Jag ska renovera mitt gamla Lundby dockhus – och det här är planen!

    FÖRE:

    Det här gamla Lundby dockskåpet fick min mamma och min moster när de var små (någon gång på 70-talet). Det har även stått hemma hos min mormor där jag, min syster och våra kusiner lekt med det medan vi varit på besök. Och herregud vad jag älskat det här skåpet!

    Min mormor finns tyvärr inte i livet längre och dockskåpet har stått på vinden hemma hos mamma och pappa i många år. Skicket är lite sisådär efter så många år av lek och där vi satt upp ”tavlor” och gardiner på väggarna med hjälp av tejp. Så jag har tänkt en längre tid att jag vill renovera det!

    Och det ska alltså bli av nu!

    Alla möbler och saker (från tre generationer!) som vi har kvar till dockhuset.

    Min plan från början var bara att måla om och kanske tapetsera inne i huset, men jag har kollat på alldeles för många dockhus-renoveringar på Youtube nu för att kunna låta bli att gå all in.

    Så.. det här tänker jag göra:

    Mina idéer för dockhuset:

    Före och (kanske) efter:

    – Öppna upp och släppa in ljus med fler och större fönster (och en ytterdörr), eftersom jag tycker att huset i sitt original är rätt mörkt och deppigt. Jag tänker även passa på att sätta dit spröjs för att immitera den typen av fönster som jag själv älskar mest!

    – Addera en väggar på första och tredje våningen för att skapa fler utrymmen. Tredje våningen blir två sovrum och ett mysigt pysselrum i mitten med kakelugn. Första våningen blir en hall i mitten med ett vardagsrum till vänster och ett kontor till höger.

    –Ta bort en vägg på andra våningen för att få plats med kök, matsal och trappuppgång. Det lilla rummet till höger har alltid varit en toalett och kommer att förbli en toalett.

    – Byta ut och lägga till en extra trappa. Det har saknats en trappa till bottenvåningen i alla år och för att få plats med den så vrider jag på originaltrappan och placerar dem bredvid varann. Kanske gör jag trapporna lite brantare för att passa bättre i dockskåpet och behålla en passage in till toaletten.

    Moodboard:
    Övervåningen

    Samtliga rum på översta våningen ska ha ljusa (vitlaserade?) trägolv och tak i omålat trä med bjälkar. Skulle gärna göra dubbeldörrar i trä med glasfönster mellan pysselrummet och det gröna sovrummet. Pysselrummet ska ha en lite mer rustik känsla med vita väggar och ett stort linneskåp (med massa tyger i!!) och en kakelugn. Medan sovrummen ska vara väldigt romantiska med sina blommiga tapeter.

    Moodboard:
    Mellanvåningen

    På våningen i mitten vill jag ha ett gult kök med en rolig tapet. Jag har inte bestämt mig för om jag vill ha den tapeten i hela rummet, eller om jag ska lämna en liten bit vägg som någon typ av avgränsare för att bara låta köket ha tapeten och matdelen vara lite mer nedtonad (men i matchande färgskala). Eller om jag bara gör en fondtapet? Vi får se.. Toaletten blir neutral med krämiga toner.

    Moodboard:
    Nedervåningen

    Nedervåningen. Jag vill ha en grön hall med svart/vit-mönstrat golv och en grön trappa. Kanske gör jag till och med en liten ”för-hall” som på inspirationsbilden längst ned till höger, för att få lite mer dimension i skåpet. I hallen vill jag också ha panel eller pärlspont.

    De andra två rummen (vardagsrummet och arbetsrummet) är jag inte helt säker på. Men jag skulle gärna se att vardagsrummet hade en stor öppning ut till hallen och att det fick plats en kakelugn. I arbetsrummet önskar jag mig en bokhylla som täcker hela väggen från golv till tak och ett skrivbord framför fönstret.

    Det är i alla fall mina idéer! Sen får vi se var processen tar mig! 🙂

    Hur blev jag egenföretagare och hur började jag jobba som fotograf?

    Foto: Caroline Jonasén

    Så min historia som egenföretagare och fotograf började med att jag blev inslängd i den här världen utan att ha den minsta aning om vad jag höll på med.

    Kort backstory.

    2007 tog jag studenten och flyttade hemifrån, 19 år gammal. Jag hade ett svagt intresse (eller kanske mer nyfikenhet?) för kameror och fotografering som legat på vänt under några år – lite som ett frö i frusen jord i väntan på våren.

    I samma veva startade jag en blogg och den behövde ju bilder! Så jag köpte min första systemkamera för min första brevbärar-lön och i samband med det väcktes en dröm..

    Såhär skrev jag på min blogg då:

    2009

    Mitt första företag.

    Spola fram några månader eller så och jag blev överrumplad av alla som ville bli fotograferade av mig när de såg bilderna som jag tog med min nya kamera och laddade upp på min blogg. Kollegor och bloggläsare ville att jag skulle fota deras bröllopsporträtt, vännerna ville ha modellshoots med mig, de bekanta ville ha gravidbilder och min dåvarande kille ville att jag skulle fota hans kompis ormar (haha).

    I början hoppade jag på alla förfrågningar jag fick och fotade gratis, men jag insåg ganska snart att om man ska kunna jobba som fotograf så måste man ta betalt. Och om man ska kunna ta betalt så måste man ha ett företag. För det är väl det som det innebär när man måste ha en ”F-skattsedel”?, tänkte jag. Jag kunde verkligen ingenting – och jag hade ingen i min omgivning som jag kunde fråga heller.

    På ett sätt är jag glad att jag var ung och aningslös, så att jag orädd kastade mig ut och startade mitt första företag 2010. Annars hade jag nog aldrig vågat. Samtidigt var det under den här tiden som jag upplevde riktig ångest för första gången och den ångesten blev en återkommande del av min vardag. Allting kändes bara så stort och överväldigande, samtidigt som jag la otroligt stor press på mig själv. ”Hela sverige tittar ju på..” Åtminstone kändes det så, med min blogg som växt i storlek och låg på topplistan som en av Sveriges största bloggar.

    Med min nya firma hann jag fota ganska många bröllop och produktbilder till nystartade företag, men för knappt någon lön alls. Samtidigt finansierade jag mitt liv genom att jobba 80% på ett kontorsjobb och bloggade som om det vore ett heltidsjobb. Det hela slutade i en utmattningsdepression 2013, där jag helt tappade fattningen om min business och tvingades lägga ner mitt företag bara tre år efter att jag startade det.

    Jag kände mig så värdelös och så fruktansvärt besviken över min dröm som det inte blev något av.

    2012

    Misslyckande eller lärdomar?

    Skrämd från vettet av detta totala ”misslyckande” tänkte jag att jag aldrig skulle kunna driva företag igen. Det är lätt att tänka att man själv inte är kapabel i den stunden, men med lite distans till det hela så var det kanske inte så konstigt att företagandet inte funkar.. när man jobbar hårdare än vad man klarar av och samtidigt inte vet vad man håller på med. Alls.

    Omvärlden kan vara hänsynslös ibland och det räcker med en liten kik i närmaste kommentarsfält för att se att det finns människor som bara sitter och väntar på att någon ska misslyckas och för att man ska få säga ”jag sa ju det!” eller ”inte trodde väl du att du…”.

    Men saken är den här: Det finns inga misslyckanden, bara lärdomar. De val i livet som jag gjort och som inte fungerat, har antingen inte fungerat för att jag insett halvvägs in att ”det här var ju inte min grej”, för att jag inte mått bra under perioden – eller så kanske jag inte haft tillräckligt mycket kunskap för att genomföra det just då. Men man kan alltid ändra riktning, hela sig själv när man mår dåligt och kunskap går att införskaffa sig.

    Man testar och man lär sig. Testar en gång till. Det är väl det livet handlar om?

    2015

    Historien slutar såklart inte där.

    Bara för att något inte gått under en period i livet, så betyder det ju inte att det är kört för evigt.

    2016, tre år senare, hade jag återhämtat mig från den dåliga erfarenheten av att driva företag. Jag hade gått igenom en sjukskrivning och sagt nej till allt i mitt liv som fick mig att må dåligt. Jag hade sagt upp mig, gjort slut och flyttat till en ny stad, Stockholm, för att börja plugga på Fotoskolan. Jag hade lärt mig massor. Både i skolbänken och av den egna erfarenheten av företagande några år tidigare. Jag var redo att starta om på nytt med ett helt annat synsätt och med helt andra förutsättningar.

    Så det gjorde jag! Jag startade mitt andra företag i maj 2016 och har jobbat heltid med det sedan dess. Snart sju år.

    Den stora skillnaden mellan gångerna jag drivit eget är att jag andra gången visste hur ett företag fungerar, med löpande bokföring, moms, fakturering, löneutbetalningar, beskattning och bokslut. Och jag visste hur det fungerar med fotouppdrag, hur jag hanterar kunder, skickar offerter, paketerar och levererar bilder. Och framför allt kände jag mig tryggare i mitt eget skapande och med mina egna förmågor.

    Jag har ju gjort det här tidigare, tänkte jag och med det kom ett helt annat lugn.

    Att driva eget för mig har liksom varit oundvikligt. Jag är ju menad för detta. Eller som en redan yrkesverksam entreprenör sa till mig under en kurs han hade med oss på Fotoskolan: ”Elin, du har ju en typisk entreprenörs-personlighet. Du kan inte vara anställd!” och så skrattade han lite. Och jag skrattade också, för det var ju sant! Skit samma om jag kanske tycker att det är jobbigt att sälja, inte är så speciellt strategiskt lagd och tycker det är jobbigt i vissa sociala situationer.. Men jag har alldeles för mycket egna idéer för att kunna jobba för andra – det är fakta! 😉

    Så hur började jag jobba med det jag gör idag?

    Jo, jag hade en dröm och jag följde den. Jag kastade mig ut utan att ha någon aning om någonting. Det var inte enkelt och jag har snubblat flera gånger på vägen. Jag snubblar faktiskt fortfarande. Men nu vet jag att det bara är att resa sig upp och borsta av sig, skrubbsåren kommer att läka. Och allt det där man inte har koll på, det kommer man få koll på. Ens frågor kommer få svar med tiden. Allting löser sig. Även när man är livrädd.

    Faktum är att det är först när man ramlat riktigt hårt och ordentligt för första gången, som man kan resa sig upp och känna att ”oh, det där gjorde ju ändå inte såå ont”. Det är först då som man kan känna sig självsäker och trygg på riktigt. Om man hela tiden går runt och aktar sig för att ramla, så kommer man bara fortsätta att vara rädd för att ramla – ellerhur?

    Mina 5 bästa tips för att starta eget?

    1. Börja med Frilansfinans och liknande egenanställnings-företag. De fanns inte när jag började. Med dem kan du fakturera och testa på att driva eget utan att tyngas ned av bokföring, moms och skatt.
    2. Skaffa en redovisningskonsult när du startar företag på riktigt. Det kostar, men det botar seriöst ångest. Och det går att boka tid med samma person för att gå igenom saker du är osäker på.
    3. Investera i utbildning. Oavsett om det är inom att driva företag eller inom det område som du jobbar i. Gå en fotokurs! Gå på en workshop. Stimulera kreativiteten, lär dig nya saker och träffa likasinnade. Min tid på Fotoskolan gjorde verkligen allt för mig (men du måste verkligen inte gå en två år lång utbildning, utan det räcker med en helg då och då på annan location).
    4. Hitta en vän att dela allt med. Prata med andra på DM. Stäm träff. Skaffa dig en bundsförvant. Som Emelie och Carro varit för mig. Två andra fotografer som också driver eget och som jag kunnat ventilera med. Man blir modigare tillsammans och man lär sig så mycket av samtal med andra.
    5. ALLA tvivlar och oroar sig. Jag gör det, HELA tiden – det är det som är den ökända kreativa berg-och-dalbanan. Enda dagen är man jättepepp och har stora drömmar och andra dagen känns det inte som att man kan någonting. Personen du ser i ditt flöde på Instagram känner samma sak, där bakom alla fina bilder och roliga uppdrag. För tro mig, uppdrag kan både vara skitroliga och skitjobbiga på samma gång. Välkommen till gänget 🙂

    Mitt år 2022

    Beskriv året med tre ord:

    Wow, wow, wow!

    Årets bästa bild:

    En dimmig höstmorgon i oktober tog jag en promenad till en (för mig) ny brygga i närheten av vårt nya boende. Fick uppleva något av det vackraste jag någonsin varit med om när solen steg upp över trädtopparna bakom mig.

    Favoritstället du besökte?

    Det måste ändå vara bröllopslokalen där vi sov i två nätter och där hela bröllopet ägde rum! Fredrikssons Vilt, vin & Pensionat är verkligen ett idylliskt hus på en idyllisk plats. Och såklart fick det extra känsla av att vi gifte oss där. Verkligen ett tips för dig som besöker Skaraborg och vill stanna över på en riktig upplevelse-plats. Margaretha som bor på och driver pensionatet gör dessutom sanslöst god mat av lokala råvaror.

    Vad har du lärt dig om dig själv det här året?

    Jag har fått två rätt stora (men otroligt självklara) insikter under året:

    1. Att allt blir enklare om jag tar hjälp. Den har man ju hört tusen gånger och det är åtskilliga som tjatat på mig att jag borde ta in en konsult i företaget, men jag har inte lyssnat för att jag inte velat släppa in någon annan i min business. Men efter det här året har jag insett att jag inte längre vill göra allt själv. Jag KAN absolut göra allt, men det är en otrolig dålig ursäkt! Det är bara dränerande och det finns varken tid eller ork kvar till det. 2023 blir året som jag tar hjälp!
    2. Att våga pitcha in sina idéer. Detta är ju så basic att jag skäms, men jag har verkligen klamrat mig fast länge vid det faktum att jag bara kunnat tacka ja och nej till förfrågningar som kommit in – extremt förspänt. Och lite tråkigt.. Det här året har jag testat vingarna och luftat mina idéer, vilket gett mig precis det jobb jag velat ha. Och det var ju inte ens svårt? Visst att man inte alltid kommer få ett ja, men det är ju bara att gå vidare till nästa?

    Ditt bästa köp?

    Förmodligen min Chiffonjé – den SLUKAR alla mina pysselsaker och har gjort dem så lättillgängliga. Älskar! Kostade drygt 500:- på Second Hand!

    Någonting du skapat som du är väldigt nöjd med?

    MIN BRUDKLÄNNING! Jag började sy den exakt på dagen en vecka före bröllopet. Kanske inget jag skulle rekommendera någon, men det funkade för mig 😉

    Gjorde du något du inte gjort förut?

    Jag gifte mig!! 18 juni 2022

    Vad gjorde du på din födelsedag?

    Jag var i Skara, som jag typ alltid är. Gick på loppis, fotade bland syrénbuskar och precis som förra året gjorde jag Camilla Hamids jordgubbstårta. Under födelsedagshelgen signerade vi också avtalet för vårt nya boende här hemma i Skara OCH jag blev iväglurad på min möhippa!

    Genomförde du något av dina mål för året?

    Jag hade inte satt några mål alls för året. Kände mig väldigt omotiverad när året började och kände också mycket prestationsbaserad ångest, så jag bestämde att det var bäst att bara låta det där vara. Visste ju också att det skulle hända mycket i och med bröllop och flytt, så jag ville bara få flyta med.

    Du i dina favoritkläder från året:

    Sommar: Min absoluta favoritklänning detta året var en smockad vit klänning med blåa små blommor på!
    Vinter: Mitt vita, stickade mjukisset från H&M! Har på mig varje, varje dag.

    Ett under att ingen av dem fått ett hål än (peppar peppar), då de även är något år gamla.

    Min favoritvideo från året:

    Filmen från min jul! Den blev så mysig och de kreativa förutsättningarna var 👌👌

    YouTube video

    Bästa från året:

    Bästa film: Age of Adeline (som egentligen är en ”gammal” film).

    Bästa serie: Kan inte välja! Stranger things är alltid fab. The Crown är väldigt intressant nu när Diana kommit in i bilden. En mer ”okänd” serie som jag älskade var Godless!

    Bästa tv-program: Svenska Bachelorette var en hit i år!

    Bästa podden: P1 dokumentär

    Bästa appen: BeReal, som jag skaffade i Februari! En app där du får en notis en gång om dagen för att ta en bild som du laddar upp. På så sätt får du se vad dina vänner gör det exakta ögonblicket. Superkul faktiskt! Men inte som typisk sociala medier-app där du ska skaffa följare, utan som ett medie där du håller kontakten med dina vänner <3

    Bästa musiken: Haevn, utan tvekan! BESATT!

    Här är också min spotify-lista med favoritlåtar från 2022.

    Det här hände 2022:

    18/6 – Vi gifte oss!

    7/7 – Jag flyttade tillbaka hem till Skara igen – till en 1700-talsgård!

    – Jag hade mina bästa loppisrundor i jakten på duktningsdetaljer till bröllopet

    – Min syster skaffade Basenji-valpen Frank!

    – Vi gick på visningar för flera fina hus, men det slutade med att vi hyrde ett istället 🙂

    15/1 – Jag fick uppleva norrsken för första gången, hemma hos oss på en åker utanför Örebro

    – Jag gjorde ett fotojobb för Paperstyle som verkligen var som handen i handsken för mig

    – Jag designade en Bullet Journal för Mutti Nordic

    Några bilder från året:

    Här bodde jag när året började
    Här bodde jag när året slutade
    Morgonen innan flyttgubbarna kom och hämtade upp alla våra saker
    På natten mot bröllopsdagen, när vi skulle försöka sova mitt i allt pirr.
    Bröllopet – bästa dagen i mitt liv!
    Dagen då Pacina började uppskatta att vara i min famn :’) <3
    En dramatisk soluppgång i början av året
    En dramatisk soluppgång i slutet av året
    Gjorde en gigantisk krans på midsommarafton och kände mig SÅ Vouge.
    En av de första kvällarna i nya boendet
    En av favoritgrejerna med nya huset!
    Mitt första norrsken
    Möhippan
    Julafton i mitt favoritrum i nya huset!

    En vecka i mitt liv | v.50 2022

    Måndag. Veckan började med att vi fick se en rejäl ljuspelare! Tydligen är det något som är vanligt att se när det är väldigt kallt ute och vindstilla. När det är iskristaller i luften som reflekterar ljus både uppåt och nedåt. I vårt fall var det lopp på travbanan några kilometer från oss och det var ljuset därifrån som såg så magiskt ut på himlen!

    Ps. Har uppgraderat min telefon från en iPhone Xs till en iPhone 14 Pro och är helt blown away av hur bra bilder det blir i mörkret?! Hur bra man kan fånga stjärnorna?! Otroligt.

    Jag och mamma var också på färgbutiken för att köpa färg till ett inredningsprojekt som jag började med denna veckan (mer om det längre ned). Och när vi ändå var på plats så fastnade vi lite vid tapeterna. Jag har velat göra om i vår hall ända sedan vi flyttade in, men jag kan bara inte bestämma mig för vilken tapet jag gillar?! Har liksom aldrig haft tapet hemma innan (sedan jag flyttade hemifrån) och jag har aldrig satt upp en tapet heller. Så jag vet inte vad jag gillar?! Och jag kan inte föreställa mig hur det kommer bli?! Det är så svårt!

    Den här tapeten från Boråstapeter fastnade jag i alla fall för. Och tankarna loopar i huvudet: Bara tapet? Tapet och panel? Ingen tapet alls? Mixa? Åh, blir galen på detta med att bestämma mig haha..

    Tisdag. Mamma kom över och vi började med måleri-projektet! Min tv-möbel (två ivar-skåp som jag skjutit ihop) skulle gå från ett obehandlat + ett mörkbetsat till sammanhängande ljusgrått. Måla är väldigt satisfying, men jag kan ändå inte låta bli att längta till alla lager är klara och jag kan börja inreda. Har inte tålamod att vänta på färg som torkar! 😉

    Ps. Här är förresten hallen som jag vill tapetsera… Ju mer jag scrollar mellan den och tapeten jag älskade i färgbutiken, desto mer osäker blir jag… Det kanske blir lite faster Agatas hall med den tapeten? Borde jag välja en simplare?

    Onsdag. Mamma är över ännu en gång och hjälper mig inreda inne i vardagsrummen. Jag försöker utmana min naturnära stil med en massa rött – det är lite läskigt men också spännande. Här fotar mamma en BeReal!

    Torsdag. Jag och mamma besökte Värmagården – en granodling söder om Skövde, där vi köpte varsin gran! Så fint ställe och det var en helt otroligt vacker dag, med frost i träden och solen som lurade bakom tjock dimma. Det var första gången som vi bokade släp för att hämta gran och just nu känns det som att jag aldrig någonsin kommer att ta in en gran i bilen igen.. haha! Så himla smidigt och o-barrigt 😉

    På kvällen klädde jag vår andra gran (alltså ej den jag köpte under den dagen)! Jag har bestämt (efter lite röstning på instagram) att grannen vid matbordet heter Gran-Jan och den nya grannen till vardagsrummet heter Barrbro Frostgren, efter den ljuvliga dag vi köpte henne på. Det roliga med Gran-Jan är (som Påhljonsgården så fint påpekade) blir Naken-Janne när han tappat alla barr sen hahahaha…

    Fredag. Jag vaknade upp till en lika dimmig (som visserligen sedan klarnade) och frostig dag, som torsdagen innan. Den här gången hade jag planerat att ge mig ut med kameran, eftersom det var sista dagen innan plusgraderna skulle komma tillbaka och föra bort vår vinter. Var ute och sprang runt gården i flera timmar och knäppte bilder i alla vinklar och vrår! Allt var HELT OTROLIGT FINT! Och jag tänkte att det var länge sedan som jag var ute och fotograferade på det där spontana och totalt hängivna sättet… livsnjut.

    Lördag. Jag inredde och pyntade klart vårt vardagsrum, efter all förberedelse med målning av skåp och inköp av gran tidigare under veckan. Det blev fint och ovanligt juligt och färgglatt för att vara mig. Sedan städade jag hela huset som såg ut som ett bombnedslag efter en vecka med fullt upp.

    Söndag. Jag var hur trött som helst, men på eftermiddagen kom min granne Lena över och vi julpysslade! Jag målade julgranskulor som jag hittat superbilligt på loppis för 1kr/st med syfte att experimentera lite med. Jag har som sagt två julgranar i år, en typiskt julig och röd i vardagsrummet och en neutral i matrummet. Den sistnämnda kände jag behövde lite kontrast pga avsaknaden av färg, så tänkte att det kunde bli perfekt med lite mer ”moderna” svart och beige-mönstrade kulor i!

    Hoppas att ni haft en mysig vecka – tänk att det är julaftonsveckan denna veckan?! Jag hänger inte med..

    Ser dock väldigt mycket fram emot att slappa och umgås med nära och kära efter en intensiv höst + december.

    En julig lista

    Länka gärna din blogg om du svarar på mina frågor – skulle vara så kul att läsa!

    Vad ser du mest fram emot i jul?
    En månad av att allting blir lite lugnare. Jag har gjort det till en grej att försöka dra ner på tempot i mitt jobb under december. Ett år hade jag t.ex. inget uppdrag alls under december, utan filmade bara till Vlogmas på Youtube. I år har jag lyckats få ner det till ett uppdrag och filmar även detta år till Youtube. Det känns skönt att få njuta av denna korta tid när det är jul och inte bara hetsa mellan deadlines (som i princip hela min höst handlat om).

    När börjar du pynta?
    Samma vecka som första advent!

    Vilket är ditt favorit-julpynt?
    Så svårt att välja! Men jag måste nog säga posthornet och den här tomten i keramik! Posthornet budade jag hem på Tradera för 230:- + frakt. Tomten kostade nog 20:- på Stadsmissionen i Stockholm.

    Har du loppat någonting juligt i år?
    Massor, dessa två ljusstakar är nog favoriterna. Den elektriska ljusstaken hittade jag på Myrorna i Stockholm när vi var där för några veckor sedan. Kostade 149:- och enda anledningen till att den fanns kvar var nog för att det verkade som att den inte fungerade i butiken. Köpte den på ren chansning och det blev vinst!

    Ljusstaken för stearinljus hittade jag på Erikshjälpen i Skövde och den kostade bara 35:-! Superpampig och passar perfekt ihop med allt trä i vårt kök – och tillsammans med den rödrutiga duken, som också är ett fynd från second hand. 15:- tror jag den kostade och den är egentligen en gardin.

    Ljusstake från Myrorna, 149:-
    Ljusstake från Erikshjälpen, 35:-

    När tar du in granen?
    Det är lite olika! Men oftast runt lucia. Jag vill njuta av granen så länge som jag kan och tycker inte att julkänslorna infinner sig helt innan granen är inne. Så det är viktigt! 🙂

    Var står granen hemma hos dig?
    Den står i vårt matrum, där det fanns en helt perfekt spot precis vid fönstret. Men vi funderar på att ta in en till gran och sätta i vardagsrummet…. 🙂

    Vad är ditt favoritpynt till julgranen?
    Lätt den här katt-girlangen som jag pysslade ihop förra året med bilder på mina katter som jag photoshoppat in rosetter på! Vill du se hur jag gjorde, så visar jag i den här videon när jag julpysslar!

    Fortsätt meningen ”ingen jul utan….”?
    Massor av julpynt och årligt julpyssel!

    Visa ett juligt pyssel du gjort som du är väldigt nöjd med?
    Åh, det är mina tomteluvor! Jag gjorde en luva 2019 (den i mitten) och de andra två året efter! ÄLSKAR att de är så långa att tofsarna hänger långt ned på ryggen när man går. Och de är inte bara fina, utan underbart varma också, så jag använder mina som mössa när jag är ute under december.

    Vill du veta hur jag gjort, så kan du läsa det i mitt inlägg ”Så har jag sytt min drömmiga tomteluva”

    Vilken jultradition är mest betydelsefull för dig?
    En tradition som inte finns kvar för att jag är vuxen, men jag myser än idag när jag tänker på det. Det var när tomten kom på natten till julafton, vi (jag och min syster) vaknade på julaftons morgon i våra tomtepjamasar och rusade ur sängen och in i vardagsrummet. Bara för att hitta varsin julklapp under julgranen.

    Det var lika magiskt varje gång. Och eftersom vi aldrig fick se tomten och för att mamma och pappa alltid gick och lade sig samtidigt som oss (men steg upp när vi somnat och hämtade julklapparna), så dröjde det länge innan jag slutade tro på tomten. En av de största gåvorna som jag fick som barn – att fantisera om att han fanns ända fram tioo 10-årsåldern.

    Lussekatter eller pepparkakor?
    LUSSEKATTER! Men jag är lite av en lussekattssnobb… de måste vara riktigt saftiga och smaka extra mycket saffran!

    Du får bara lyssna på två jullåtar under hela julen, vilka två blir det?
    Älskar alla versioner av Auld Lang Syne, men om jag måste välja en av dem så får det bli den av Loving Caliber. Jag hittade låten i samband med att jag filmade vår julafton 2020 – dagen när jag friade till Filip – och har älskat den ända sedan dess!

    Tillsammans med den måste jag välja en riktig klassiker och min favorit är nog Driving home for Christmas med Chris Rea. Bara älskar den låten! Den är så mycket soft julstämning – precis som julafton känns för mig.

    Hur ser den perfekta julaftonen ut enligt dig?
    Min perfekta julafton är en lugn och mysig dag hemma. Jag stiger upp tidigt och softar omkring i pjamas. Äter risgrynsgröt på ett juldukat bord med min familj. Vi eldar och Kalle Anka står på i bakgrunden. Har på mig tomteluva hela dagen. Är ute en sväng och hugger ved, dricker något varmt och tänder maschaller. Fotograferar lite mysiga julbilder. Gör mig i ordning, vi äter middag och så kollar vi på Karl-Bertil Jonssons julafton och öppnar julklappar. Äter After Eight och är uppe sent. Kanske spelar något spel? Och njuter av att vi kommer gå i pjamas resten av julhelgen.

    Vad föredrar du, en liten jul med de allra närmsta eller en stor jul med massa folk?
    En liten jul med närmsta familjen. Så har vi alltid firat och jag hoppas att vi alltid kommer fortsätta att fira så. Inget resande runt heller tack.

    Tänker du göra något annorlunda i jul till skillnad från förra året?
    Jag brukar alltid fira hemma hos mamma och pappa, men i år ska mamma och pappa komma hem till mig! Det ska bli så kul!

    Brukar ni öppna julklappar på morgonen eller kvällen?
    Vi ska inte ge varandra några julklappar i år! Men de åren vi har gjort det, så har det alltid varit på kvällen. När jag var liten så kom dock tomten på natten, så jag och min syster fick en julklapp från tomten att öppna på morgonen och på kvällen öppnade vi julklapparna från familjen och släkten.

    Viktigaste saken på julbordet?
    Vi har inte ätit julbord i vår familj på många år. Men i år blir det typ julbord hemma hos mig – bara det att det inte måste innehålla typiska julrätter, utan att vi alla väljer valfria plockmatsfavoriter. Har inte helt bestämt ännu. Men ett måste för mig är prinskorv.

    När får julen åka ut igen?
    Den röda julen och julgranen åker ut i mellandagarna, men adventsdekorationerna fasas ut ända fram till mars, när den sista julbelysningen åker ut. Har inte så mycket lampor hemma, så är glad för allt ljus man kan få innan solen återvänder.

    Min utskriftsguide för nybörjare

    Detta inlägg är betald reklam för Epson Sverige (som jag är ambassadör för).

    Idag ska jag skriva ut och rama in några av mina favoriter bland våra bröllopsbilder och samtidigt dela med mig av mina bästa nybörjartips vid utskrift. Jag kommer att skriva ut via Photoshop och min dator, som jag tycker ger mig bäst kontroll och ett utskriftsresultat som stämmer överens med vad jag ser på skärmen.

    Mina bröllopsbilder är fotograferade av fantastiska Linda Eliasson.

    1 – Val av skrivare

    I det här inlägget skriver jag ut på en Epson EcoTank ET-8550 – en skrivare som både kan skanna in t.ex. bilder och illustrationer och skriva ut bilder upp till storlek A3+ (32,9 x 48,3 cm).

    Några fördelar med denna skrivare:

    – Kostnaderna för bläck är lägre än på en vanlig skrivare

    – Skrivaren är liten och smidig, samtidigt som den kan skriva ut relativt stora utskrifter

    – Du kan ha papper i vykort och A4-storlek laddat i skrivaren hela tiden, för att snabbt och spontant kunna skriva ut bilder.

    – Du kan bl.a. skriva ut från dator och minneskort, samt surfplatta, smartphone trådlöst via Epsons app.

    Passar dig som vill kunna skriva ut kort (både att skicka iväg och att klistra in i fotoalbum) och mindre tavlor. Vill du bara kunna skriva ut små kort räcker det med en A4-skrivare, t.ex. Epson EcoTank ET-8500.

    2 – Val av papper

    Tjocklek

    Runt 200g är en bra tjocklek på papper för enklare utskrifter av hög kvalitet.
    (80g = Vanligt kontrospapper. 300g = Lyxigt Fine Art-papper)

    Yta

    Glossy = Ger djup färg och kontrast, men ljuset blänker väldigt mycket i pappret. Blänket spelar dock inte så stor roll om du ändå ska rama in bilden i en ras där glaset också reflekterar ljuset.

    Matt = Ger matta bilder med mer dämpade färger. Reflekterar inte ljuset. Perfekt för bilder som inte ska sättas bakom glas.

    Semi glossy / satin = Någonting mittemellan ovanstående.

    I det här inlägget skriver jag ut på:

    Epson Archival Matte A4 (finns i fler storlekar)

    Epson Photo Paper Glossy A4 (finns i fler storlekar)

    Skillnaden i kontrast mellan matt papper (vänster) och glossy papper (höger).
    Matt papper (vänster) reflekterar inte ljuset, medan glossy papper (höger) gör det.

    3 – Redigering innan utskrift: Steg för steg

    1. Färg & ljus

    Jag brukar alltid ljusa upp och värma upp (öka färgtemperaturen i bilderna) lite innan jag skriver ut. Utskrifterna blir nämligen alltid lite kallare och mörkare än man tänkt sig.

    OBS! Du kommer behöva göra en provutskrift för att se hur färg och ljus blir innan du skriver ut den ”riktiga” bilden. Det hör till. Man lär sig eftersom hur mycket man behöver justera, för att minska antalet provutskrifter.

    2. Beskär & förminska för rätt storlek

    En av mina ramar mätte 18 x 24 cm. Du byter ut siffrorna mot dina mått!

    1. Välj beskärningsverktyget (C)
    2. För att få rätt dimensioner, välj ratio/bildförhållande/proportioner i verktygets inställningar (högst upp) och skriv in 18 och 24 i de tomma fälten precis bredvid.
    3. Beskär
    4. Ändra storleken genom att gå till Bild > Bildstorlek (Image > Image Size), Ändra från pixlar till centimeter och skriv in ditt mått. Jag skriver 18 x 24 cm. Klicka ok.

    3. Skärp bilden extra innan utskrift

    Jag brukar använda Filter > Oskarp Mask (Filter > Unsharp Mask) och välja dessa inställningar:

    4. Skapa ett nytt dokument motsvarande pappersytan

    Nu skapar du ett nytt dokument. Ska du skriva ut på A4-papper går du till Arkiv > Nytt (File > New) och väljer fliken Utskrift / Print. Där kan du hitta presets för nästan alla pappersstorlekar. Välj A4 och klicka ok.

    Sedan kopierar du över din bild till det nya, blanka pappret. På det här sättet kan du lägga in flera bilder på samma A4-papper, ifall bilderna är tillräckligt små för att du ska kunna skriva ut flera på samma gång.

    4 – Förbered utskriften med utskriftsprogram

    Det går att skriva ut direkt från Photoshop, Lightroom, mobilen och till och med mappen där du har bilderna. Jag tycker att resultatet kan bli lite hursomhelst när man gör det, så jag föredrar att jobba ned Epsons utskriftprogram ”Epson Print Layout”. Det är ett program som är väldigt lätt att lära sig!

    När du installerat programmet så hittar du det i Photoshop genom att gå till Arkiv > Gruppera > Epson Print Layout (File > Automate > Epson Print Layout). Det går också bra att spara bilderna från Photoshop/Lightroom och öppna dem direkt i utskriftsprogrammet.

    *Printer / skrivare: Välj din skrivare i listan. Du måste först installera skrivaren för att den ska synas här. Jag föredrar också att koppla in skrivaren med en skrivarkabel (USB till USB-B brukar de heta).

    Media type / mediatyp: Välj Epson matte för deras matta papper och Epson Photo Paper Glossy för deras blanka papper.

    Paper size / pappersstorlek: Jag skulle skriva ut på A4-papper, så valde A4.

    Paper source / papperskälla: Jag väljer alltid marginalfri/utan kanter. På ecotank är kasett 2 = Luckan med A4-papper.

    *Quality / Kvalitet: Välj hög (eller kvalitet – vad det finns att välja på beror lite på)

    Type / typ: Färgbild? Välj ICC-profil. Svartvitt? Välj Avancerad svartvit bild.

    *Rendering Intent: Låt stå på ”Relativ” och boka i Svartpunktskompensation (Black point compensation)

    *Behöver bara ställas in första gången du använder programmet.

    5 – Klart att skriva ut!

    Vill du lära dig mer?

    Kika in mina andra guider!

    Så enkelt är det att färga läder

    Före & efter

    Jag hittade en väska second hand för ett tag sedan, som jag tyckte hade så fina detaljer! Jag älskar dock mörkbrunt läder, så började direkt fundera på om det skulle vara möjligt att färga väskan.

    Alla träffar jag fick på ”färga läder” handlade om typisk läderfärg, som man kan hitta i diverse hobbyaffärer. En väldigt täckande färg, som ger ett väldigt påmålat resultat, vilket jag inte alls var ute efter. Men genom att fråga runt lite, så blev jag tipsad om Narvsvärta och den vill jag definitivt tipsa vidare om! Resultatet blev nämligen över all förväntan.

    Det här behöver du för att färga läder:

    – En flaska narvsvärta (mörkbrun)

    – Disksvamp

    – Skyddshandskar (läder och fingrar = hud = narvsvärtan fäster otroligt bra)

    – En grund plastskål (jag tog en gammal kvarg-burk)

    – Skyddsplast, eller något annat som du kan arbeta på och som skyddar underlaget

    Läderfett (eller skovax)

    – Tygtrasa

    Förberedelser

    Eftersom jag var ute efter en sliten och lite ojämn look (väskan är till mina sagoäventyr i skogen och inte till några fina vardagspromenader i stan) så struntade jag faktiskt i att preppa lädret. Men vill man att färgen ska lägga sig helt jämnt över lädret, så bör man börja med att rengöra läderytan med tvål och vatten. Ju mer fett man får bort, desto bättre, så på med diskmedel bara.

    Narvsvärta

    Narvsvärta skulle jag beskriva som bets, fast för läder. Det är inte en helt täckande färg, utan en typ av toning som sugs in i lädret och som kan byggas på, genom att stryka på flera lager. Den appliceras bäst med hjälp av en disksvamp och ett tips är att inte ta för mycket färg på samma gång.

    När väskan är torr från rengöringen, så är det bara att börja gnida in färgen i alla skrymslen och vrår. Jag försöker alltid att koncentrera mig på ett och samma område och se till att det blir täckt på en gång, istället för att stryka på färg lite här och där. Detta för att det inte ska bli några synliga skarvar.

    Jag började på baksidan av väskan, för att se så att det blev bra, innan jag fortsatte upp på locket och över framsidan. Skulle det bli fel, så skulle ju ingen se det ändå, eftersom jag har baksidan av väskan in mot kroppen.

    Färgen fäster inte på metall, så det var bara att kleta på, över spännen och allting. Den fäste dock väldigt bra på tråden i sömmarna, så om man vill behålla den vita färgen, så behöver man byta tråden efter färgning.

    Jag strök på 1-2 lager på min väska för att få det utseende du ser på bilderna. Tycker du att färgen är för kraftig, så kan man blanda i färgförtunning.

    Efterbehandling

    När narvsvärtan torkar in, så blir lädret väldigt, väldigt torrt och styvt. För att se till att det blir smidigt och glansigt igen, så smörjer man in ytan med läderfett. Vi hade något slags läderfett för skor hemma, så jag testade med det och tyckte att resultatet blev väldigt bra! Först strök jag på lite fett med medföljande borste och sedan gnuggade jag in det med en trasa. Med ens blev lädret mjukt och fint igen!

    En sista notis: När man färgar läder med Narsvärta, så sugs färgen upp och den färgar alltså inte av sig.

    Mina favoritplatser där jag bott: STOCKHOLM

    Jag flyttade till Stockholm sommaren 2014 för att studera Bildbehandling på Fotoskolan STHLM. Tanken var inte att stanna längre än under den två år långa utbildningen, men jag blev kvar i fem och ett halvt år! För det var ju förbaskat kul att bo ”mitt där allt händer” – och så råkade jag ju träffa kärleken :)).

    De första åren hyrde jag ett litet mini-hus på dryga 40kvm av en villaägare i Trollbäcken i Tyresö. De två sista åren flyttade jag ihop med min (numera man!) Filip i en lägenhet i Skuru i Nacka.

    I det här inlägget har jag samlat alla mina favorit-ställen från tiden i Stockholm!

    Slussen, 2014

    Här älskade jag att äta

    Itamae Thai / Thailändskt / vid Odenplan
    – Beställde alltid deras Phad Kraprao (nr 10) med kyckling.

    Wagamama / Japansk Fusion / vid Centralstationen
    – Beställde alltid deras Chili Chicken Ramen.

    Elefantpojken / Asiatisk crossover / vid Vitabergsparken på Söder
    – Beställde alltid deras Gråtande Tigern.

    Ho’s / Kinamat / vid Hornstull på Söder
    – Beställde alltid deras Vattenkokade biff.

    Behöver jag säga att jag älskar stark, asiatisk mat….?

    Wagamama

    Här älskade jag att fotografera & njuta av naturen

    Bilder från platserna hittar du nedanför!

    Barnsjön, Tyresö
    En av mina absoluta favoritplatser i Tyresö (och hela Stockholm) är vid den lilla, lilla sjön Barnsjön. Jag bodde inte långt därifrån och har spenderat väldigt många mornar fotograferandes här. Det är någonting som är så mysigt, lugnt och trollskt med de slingrande stigarna, skogen och dimman under höstiga soluppgångar. Härifrån kan man promenera till ”min badplats” vid Nyfors ↓

    Nyfors, Tyresö
    Bästa platsen för sommarens alla bad var på klipporna vid Tyresö Flaten, precis vid forsen Nyfors. Här behöver man klättra och promenera för att hitta sin picknick-spot, men när man väl hittat rätt klippa omgiven av träd, så är det som man har sitt eget ”rum” mitt ute i naturen. Här kan man också paddla, SUP’a, hoppa från klippor och ta en långpromenad till Tyresö Slott.

    – Utsikten över Stockholm, Nacka
    Ibland måste man leta lite för att hitta de absolut bästa ställena och ett sånt ställe är utsikten som man kommer till om man parkerar vid Nacka Brukshundklubb och går rakt in i skogen längs promenadspåren där. Ta på dig skor du kan klättra på klippor med och packa ned termos och filt.

    Nyckelviken, Nacka
    Nyckelviken är ett stort naturreservat mitt i Nacka, beläget precis vid vattnet. Här kan man promenera längs slingrande stigar och titta på utsikten både från stränder och höga klippor. Här har jag fotograferat många, många gånger. Både sagobilder vid ihåliga träd och naturbilder med skog och hav. Ett andrum mitt i en stimmig stad.

    Björkviks brygga, Ingarö
    Det var en låååång väg att åka men wow, lika magiskt varje gång! Helst av allt åkte jag hit i soluppgången för att få vara helt ensam där ute medan jag lyssnade på vågskvalpet. Packa ordentlig picknick.

    Barnsjön, Tyresö
    Bad vid Tyresö Flaten (Nyfors), Tyresö
    Utsikten vid Nacka Brukshundklubb
    Nyckelviken, Nacka
    Björkviks brygga, Ingarö

    Hit åkte jag på utflykter

    Tyresö Slott och Notholmen, Tyresö
    Vackert och pampigt slott, stor slottspark, magisk natur och precis vid vattnet – vad mer kan man begära? Ta en promenad runt slottet och fika ute på Notholmen. Hit åkte jag också under tidiga vintermornar för att fånga soluppgången över vattnet och det var precis så magiskt som det låter.

    Svindersviks Brygghus, Nacka
    Ett otroligt vackert 1700-talscafé i ett lugnt och stillsamt område, med uteservering precis vid vattnet. Här kan man fika eller äta smörgåsar på blommiga tallrikar, köpa äpplen på hösten och ta massor av fina bilder.

    Zetas Handelsträdgård / Kungens Kurva
    Favoriten är deras julmarknad! Väldigt mysigt ställe, trots att det är mitt i ”bullret” nära Ikea. Här bjöds på (förutom marknadsstånd och fina växter) himmelskt goda saffransbullar och äppelmust framför öppen eld.

    Tyresö Slott & miljön omkring
    Svindersviks Brygghus
    Julmarknad på Zetas.

    Mina favorit second hand-butiker

    Lindra Second Hand / Nacka
    Här var jag oftast, för att det var i Nacka jag bodde när jag blev Second Hand-frälst.

    Stadsmissionen / Sickla & vid Odenplan
    Lite dyrare än övriga ställen, men här har jag gjort fynd minsann!

    PMU Second Hand / Tyresö
    Har bara öppet någon dag i veckan och då gäller det att hänga på låset.

    Skarpnäcks Återbruk / Skarpnäck
    Liten och trång butik med MASSOR av skatter. Om du ändå är här kan du också hälsa på hos Möjligheternas hus.

    Myrorna / Hornsgatan, vid Odenplan och vid Adolf Fredriks kyrka
    Var en flitig besökare på Myrorna!

    Uppåt väggarna Second Hand / Hornsgatan, Söder
    Liten butik med vackra ting från golv till tak!

    Tack Stockholm. för 5,5 rätt stressiga, men fantastiska, mysiga och händelserika år!

    En vecka i mitt liv | v.43 2022

    En morgon på jobbet. Jag värmer upp mitt arbetsrum med tända ljus och mig själv med tjocka kläder. Jag gillar överlag att ha det svalt inne (18 grader är nog optimalt – har hellre en tröja på mig än svettas), men i kontoret är det runt 15 grader på morgonkvisten och framför allt efter helgen när jag inte hängt där inne något.

    Var på Second hand-tur i Lidköping och hittade bland annat den här gulliga, guldiga lampan till kontoret och en fönsterlampa i glas till köket. Eftersom vi flyttat från 66kvm till nästan det dubbla så saknar vi en hel del belysning. Så det är någonting jag håller utkik efter på Second Hand just nu!

    Har för mig att jag läst någonstans att det behövs typ sju olika ljuskällor i varje rum och det lever vi verkligen inte upp till. De två rummen som vi tycker har många lampor är köket och matrummet som har fyra lampor var… :))

    Lena, som bor mittemot oss (rakt över gårdsplanen) bjöd med mig på promenad – vi klappade får och kollade på hösten. Det känns så himla kul att ha en jämnårig crazy-cat-lady som närmaste granne. Känns lite som den ”Barnen i Bullerbyn”-känslan som jag aldrig hade som liten hehe..

    Gjorde även mitt livs första mjuka pepparkaka och det gick ju sådär… Bättre lycka med termometer nästa gång 😉

    Dessa två ligger och sover med oss varje natt, men de håller sig i fotändan. Pacina (vänster) skulle aldrig komma på att närma sig oss i sängen (jag får dock plocka upp henne och hålla henne i famnen när jag vill under dagarna) och Popcorn (svarta) har alltid hållit sig på sin kant, även om hon gärna vill vara med i samma rum.

    Den senaste tiden har dock Popcorn börjat komma upp till oss i sängen på mornarna. Mest för att informera om att det är dags för frukost, men ändå! Så himla mysigt att få ligga och klappa henne och några gånger har hon också gått upp och lagt sig på ens lår. Första kroppskontakten vi haft med henne och jag är jätteglad!

    Jag har satt upp spetsband i vitrinskåpet (och i skafferiet) och filmat till min senaste vlogg som nu finns ute på Youtube!

    I lördags packade vi ihop hemmet och bilade till Stockholm. Sitter i skrivandets stund i mina gamla hoods i Tyresö (där jag bodde 2014-2018). Vi är här och hälsar på Filips familj och min lillasyster Hanna. Så himla roligt att vara tillbaka på besök!

    Tankar och tips från veckan:

    Youtubern Lou Lacoste gör om sina Bridgerton-pocketböcker till hardcover med egen design! Nä men alltså, det här är något av det häftigaste jag sätt! Så himla fint gjort och jag blir så otroligt sugen på att testa göra något liknande själv!

    – Den här säger allt om mitt liv #GillarInteAttDuscha

    – En kontorsstol som inte är som alla andra? Kristina Lasan, en f.d. kollega till mig från tiden på Scandinavian Photo, sa upp sig ungefär samtidigt som mig för att satsa på sin egna business med fokus på Yoga. Såg precis att hon har tagit fram en ny typ av kontorsstol som iaf jag aldrig sett förut och direkt blev väldigt fascinerad av. Den heter Spinachair och ser ut att vara en stol som är perfekt för oss som inte vill eller kan ”sitta som man ska” – dvs, med rumpan på sitsen och fötterna i golvet. Jag sitter alltid med benen i kors när jag sitter på en stol eller med åtminstone en fot uppe på sitsen – till och med vid matbordet.

    Det här var min ”förra veckan”! Höll ju på med den här typen av inlägg för några år sedan och saknar att kunna kolla tillbaka på! Det kanske inte är något som jag kommer att göra varje vecka, men vill uppmuntra mig själv att göra det någon gång då och då i alla fall!

    En fotograf i Skara nu & för 100 år sedan

    Jag satt och letade efter gamla bilder från Skara i museets digitala arkiv (bara av ren nyfikenhet och intresse för historia) och då var det ett namn som dök upp frekvent som fotograf till de flesta bilder jag tittade på från ca 1910-1930 – nämligen Karl Robert Fritiof Thesslund. Eller okej, i databasen stod han krediterad som ”Fredrik Thesslund”, men jag tyckte att det var lite misstänksamt då det inte fanns någon som helst info att hitta på det namnet – jag ville ju veta mer! Så efter lite googlingar listade jag ut att han rätta namn alltså var Fritiof.

    Och jag tänkte att det skulle vara kul att göra en jämförelse mellan livet som fotograf nu och för 100 år sedan! Väldigt ytligt förstås – mest för att det är kul att titta på bilder från då och nu!

    Bild tagen ca 1920

    Namn: Karl Robert Fritiof Thesslund

    Född: 25 november 1882 i Borgå, Finland

    Hemvist: Skara mellan 1909-1939

    Yrke: Ägare av Skara Pappershandel & fotograf

    Bild tagen 2022

    Namn: Anna Elin Kero

    Född: 3 juni 1988 i Boden, Norrbotten

    Hemvist: Skara mellan 1989-2007 & 2022-

    Yrke: Fotograf & fotoentreprenör

    Skara 1922

    Gatan där mina föräldrar bor idag. Här stod alltså Fritiof Thesslund exakt på året 1922 och knäppte den här bilden som jag kan titta på såhär 100 år senare.

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Skara 2022

    Och här står nu jag! Trähusen närmast kyrkan står fortfarande kvar (ett av dem har målats från rött till gul/beige) och står kvar gör även mina föräldrars hus som inte syns i bild 🙂

    Fritiof var alltså fotograf och bodde i Skara, där jag bor, mellan 1909 och fram till sin död 1939.

    Fantasin börjar såklart skena när jag tänker på att det för exakt 100 år sedan – år 1922 – gick omkring en man bara något år äldre än mig själv och som hade samma yrke (och förmodligen intresse) som jag. Han ägde nämligen Skara Pappershandel på Marumsgatan 4 i Skara, en gata ett stenkast från torget och som jag promenerat längs åtskilliga gånger i mitt liv. Där sålde de allt möjligt relaterat till papper och fotografier och gjorde inramningar, framkallningar och fotouppdrag.

    Skara ca 1920

    Längst ned på högersidan låg Skara Pappershandel.

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Skara 2022

    Idag ligger det en frisörsalong i samma lokal. Husen på högersidan är de samma, även trähuset som skymtar precis bakom pelaren.

    Är absolut jättenöjd över att jag lyckades fånga den här killen när han gick över vägen – i exakt (!!) samma position som den man som gick över där i bilden för 100 år sen?!

    Hade faktiskt ingen aning om att det här huset var över 100 år gammalt….
    Längst bort i bild skymtar mitt gamla högstadie: Djäkneskolan – som taget ur Harry Potter!

    Pappershandelns skyltfönster:

    I beskrivningen i databasen står det: ”Modell av fastigheten Marumsgatan 4 uppbyggd av filmrullar” (!) – kreativt minst sagt!

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Fritiof’s arbetsplats ca 1920:

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Min arbetsplats 2022:

    Såg inte alla butiker en miljon gånger bättre ut för hundra år sedan?! Både om man kollar skyltarna utanför och på alla hyllor och vackra diskar inne i lokalerna.. Det här är ju som vilken godisbutik som helst? Men fylld med papper, ramar, fotografier, mappar mm! MUMS!

    Fritiof gifte sig med Ulla Ohrlander den 29 juni 1907. På bilden här nedanför hänger Fritiof och Ulla i gräset tillsammans med sin son Gunnar Emil Ohrlander och familjens hund – gissningsvis någonstans i Skara-trakten:

    Fritiof till vänster. Kvinnan till höger var ej namngiven, men jag tycker att hon är lite lik hans fru på bilden ovanför?

    Nej men alltså, det här är bara så häftigt?! Jag vill veta MER! Hur var han som person? Hur var hans fru? Vad gillade de att göra på fritiden? Var bodde de? Fritiof dog 1939 när han var 57 år gammal. Inte så gammalt egentligen, så vad hände honom?

    Alla gamla bilder i det här inlägget kommer från Västergötlands digitala museum och informationen om Fritiof har jag hittat i beskrivningen av bilderna, på hembygd.se och myheritage.se (som egentligen är en site för släktforskning).

    En av mina favorit-gator i Skara (Alandersgatan) 1923:

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Alandersgatan 2022

    Visst är det så kul att se ”Nu och då”?? Tänk allt som hänt på 100 år? Tänk på alla som levt..!

    Kika in i mitt vitrinskåp

    Midsommarkransen jag gjorde i somras gjorde sig fint torkad på skåpet <3

    Idag tänkte jag att vi skulle ta en kik i mitt vitrinskåp – något av det bästa som kom med huset när vi flyttade in här!

    Jag har aldrig haft ett vitrinskåp förut. Mest för att jag tänkt att jag inte gillar synlig förvaring. Att det blir plottrigt och rörigt. Men… om man har så många ton-i-ton-grejer att förvara som jag har.. då blir det ju faktiskt väldigt dekorativt! Insåg jag.. Och det är ju helt underbart att kunna SE alla vackra ting som jag har i skåpen, varav många jag fyndat second hand. Sånt ska ju inte gömmas – de ska fram på display och njutas av varje dag!

    Så i det här inlägget blir det mer bilder än text.. när jag visar allt det som jag har i skåpet.

    Titta och njut <3

    Tallrikar

    7 tallrikar och 7 assietter är ovanligt många likadana tallrikar i samma serie för att vara jag. Vi fick dem av Filips mamma i samband med bröllopet.

    Stora och asymmetriska är dessa 2 tallrikar, som troligtvis är våra mest använda – köpta second hand av en tjej på Instagram!

    2st djupa tallrikar som jag fyndade för 10:-/st på Myrorna.

    4st tallrikar från Indiska. Otroligt fina, men väldigt sköra, då de har matt yta. Så vi äter bara hamburgare, tacos och sånt som man inte har bestick till på dessa.

    Skålar

    5st skålar/djupa tallrikar från Gefle. Fyndade för 10:-/st på Erikshjälpen.

    STORA skålar/djupa tallrikar att servera i. Båda köpta second hand för max 20:-/st.

    Mitt nyaste tillskott: En mindre skål som jag hittade på loppis för 30:-

    Skålarna som är perfekt för godis, chips, dipp eller tomatsallad. Vänstra har jag fått i present och de andra är köpta second hand för ca 10:-/st.

    Glas

    Mina absolut finaste glas: 12st tunna, låga glas på fot med lite olika stil och etsningar i glaset. Sista varianten har jag flest av. Fyndade second hand för 10-20:-/st

    Tjockare glas i två olika varianter som man kan ta med sig ut på picknicken utan att vara rädd för att de ska gå sönder. Köpta second hand för 5-10:-/st

    Små likörglas som vi fått av Filips mamma.

    Champagneglas som använts på vårt bröllop! Köpta för 10-15:-/st

    Dricksglas med etsningar och initialer tillhörande en släkting till Filip. Dessa har vi fått av Filips mamma.

    Koppar

    Finkopparna som åker fram när vi har besök. Fick hela gänget för 30:- på second hand, helt otroligt.

    2st muggar från Indiska.

    Bestick

    Så i de där små lådorna nedtill (med träknopp) har jag allt mitt nysilver!

    Det mesta nysilvret budade jag hem i en packe på Tradera. Jag lyckades knipa en låda med drygt 100 delar för 299:-. Bara ett set med 10st knivar och gafflar kan liksom gå för 800:- på många ställen, så jag är sjukt nöjd! Säljaren hade skrivit ”vet inget om dom” i titeln, så vet inte om folk blev avskräckta? haha.. Det var iaf otroligt fina bestick jag fick hem, som ni kan se nedan:

    Totalt 30st gafflar och knivar i tre olika varianter (varav två även har tillhörande skedar). De i mitten är nog mina finaste, men de till vänster är mina favoriter, för att de är så nätta att äta med.

    Diverse olika skedar och dessertgafflar! Älskar att fika med gaffel.

    Såsslevar, serveringsskedar och skedsilar.

    Tårt-verktyg, glasskopa och smörknivar.

    Salladsbestick och kaknypor.

    Övrigt

    Min absoluta favorit-tillbringare! Tror jag köpte den för 10:-

    Till vänster är en kanna i stengods som jag köpte för 45:- på Erikshjälpen. Den till höger köpte jag för 5:- (!) på en liten loppis i Nora.

    Ost- eller chark-bricka. Dyrgripen i samlingen. Den betalade jag 150:- för på en loppis i Nora.

    Något som ni gillade lite extra? Berätta i kommentarsfältet 😀

    En titt i mina anteckningar på mobilen

    Jag vet inte vad jag letade efter egentligen, men jag råkade hamna djupt inne i anteckningarna på min mobil. Och det fanns ju en heeeel del där som jag inte har något som helst minne av att jag skrivit. Väldigt kul faktiskt. Önskar att jag skrev oftare, så det här blev absolut en påminnelse!

    Här kommer i alla fall ett urval av de lite mer intressanta anteckningarna jag hittade:

    29 november 2019. Samma dag som Filip fick sitt nya jobb i Örebro.
    En månad innan vi hittade huset på landet och flyttade från Stockholm ↓

    Snabbt nedslaffsade ord i en anteckning. Indien = i din

    Det tog ett tag innan jag fattade vad det skulle stå.. ↓

    ”Jag vill att mitt webinar ska handla om varför man inte hittar sin stil”.
    08.39 på morgonen skvallrar om att jag kanske såg lite suddigt när jag skrev det där… 😉

    Så… lite random tankar från mig och min anteckningsapp.

    Om tid och om att bli vuxen

    Jag har alltid tänkt att jag aldrig kommer att bli vuxen och till viss del är det väl ändå sant, men samtidigt känns det verkligen som att jag har blivit äldre. Det känns som att jag blev äldre bara över den här sommaren. Visst jag blev absolut ett år äldre när jag fyllde 34 i juni, men jag menar inte riktigt äldre som i födelsedagar.

    Utan äldre som i händelser.

    Nu är jag plötsligt gift. Jag har blivit någons fru. En titel jag bara förknippat med min mamma tidigare. Jag har flyttat hem till min hemstad, något som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag flyttade härifrån så ung, ivrig och äventyrlig och kom hem femton år senare, så tillfreds och stabil. Hur gick det till?

    Jag bor i hus, fredagsstädar och veckohandlar. Jag som alltid fick hjälp av mina föräldrar när jag skulle göra någonting; flytta, bygga möbler, åka till tippen.. jag hjälper nu mina föräldrar när de ska göra någonting.

    När man tänker på det som var och det som är så blir det så tydligt att saker hänt. Att tiden gått. Jag sörjer inte det som varit och jag vill inte på något sätt tillbaka. För livet har blivit bättre med åldern. Men det är samtidigt läskigt, hur tiden går?

    Tick tack, tick tack..

    Jag kan inte ens ha en klocka hemma på väggen längre, för att jag blir stressad av sekundvisaren som flyttar sig framåt. Stressad för att man måste ta till vara på minutrarna, timmarna, dagarna. Det som är här och nu. För nu är bara nu. Just idag kommer snart att vara förr. Och det ger mig magknip. För den där klockan verkar gå fortare och fortare ju äldre jag blir och om den går så snabbt redan vid 34… hur tusan ska jag hänga med när jag är 55?

    Samtidigt skulle livet inte ha samma värde om tiden inte fanns. Och det är väl det som lugnar mig när tankarna far i väg och plockar med sig oro och rädslor tillbaka.

    Tankar man kan ha… en fredag i oktober.

    Tips på bloggar att läsa 2022

    Den här sommaren har jag fått ett nytt sug för bloggen, på ett sätt som jag inte känt på många, många år. Och med det växer också suget för att börja följa fler bloggar själv. Så jag bad om tips på instagram och fick en hel drös med namn på aktiva bloggare 2022!

    Här är alla som ni tipsade om!

    Någon som inte finns med på listan som du tycker att jag borde kolla in?
    Skriv en kommentar här nedanför!

    Jag inredde mitt hemmakontor med enbart second hand (och saker jag redan ägde)

    Redan när vi var på visning av det här huset så visste jag att det här rummet skulle bli mitt hemmakontor och pysselrum.

    Det här är nämligen rummet med det ljuvligaste eftermiddagsljuset och med den vackraste utsikten. Rummet har otroliga trägolv, grå/blå lister och dörrar, samt en varmt-beige tapet. Tapeten var jag inte jätteförtjust i till en början, men nu när allt är inrett och klart så känns det som att det inte kunde bli bättre och jag älskar värmen som den tillför. Kanske älskar jag den också mer nu när alla *biiiip* hål i väggarna inte syns längre (för att jag har hängt upp tavelväggar framför hehe).

    Rummet har också ett enda fönster och utanför det växer det ett litet äppelträd längs fasaden, som kastar helt otroliga skuggor när solen skiner utanför. Jag blir helt trollbunden varje gång.

    Här ovan ser du gården som vi bor på. Vi hyr ett av sidhusen och fönstret här ovanför är fönstret in till mitt hemmakontor!

    När vi flyttade in så blev det här rummet direkt någon typ av avlastningsområde, så det tog ganska lång tid innan jag fick bort alla saker därifrån och kunde börja inreda.

    Före:

    Efter:

    Vimpel har jag köpt av min instagram-vän Emma Hollstrand. Hon hade den på sitt bröllop.
    Kransarna är ”kronorna” jag använde när jag fotade mina Årstidsdrottningar: Sommaren och Hösten!
    Bilden på den sovande prinsessan målade jag för 10 år sen.
    Såhär såg det ut när jag och Carro hittade målningen av syrénbuketten i vas i en second hand-butik i Nora. Den står nu lutad mot mitt skrivbord!

    Det första som kom i ordning var min skrivbordshörna. Många av elementen är en en kombination av tidigare skrivbordshörnor jag haft: Dekorationen ovanpå skrivbordet är t.ex. exakt desamma som jag hade i min och Carros studio i Nora. Hjort-kroken hängde i mitt pysselrum i vårt förra boende (det röda huset utanför Örebro) och lampan hade jag i mitt hemmakontor i Nacka. Hade även rosa tema och en (annan) rosa vimpel när vi bodde i Nacka och jag älskade det!

    Det viktigaste med pysselrum och hemmakontor är (för mig) att det känns lekfullt, varmt, kreativt och inbjudande. Det får gärna vara ordentligt plottrigt och mycket intryck, men då med fina saker som påminner mig om eller används i mitt skapande. Det lockar verkligen fram min kreativitet!

    ”Var fan ställer jag rullvagnen?”, tänkte jag först. Jag hade haft den gömd under en bänk och bakom ett skynke i ett par år nu. Men den gjorde sig fint vid sidan om skrivbordet med lite dekorativ förvaring i!

    Ovanför hänger den väldigt snirkliga guldspegeln som jag hittade på en loppis utanför Skövde i början på augusti och som jag först åkte ifrån för att jag tyckte att den inte riktigt var min stil. Men jag ångrade mig direkt, kontaktade loppisen och swishade dem de 300:- som spegeln kostade, så de höll den till mig till helgen efter. Tack för det!

    Utsikten, ljuset, bordsskivan… <3
    Slagbordet har vi fått av Filips föräldrar och stolarna köpte jag på Blocket till vår matplats när vi bodde i Nacka. Gardinen har jag sytt av tyg som blev kvar från min Brudklänning.
    Chiffonjén hittade jag på min lokala Second Hand-butik och mamma hjälpte mig att köra hem den med släp.

    Något som var ett MÅSTE till mitt nya hemmakontor var ett extra bord att fota på, packa ordrar på och pyssla vid. Det räcker inte med ett skrivbord, även om mitt är två meter långt :))

    Så slagbordet som vi hade som matbord i vårt förra boende har fått flytta in till mig! Det var tvunget att bli så, för det här bordet har de senaste två åren varit den plats där jag fotograferat absolut flest bilder. Och nu får jag sprida ut mig där hur mycket jag vill!

    Sista vyn är väggen som är precis bakom mig när jag sitter vid skrivbordet. Dörren till höger i bild leder ut i hallen och till vänster (men utanför bild) finns en dörr som leder vidare till vår matsal/biblioteket.

    Här har jag massor av förvaring i det som tidigare var vår TV-bänk. Mina packrör står framme och mina packsnören hänger på väggen. Och såklart har jag två av mina egna bilder på display tillsammans med en bild från vårt bröllop som Linda Eliasson tagit, samt två lite mer stilrena motiv som inte tar lika mycket plats: En vintrig trädkrona som jag själv fotograferat och så ett motiv från Visby.

    De två mittersta bilderna är mina egna motiv ur min John Bauer-serie. De finns att köpa som prints i min onlineshop (reklam för egen verksamhet).
    De tjocka ramarna är gamla olje/akryl-målningar som jag hittat på second hand och ramat in mina egna fotografier i istället!

    Jag är så HIMLA nöjd och jag älskar att vara här inne!

    Vårt nya hus

    Så vi lämnade alltså Örebro. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro att vi skulle kunna hitta ett nytt boende ens i närheten av det fina som vi hade. Men det gjorde vi och jag undrar på riktigt hur vi kunde ha sån tur… igen?!

    Jag började längta hem till Skaraborg för ungefär ett år sedan och i början av 2022 påbörjades sökandet efter en ny bostad, något som inte visade sig vara särskilt enkelt. Hur byter man hus när man redan bor i ett litet drömlikt sekelskiftshus med lummig trädgård?

    Förväntningarna på det nya huset var höga. Vi ville bo på landet, helst i ett väldigt specifikt område utanför Skara, i ett gammalt hus, större än det vi bodde i då, med egen trädgård och nära till vatten.

    Efter många turer på Hemnet och en förlorad budgivning så fick vi tips om ett ledigt hus att hyra på en gård från 1700-talet – precis i det område där vi så gärna ville bo. När jag kollade upp vilken gård det handlade om så höll jag absolut på att smälla av. En flygel (alltså ett sidohus) på den här fina gården skulle bli ledig:

    Och här bor vi nu i ännu ett gammalt hus på landet, i det område som jag tycker absolut mest om utanför Skara. Huset är drygt 110kvm stort, vilket är en ganska radikal skillnad från våra 66kvm som vi hade tidigare och jag har aldrig bott ens i närheten av såhär stort sedan jag flyttade hemifrån för 15 år sedan. Utrymme är verkligen lyx.

    Vi har en egen plätt i trädgården, bara hundra meter ner till sjön och ett jordgubbsland med självplock tillhörande gården bara 300 meter bort. Och följer man den ringlande vägen genom skogen så kommer man ut bland kullarna, fälten och de helt magiska solnedgångarna. De här omgivningarna har varit min favorit för foto under många, många år nu och tänkt – nu bor jag mitt i alltihop?! <3

    Den 8 juli 2022 gick flyttlasset, bara tre veckor efter vårt bröllop. Så man skulle kunna säga att flytten blev lite som vår bröllopsresa… hehe. En väldigt romantisk sådan måste jag ändå säga! Vi anlitade en flyttfirma och roadtrippade avslappnat ned från Örebro till Skara, en sträcka på ca 16 mil. När vi kom fram strosade vi upp för kullerstensgatan upp mot gården och undrade om det var på riktigt. ”Får vi gå här? Bor vi här nu?”

    Våra grannar som bor i flygeln mittemot var ute och hälsade oss välkomna. De fick en empty house tour inne hos oss innan alla våra saker anlände och vi fick en house tour hos dem – så mysigt!

    Vår stora, rosa hall
    Sovrum och matrum
    Vitrinskåpet i köket som jag var tvungen att styla det första jag gjorde när vi kom in :))

    Ska berätta mer snart!

    Har ni några frågor så ställ dem gärna i kommentarerna, så svarar jag i kommande inlägg (eller i kommentarsfältet)!

    Elin efter studenten. En resa i tiden – genom mina teckningar.

    Jag gjorde nyligen ett inlägg om mitt högstadie- och gymnasieliv genom mina illustrationer och idag ska vi ännu en gång djupdyka in i min tecknarmapp (som jag påbörjade i nionde klass!) och jag ska visa er några glimtar av livet som 18- till 23-åriga Elin Kero.

    Jag växte upp med att skapa med det material jag hade, vilket betyder att de allra första illustrationerna jag gjorde (och som jag visade i förra inlägget) är tecknade med helt vanliga tuschpennor för barn. Färgen överlappade sådär lite rörigt typiskt, men det spelade ingen roll för det viktigaste var ju att få ut det jag tänkte och kände på papper.

    Den dagen jag flyttade hemifrån och började tjäna mina egna pengar så hittade jag dock till himmelriket genom mina Promarkers – en sorts tuschpenna, men med mjuka övergångar och möjlighet att välja mer dämpade färger. Det var verkligen en helt ny värld som öppnade sig och det ser man tydligt i mina illustrationer.

    Först av allt, det här var jag:

    Jag var 22 år när jag gjorde dessa självporträtt och jag minns verkligen hur mycket jag älskade att ha rött hår (även om färgen fade’ade ut så snabbt att man knappt hann njuta av det hehe)!

    Min vardag som 20-nån’ting:

    – När jag precis fyllt 18 så träffade jag min första riktiga pojkvän, E, på communityt Nattstad. Det var lite som ett Lunarstorm men för äldre ungdomar och det enda det gick ut på var att chatta med killar… 😉 E var JÄTTECOOL för han var tre år äldre än mig, kom från storstan Jönköping och hade en EGEN BIL! En svart Honda med två säten – en sån där typisk bil för en tok-bil-intresserad ung kille. Den var så låg att han var tvungen att köra snett över fartguppen när han kom och hälsade på mig i Skara. Vi flyttade ihop i centrala Jönköping sommaren 2007, två månader efter min student.

    – När jag skulle fylla 19 började jag blogga och hittade snabbt nya kompisar (från andra städer! wow!) som också hittat till den omåttligt populära bloggplattformen blogg.se. Min allra bästa bloggvän var Maria Ulmefors, som bodde i Lerum och som älskade att fota och illustrera i Adobe Illustrator lika mycket som jag! När vi sågs låg vi precis såhär med våra laptops och skapade 432542 nya blogginlägg per dag. Lite som twitter eller instastorys, men i bloggformat:

    ”Klockan är kvart i ett. Jag och Maria ligger på varsin madrass på golvet i Marias rum och moffar i oss godis, chips och cola, samtidigt som laptoparna jobbar sig glödheta av allt vårt surfande. ”OOOOH JAG HAR FÅTT EN TILL PRENUMERANT PÅ BLOGGKOLL!!!”, skriker Maria och på grund av hennes höga tonfall tror jag att hon vunnit högsta vinst på lotto.. Nördar är vad vi är. Men gud vad kul vi har!” – 2 mars 2008

    – Och det här var tiden när mitt illustrerande började få konkurrens av ett annat kreativt uttryckssätt: Mitt fotograferande <3

    ”En av landets främsta bloggare

    2007 började jag blogga. Penna och papper fick under en period hård konkurrens av digitala illustrationer genom Adobe Illustrator – en konsekvens av den nya tiden när internet exploderade och sociala medier tog sin början. Min blogg växte lavinartat efter att jag påbörjat en ny serie på min blogg som jag kallade ”Gissa bloggerskan”.

    Gissa Bloggerskan

    Jag tecknade Kenza, Blondinbella, Stina-Lee, Karin Olofsson, Egoina m.f och fick flodvågor av trafik tillbaka från dem. Ett superknep för att växa i antalet läsare, verkligen, men helt oplanerat från min sida. Jag tecknade varje, varje dag och letade bara efter nya motiv att måla när jag var uttråkad.

    Skönhetsnormer i sociala medier

    Jag minns inte riktigt att jag gick omkring och tänkte på skönhetsoperationer så mycket, men det var uppenbart någonting som jag tyckte var problematiskt om man ser till teckningarna jag gjorde på temat. Det var tiden innan The Kardashians, timglasfiguren och dagens BBL’s och det som var poppis var silikonbröst i storlek XXXXL tillsammans med tupperat, platinablont, långt hår med uppenbara extentions och alldeles för mörk foundation (eftersom det inte fanns några riktigt bra tan-produkter ännu).

    Det var problematiskt då och det är problematiskt nu: Att en viss kroppsform är trend. Karolina Żebrowska beskriver det så bra i sin Youtube-video ”Beauty Standards Are Bullsh*t”.

    Bloggerskorna Kissie, Kenza, Foki och Blondinbella som karikatyrer.

    Musiken som inspiration

    ”Vad inspireras du mest av?” är en fråga som varit väldigt vanligt förekommande under mitt liv och svaret på den är MUSIK. Ända sedan jag upptäckte 80-talsrocken hemma i flickrummet och fram tills idag så är det något som händer när jag vrider upp favoritmusiken tills den helt omsluter mig. Favoriterna under den här tiden var hårdrocksbanden Sonata Arctica, Nightwish, Delain, Amorphis m.f. och som inspirerade mig till följande målningar:

    Ett självporträtt när jag är helt ”musikifierad” och som beskriver känslan jag har när jag lyssnar på musik: Min svarta favorit till orkesterjacka har blivit helt förgylld och mina ljusbruna ögon glänser ikapp i guld. Håret påverkas inte längre av tyngdlagen, utan flyter runt mitt huvud som om jag varit djupt under vattnet. Och musikens toner virvlar runt mina händer och fram växer något sagolikt och magiskt som aldrig tidigare funnits..

    Tre porträtt av tre långhåriga musik-killar: Marko Hietala från Nightwish (högst upp), E-type och Jay Smith som vann idol det året (2010) när jag var 22.
    Jag och orkesterjackan jag tecknade längre upp.

    Sagan om Ringen banade väg för mer filminspiration..

    Förutom musik så har jag alltid inspirerats väldigt mycket av film (och musik + film tillsammans = filmmusik, vilket ju kan vara något av det bästa som finns?!). Filmerna och serierna som inspirerade mig allra, allra mest under den här tiden var Game of Thrones, Pirates of the Caribbean (hade absolut inte släppt tanken på Orlando Bloom haha), The Tudors och Anno 1790.

    Daenerys Targaryen & Jon Snow från Game of Thrones
    Jack Sparrow från Pirates of the Caribbean.
    Kung Henry den VIII och Anne Boleyn. (Inspirerad av serien The Tudors, men var sur för att de hade valt så Hollywood-snygga skådespelare till serien – visste ju att Henrik den åttonde inte alls såg ut så… :P)
    Sjukt snygga Kommissarie Dåådh från SVT’s serie 1790 (varför blir jag alltid betuttad i karaktärer?? Aldrig någonsin i skådespelare haha??)
    Jag med mina illustrationer i bakgrunden

    När förhållandet knakade i fogarna..

    Det har idag gått tio år sedan jag och E gjorde slut. Han är en superkille och det är klart jag blir lite nostalgisk när jag tänker på honom, för vi växte verkligen upp tillsammans. Jag gick från en tonårig småstadstjej med dåligt självförtroende till en vuxen tjej med eget företag och stora drömmar tillsammans med honom. Tyvärr lirade inte drömmarna och livet riktigt mellan oss och det kan man se rätt tydligt i mina illustrationer.

    Jag menar, om jag hade haft ett perfekt förhållande så hade jag inte gjort så många teckningar av mitt sagolika alterego tillsammans med drömmiga hittepå-killar i sagornas värld? Kände mig liksom som Belle i Skönheten och Odjuret som drömde om något mer…

    Serierna med Hasse då?

    I förra inlägget la jag ut en mängd serier som jag gjort av mitt liv tillsammans med mitt gosedjur Hasse. Det fanns inte så mycket energi och tid till just serier när jag flyttade hemifrån, men EN uppdaterad serie blev det allt: I mitt nya sovrum i Jönköping och med mitt nyfärgade röda hår!

    Öppna bilden i ny flik för att se tydligare

    Efter det här ”slutade” jag illustrera och fotograferandet tog över helt. Det är på ett sätt tråkigt, för illustrationer kan verkligen ge en känsla av samtiden på ett sätt som inte ens ett fotografi kan, trots att det är en direkt bild av verkligheten. Det är bara någonting med detaljerna som smyger sig in som säger så mycket. Som att illustrationer kan fånga ens tankar och känslor på ett helt annat sätt. Eller vad tycker ni?

    Vilken otrolig nostalgitripp det här blev för mig. Jag sitter med hörlurarna på och lyssnar på min nostalgi-spelningslista från den här tiden. När jag lyssnar på den så känns det som att jag ser mig själv på film och att musiken är soundtracket. Till en film som är så älskad och som jag vill se om och om igen.

    Med det sagt saknar jag inte det som varit och önskar mig inte tillbaka. Jag är bara så väldigt nostalgisk och det är så fint att få vara det och känna tacksamhet och ett ”wow” över det man fått uppleva. <3

    Hoppas att du tyckte att det var roligt att hänga med på denna resa tillbaka i tiden <3

    Mitt bröllop – Kvällen & festen

    Margaretha Fredriksson, som driver Fredrikssons Vilt, Vin & Pensionat.
    FOTO: Linda Eliasson

    Klockan började närma sig halv åtta och solen hade sakta krupit in bakom de höga träden som omger pensionatet. Luften var ljummen och fylld av glada röster, skratt och kärlek. Medan vi kramades och grät i kapp med gästerna så började Margaretha på pensionatet att servera bubbel på den vackra gamla vagnen, där vi sedan kunde ta varsitt glas.

    Det är verkligen som alla säger: Att tiden efter vigseln är den allra mest magiska.Man slappnar av på ett sätt som man inte kunnat göra på hela dagen, axlarna sjunker och nervositeten rinner av en. Nu har vi gjort det! Nu är vi man och fru! Wow, vilket känsla!

    ”Fatta att vi har gift oss?!”
    Alla bilder ovan är fotograferade av Linda Eliasson

    Som tidigare bröllopsfotograf så har jag ett par gånger tänkt att jag ”stjäl” brudparet från gästerna och deras kväll när vi går iväg för att ha en fotografering i solnedgången. Men med den nya erfarenheten av att själv nu ha gift mig så kan jag säga att det var en av de allra bästa stunderna på hela dagen.

    Ängsgräset och hundkexen vajande i den svala brisen. Solljuset var sitt allra, allra vackraste – precis sådär varmt och mjukt, som gör mig alldeles pirrig och lycklig. Addera en nybliven man och en lyckokänsla som jag aldrig tidigare känt. Fladdrande kjol, böljande hår, gräs som kittlar ens fingertoppar. Filips varma hand i min och hans ögon som jag aldrig vill ska sluta se på mig på det där sättet. Två bröllopsfotografer höga på skaparlust och magiskt ljus.

    Jag lyfter brudbuketten som mamma bundit högt över gräset, tar ett fast grepp om kjolen och vi springer. Fram, fram, fram genom gräset flyger vi och jag älskar den känslan: Att springa i vida kjolar över vackra sommarängar.

    Vår videograf Albin Hasselström!
    Alla bilder ovan är fotograferade av Linda Eliasson

    Alltså Linda Eliasson. Vår magiska fotograf. Jag ska berätta mer om henne i ett eget inlägg, men hur makalösa bilder har hon inte tagit under vår dag?! Älskar ALLIHOP!

    FOTO: Linda Eliasson

    När fotograferingen var klar vadade vi ut från ängen, ut på den ringlande landsvägen och sedan in på grusvägen som leder upp till Fredrikssons Pensionat. Det stora gula huset verkade helt stilla och inte en människa syntes till. Men när jag barfota rundade hörnet på baksidan vibrerade huset av liv. Gästerna hade tagit för sig av kaffe och fikabuffé och sorlet fyllde verandan.

    Vår fikabuffé bestod av:

    – Kladdiga chokladmuffins med havssalt
    – Jordgubbar och grädde
    – Kolasnittar
    – Biskvier
    – Chokladbollar
    – Dammsugare
    – Kokostoppar
    – Rulltårta
    – Naturfärgade påsar med chips

    Alla bilder ovan är fotograferade av Linda Eliasson

    Sen var det dags för första dansen.
    Jag har två saker att säga om den:

    1 – Varför hade vi ens en första dans?

    2 – Tydligen höll jag Filip i något slags tvångsgrepp under de långa minuter som vi stod där och vaggade fram och tillbaka, så han kunde inte röra sig hahaha.

    Nej men såhär: Själva grejen med dagen är ju att göra saker på sitt eget sätt. Jag tycker att vi lyckades bra med det, i synnerhet med det lite bakvända schemat med middag före vigsel som blev en sån succé! Så det jag inte kan förstå är varför vi envisades med att ha en första dans?

    Varken jag eller Filip gillar nämligene att stå i centrum – speciellt inte när vi dansar. Vi hade inte gått en danskurs eller övat in en koreografi. Vi klämde in det för att ”man ska” (vilket alltså är det som irriterar mig mest – det är ju vi som bestämmer?! haha) och vi var lite för stressade för att ens tänka tanken att vi inte alls behöver dansa. Även om det inte är en big deal, så blev det lite konstigt? Gästerna var liksom i full on feststämning när vi kom tillbaka från fotograferingen och vi ba ”vänta, vänta, vi ska dansa tryckare nu!!”. 😂

    Och så adderar vi att jag stod och höll fast Filip hela dansen, så han kunde inte göra någonting för att spexa till det hela. Men det kan man ju skratta åt såhär i efterhand 😉

    Kitty & Simon (Lovestruck) – våra musiker!
    ”lite” törstiga efter flera timmar av dans
    Alla bilder ovan är fotograferade av Linda Eliasson

    Sist blev det fest!

    Jag är förvånad över att det blev ett sånt röj. Varken jag eller mina vänner är några festprissar och är till vardags väldigt lugna av oss. Men likväl var det fullt ös medvetslös ända från festens start tills vi hade bokat taxi hem för gästerna klockan 01.00. Dansade nästan nonstop hela kvällen och min vanliga kvällströtthet fanns det inget spår av.

    Jag säger bara en sak: BOKA LIVEBAND! Wow. Och framför allt: Boka Kitty och Simon – vilka stjärnor <3


    Vilken fantastisk dag det blev, på så många sätt! Och även om jag nu har berättat om hela vår bröllopsdag så har jag några saker kvar att skriva om. Mina bästa bröllopstips såklart! Men mer om det i kommande inlägg!

    Hoppas att ni har tyckt att det varit roligt att följa med oss genom vår bröllopsdag
    – alla inlägg samlade hittar du HÄR <3

    Elin i högstadiet. En resa i tiden – genom mina teckningar.

    När jag gick i nian på Djäkneskolan i Skara så fick vi som uppgift att göra en mapp på en av våra bildlektioner. Det här är min mapp, som visar ganska tydligt att ingenting har förändrats 😉 Jag var precis lika glad i riddare, slott, solnedgångar och sagoäventyr då som jag är nu.

    Jag har haft den här mappen med mig genom hela livet och sparat mina illustrationer i, genom alla perioder och alla olika tecknarstilar. Så det finns mycket att titta på, men idag tänkte jag att vi specifikt skulle ta oss en titt på livet som 15- till 17-åriga Elin Kero.

    Först av allt, det här var jag:

    16 år gammal när självporträttet gjordes och precis lika försiktig och lite ”förlåt att jag finns”, som jag ser ut på bilden.

    Här är min familj:

    Mamma Marie (38 år), jag (17 år), pappa Urban (41 år) och lillasyster Hanna (9 år), samtliga i väldigt tidstypiska kläder och frisyrer. Samt vår katt Ada, som inte finns hos oss längre </3

    Min vardag som 15-åring:

    – Jag lyssnade väldigt mycket på musik. Framför allt på Europe, Bon Jovi, Scorpions och andra åttiotalsgodingar, som jag vuxit upp med att mamma lyssnade på. Runaway med Bon Jovi var min absoluta favoritlåt.

    – Tydligen var jag väldigt trött på mornarna…

    – Jag hade gympa i skolan och hinderbana var mitt värsta. Främst för att jag skämde ut mig själv totalt en gång när vår klass hade gympa tillsammans med en paralellklass och en massa jämnåriga som jag inte kände. Man skulle springa en massa varv runt en hinderbana och jag lyckades med att snubbla två varv i rad när jag skulle ta mig med trampolin över en plint – och faceplant’ade rakt ned i madrassen på andra sidan. På tonårsvis skämdes jag naturligtvis IHJÄL och återhämtade mig aldrig riktigt från den publika förudmjukelsen… 😉

    – Jag hade precis börjat träna innebandy! Den här teckningen gjorde jag under mitt första år i laget, innan jag gick över till att vara målvakt.

    – Försökte göra mitt bästa i skolan, som alltid.

    – Sist en väldigt tidstypisk outfit med en exakt kopia (mja, Elinifierad iof) av en affisch jag hade på baksidan av min sovrumsdörr och som föreställde den snyggaste killen jag visste: Orlando Bloom (alltså Legolas i Sagan om Ringen, för den som inte har koll..)

    Jag i mina innebandy-shorts 🙂

    ”Skolans egna serietecknare”

    Blev faktiskt lite ställd när jag hittade det här exemplaret av min högstadieskolas tidning ”Djäknebladet”. Har inget som helst minne av att en (eller flera?) av mina serier var med i tidningen och definitivt inte vem det var som ”plockade upp” att jag tecknade serier och såg till att de hamnade i tidningen. Mitt minne av mig själv är att jag hade väldigt få vänner på min skola och hängde väldigt mycket för mig själv i perioder. Å andra sidan har jag alltid fått uppmärksamhet för att jag målat, ända sedan väldigt tidig ålder.

    Jag (till höger) och min vän Tove utanför Djäkneskolan i Skara på skolavslutningen i nian.

    Serierna om Hasse Hare:

    De flesta av mina serier handlade om mitt gosedjur Hasse, som jag fick när jag föddes och som hänger med mig än idag. Han hittade alltid på en massa hyss och ställde till det för sig (och för mig hehe).

    Jag i den där båtringade tröjan som jag tecknade i en av mina serier.

    Mitt rum 2003 (15 år):

    Det roligaste med att kolla tillbaka på mina serier som handlade om mig själv är att se hur jag gick klädd, vad min vardag bestod av och kanske framför allt att få kika in i ens rum hemma i Skara för 20 år sedan. Såhär såg det ut i mitt rum, med de lila väggarna, hjärt-ljusslingan (från IKEA? Hade också en röd hjärtkudde med två armar haha) och den gigantiska Legolas-affischen på väggen:

    Min 15e födelsedag. Där kan ni skymta Legolas-postern och den randiga lila kudden från min illustration 🙂

    Mitt rum 2005 (17 år):

    Lite coolare, lite vuxnare. Det var inte längre coolt att tråna efter en sagofigur, så jag plockade ner Legolas från väggarna och trånade efter påhittade killar istället. Men rummet förblev lila.

    (Öppna bilden i en ny flik för att kunna läsa bättre)

    Min besatthet av Sagan om Ringen:

    Även om Legolas försvann från väggarna, så försvann han och Sagan om Ringen inte från sinnet. Jag var så besatt att jag såg första Sagan om Ringen-filmen över 100 gånger – och det är inte ens en överdrift. Jag vet det för att jag bokförde det i min dagbok…. haha!

    Älskade också serien ”Spegel Spegel” som gick på sommarlovsmorgon! Så den fick också mycket plats i mina teckningar.

    Min författardröm:

    När jag var 15 år (i högsta grad inspirerad av Sagan om Ringen) vaknade min författardröm till liv. Jag älskade och älskar att skriva, men hittills har mina berättelser aldrig blivit längre än några enstaka A4-sidor pga prestationsångest. Så när det var svårt att uttrycka sig i skrift, ritade jag ut mina berättelser istället:

    Det är fint ändå att kolla tillbaka och inse att mycket av det som var är precis som nu. Modet har förändrats och jag har blivit äldre, men grunden är den samma: Jag sitter kanske inte på mitt flickrum längre, med musiken strömmande ur högtalarna medan jag tecknar – men jag sitter i mitt hemmakontor istället, med musiken lika högt i hörlurarna och redigerar mina bilder. Berättelserna som jag vill skriva utvecklar sig bara mer och mer och drömmen om en fantasyroman består.

    Jag och min syster Hanna sitter och målar hemma hos mormor i Falköping.

    Om det var kul att titta på så kan jag göra en uppföljning om mitt 18-21-åriga jag i illustrationer!

    Att säga hejdå till det som varit

    Spola tillbaka till första veckan i juli.

    Jag har alltid tyckt att det är svårt att säga hejdå till sådant som varit och jag hat-älskar förändringar. En del av mig vill nämligen att det händer saker hela tiden, att livet ska vara spännande och att vardagen förnyas… samtidigt som en annan del av mig bara vill ha lugn och ro och vara där allt är välkänt och vanligt. En omöjlig kombination.

    Varje gång jag sagt hejdå till ett hem så har jag gjort det med en stor klump i magen, gråten i halsen och en känsla av att vilja klamra mig fast och aldrig släppa taget. Det har inte spelat någon roll hur fantastiskt mitt nya boende varit, det har ändå varit en stor sorg att ta avsked. För att flytta (speciellt till en ny stad, som jag gjort ett par gånger nu) är ju verkligen att sätta punkt och att börja om på nytt.

    Det är tungt innan flyttlasset går, men sedan är jag alltid snabb med att släppa taget. Men det minns jag liksom inte när jag står där i kaoset av flyttkartonger och undrar om det någonsin kommer kunna bli så bra på en annan plats som det varit just här.

    Sista veckan i Gottsätter gick jag runt i trädgården i mormors stövlar och plockade alla de sista blommorna i rabatten. Pionbusken hade gråtit en hel del efter vår bröllopshelg för alla blombladen låg utströdda i gräset nedanför, men jag lyckades ändå få ihop en fin och yvig bukett som jag mixade ut med Kirskål och klätterrosor. Klätterrosorna New Dawn som jag planterade sommaren 2020 efter att vi precis flyttat in i röda huset. De hade verkligen börjat trivas ordentligt i rabatten såhär två år senare och jag hann med att plocka ytterligare en bukett rosor innan flyttlasset gick. Och så plockade jag en liten bukett Schersmin också förstås, som doftade helt gudomligt i hela vardagsrummet efter att jag tagit in dem.

    Och så satt jag där i soffan och tittade på vyn som varit min favvo ända sedan första dagen i huset: Eldstaden, öppningen till hallen, den blågröna dörren in till köket och så trappan som kröker sig upp till övervåningen. Jag kommer sakna att sitta och titta här, tänkte jag. Men som tur är så finns det mycket bilder kvar som minnen.

    Tyckte så synd om katterna när vi började riva i huset och packa ned livet. De verkade dock inte särskilt brydda om tumultet utan höll sig utomhus dygnet runt, precis som de gjort i nästan två månader vid det här laget. 2-3 gånger om dagen kom de in för att äta, såg sig omkring och luktade på alla nya saker som ställts i deras väg. Sedan åt de lika lugnt som vanligt och gick ut igen.

    Jag var lite orolig över dem. Eller nä okej, jag var väldigt orolig. Jag undrade om de skulle känna av förändringarna, bli rädda och sticka. Om vi skulle lyckas fånga in dem i tid till flytten. Hur vi skulle lösa det för dem under det kritiska momentet just när flyttgubbarna stormar in och hämtar alla grejer och sedan slänger in dem i nya bostaden. Hur skulle de hantera det?

    Hade först tänkt att vi skulle packa in katterna i bilen precis innan flyttgubbarna kom och ta med dem till nya huset innan flyttkartongerna skulle levereras. Men jag kunde inte sluta tänka på hur jobbigt det skulle bli för dem att komma till en ny plats och stängas in i ett tomt rum medan det skulle bullra av steg från ett helt gäng okända personer utifrån. Jag kanske är en tönt när det kommer till våra katter och jag kanske oroar mig för mycket överlag, men det kändes bara inte bra i magen. Inte när vi hade ett annat alternativ som var mycket bättre för dem.

    De var ju som sagt ute 24/7 innan flytten och hängde mest nere i ladugården på dagarna. Ett prima kattliv med andra ord. Så vi bestämde oss tillslut för att låta dem dra sig undan i trädgården medan hela flytten skedde. Vår granne Mimmie passade dem medan vi åkte iväg till Skara, tog emot alla våra saker och packade upp så mycket vi hann med på en kväll. Dagen efter åkte jag tillbaka till Örebro och hämtade dem. Ska inte påstå att det var en enkel bilresa på två timmar instängda i sina burar, men det gick förhållandevis bra och när katterna kom hem till nya huset så släpptes de ut till ett nytt sovrum, men med samma möbler, kläder och textilier som vi haft i vårt förra sovrum. Och vi var ju där. Så jag tror att det för dem luktade lite av hemma ändå och de var inte ett dugg oroliga när de kom ut.

    ..men nu går jag händelserna i förväg..

    Morgonen när flyttlasset gick var allt lugnt. Det var som att det stormat konstant i flera veckor och så blev det plötsligt vindstilla. Inte tre triljoner jobb-grejer att göra. Ingen bröllopstodo som aldrig tog slut. Inget evigt packande i flyttkartonger. Ingenting. Mina skor knastrade mot gruset när jag gick runt huset och såg till att allt var framplockat. Popcorn (vår svarta katt) strök runt och undrade vad som var på gång.

    Från den här stunden skulle flyttgubbarna (eller ja, flyttkillarna) ta över. Det var skönt på så många sätt. Skönt att slippa bära och släpa till musklerna inte orkar mer. Skönt att det där hejdå’et inte blev så kraftigt. Att sätta sig i bilen för att åka 16 mil till vårt nya hus var som att åka hemifrån en helt vanlig (om än rörig) dag. Sakerna var ju kvar, katterna kvar och huset stod kvar precis som vanligt.

    Men det var inte som vanligt.

    Fortsättning följer…

    Mitt bröllop – Kvällsvigsel & vigselplats

    Foto: Vår florist Lisa Stålfelt, Mynta creative studio

    Vigseln är faktiskt en av de minst planerade delarna av vårt bröllop och den blev ändå så himla bra! Jag visste redan från början att jag ville ha en borgerlig vigsel utomhus, sen var det lite oklarheter kring var vi skulle vara någonstans, hur vädret skulle bli, vad ceremonin skulle innehålla (eftersom man måste planera det själv när det inte är en kyrklig vigsel) och hur allt skulle se ut.

    För allas bekvämlighet så hölls vigseln i trädgården, intill ett stort buskage som bildade som ett litet rum mitt i allt det lummiga och gröna. Det var så mysigt!

    Jag skulle först köpa en vigselbåge med tillhörande tyg i andra hand av en nära vän till mig. Men så kom vi på att hon och hennes man är ganska mycket kortare än Filip och att bågen därför skulle vara för låg. Som tur är så hade floristen som vi anlitade (Lisa Stålfelt, Mynta creative studio) en båge som hon kunde låna ut till oss. Hon dekorerade den så fint med cremefärgat tyg och murgröna – ÄLSKADE DEN!

    Stolarna hyrdes in samtidigt som stolarna till middagen från en lokal i närheten och gästerna fick ta med sig stolsdynorna de hade under middagen till vigseln. Jag hade skrivit ”vigsel” på en gammal bräda som jag hittade i ladugården hemma. Vi hängde upp glasburkar (som min mamma samlat – såna med lock, som har skåror upptill som snörena kan fästa i) med blommor i med brun/vit-randigt snöre och jutesnöre. Floristen ordnade buketter som vi satte i min gammelmorfars gamla mjölkkannor (sådana som han på riktigt sprungit och hämtat mjölk i back in the days). Och på tvättlinan bakom vigselbågen hängde vi upp blommor som på tork med hjälp av klädnypor.

    När floristerna jobbade och vi ställde i ordning vigselplatsen.
    Foto: Linda Eliasson

    Vigseln var det moment som var mest nervöst för mig (tätt efter i nervositetsnivå kom ögonblicket när vi gick ut och träffade gästerna för första gången). Jag hade i princip blackout från det att vi gick in i mittgången, tills dess att vi gick ut igen. Jag såg inte våra gäster, hörde inte vad vår vigselförrättare Charlotte Nordström sa och hela jag skakade. Vet inte riktigt varför, men det var väl så mycket känslor, samtidigt som det var extra mycket fokus på oss som brudpar (och jag har scenskräck…).

    Några glimtar som jag minns:

    – Att min slöja (som jag lånat av min vän Carro) fastnade på vägen in till vigseln, att den flög av och att min syrra fick springa fram och sätta tillbaka den. Det var ett skönt magskratt mitt i all nervositet och flodvågen av känslor.

    – Att Filip var så stabil och trygg som han alltid är genom mina känslokaos. Skönt att någon av oss hade sinnesnärvaro nog att hälsa på vigselförrättare och musiker och titta gästerna i ögonen :))

    – Att Filip hade ett så fint tal/vigsellöfte till mig och att jag började attack-gråta.

    – Att pappa grinade (det var fler som gjorde det, men av någon anledning såg jag bara honom <3 )

    – Att jag klarade av att säga mitt vigsellöfte till Filip utan att gråta och att jag sa det bra ändå!

    – När Kitty och Simon (vår live-duo) sjöng och spelade You’re still the one och jag attack-grinade igen. Minns tydligt hur Kitty satt där vid pianot i motljuset och tittade mig rakt i ögonen medan hon sjöng och min blick var helt suddig av tårar. Det var så fint <3

    – Att ögonblicket när vi bytte ringar var MAGI!

    När slöjan flugit av och syrran satte tillbaka den.
    När Filip sagt sitt vigsellöfte.
    När Kitty och Simon sjöng ”You’re still the one”. Foto: (Alla i stycket ovan) Linda Eliasson

    På vigseln hade jag också valt att ha både bukett och slöja, vilket jag inte hade tidigare under dagen. Eftersom vi la vigseln så sent och eftersom den ändå är huvudmomentet under ett bröllop, så tänkte jag att det skulle vara kul om jag adderade någonting nytt till min utstyrsel. Och det blev bra!

    Vi hade vigseln direkt efter middagen, så när vi hade ätit klart gick jag och Filip upp på rummet. Syrran hjälpte mig att fixa till håret (som hade lossnat lite från klämmorna under dagen) och fäste slöjan. Jag hämtade också min brudbukett och satt bara på sängen och andades en stund (nej förresten, jag spelade in andra delen i min reel också haha). Under tiden tog gästerna sina stolsdynor och promenerade bort till vigselplatsen.

    Jag minns att jag gick fram till fönstret och smygtittade på dem när de tog plats. Kvällssolen sken så fint och det kändes alldeles overkligt! Nu skulle det hända. Vi skulle gifta oss.

    Mamma och pappa <3

    Foto: (alla i stycket ovan) Linda Eliasson

    Det spelades tre låtar under vigseln:

    Ingångslåten var How Peculiar av Peter Sandberg. Det är en av typ 20 knotterframkallande favoritlåtar som jag hittat i samband med mitt videoskapande till Youtube och som kommit att betyda så mycket för mig. Filmmusik är livet! Och för mig säger den här musikslingan så mycket om mitt och vårt liv tillsammans, så det är förstås så himla fint att den fick vara en del av vårt bröllop.

    Låten som spelades i mitten av ceremonin, direkt efter att vi sagt våra löften och bytt ringar, var You’re still the one och då Teddy Swims version. Den är så himla fin!

    Utgångslåten var Bäst med Oskar Linnros. För att det är en av de låtar som jag och Filip lyssnat absolut mest på tillsammans.

    Nä men alltså… vigsel med det stora, gula huset i bakgrunden. Det var så himla fint. Älskar, älskar, älskar Fredrikssons Pensionat Söbacka! Drömmigaste platsen på jorden!

    I nästa inlägg tänkte jag skriva lite avslutande om bröllopskvällen!

    Mitt bröllop – Om gästerna, maten & det omkastade schemat

    Foto: Linda Eliasson

    Direkt efter min och Filips ”First Look”, där vi stått och kramats på baksidan, så gick vi tillsammans genom pensionatet fram till ytterdörren på framsidan. Vi stod där pirriga och nervösa en stund, medan vi tjuvkikade ut genom fönstren. Tänk att gästerna var här! Tänk att de åkt hela vägen till Skara för oss och att de nu stod och väntade på oss vid den gamla vagnen på framsidan. På vagnen hade Margaretha (som äger pensionatet) dukat upp med bubbel, eftersom vi skulle inleda hela bröllopet med en välkomstskål! Vi tog ett djupt andetag och vred om handtaget… och så klev vi ut i solen.

    Det är verkligen som alla säger: Man har aldrig varit med om så mycket kärlek på en och samma dag förut. Och det var så fint att se att det inte bara var mina ögon som tårades den här dagen, utan att det blänkte till ordentligt hos många av dem som jag nu gick fram för att krama.

    Mina och våra fina vänner <3

    Den gamla vagnen där bubblet serverades till välkomstskålen på framsidan.

    Bröllopet började alltså inte med vigsel, som det traditionellt brukar göra. Utan vårt bröllop började med en välkomstskål på framsidan av huset och det var fint att få inleda bröllopet med den stunden. Att i lugn och ro få prata och krama om alla ordentligt. Det var ändå länge sedan vi sett många av dem.

    VÅRT SCHEMA
    Vårt schema såg ungefär ut som följande:

    07.00 – Frukost

    08.00 – 11.00 – Förberedelser (men jag drog över 1,5 timmar haha)

    11.00 – 13.00 – Lunch och fotografering

    13.00 – Välkomstskål på framsidan

    13.30 – 16.00 – Snittar, mingel, lekar & tal på gräsmattan på baksidan

    16.00 – 18.30 – Förrätt, middag & tal

    19.00 – Vigsel

    19.30 – Brudskål & mingel

    20.00 – 21.00 – Fotografering för oss på ängen, fikabuffé för gästerna

    21.00 – 01.00 – Fest

    FÖRDELAR MED OMKASTAT SCHEMA

    – Det blev inte lika stressigt att göra sig i ordning.
    Jag har varit på många bröllop som fotograf och i princip alla har dragit över tiden när det kommer till förberedelserna, vilket gjort att man blivit sen till fotografering och vigsel – och det har blivit superstressigt för brudparet. Vi hade inte riktigt något att komma sent till, eftersom vi började med mingel. Gästerna kunde lätt ha minglat på utan oss liksom 🙂

    – Man sparar på spänningen.
    Vigseln är ju bröllopets huvudhändelse, så genomför man den först så är det ju inte så mycket spänning kvar. Sparar man på det så har man något att se fram emot under mingel och middag.

    – Vigseln blev mer avslappnad.
    Gästerna hade hunnit lära känna varann, så festen fortsatte liksom bara. Ville verkligen ha en vigsel där man kunde prata, skratta och gråta – eller fortsätta dricka bubbel. Och så blev det!

    – Det blev inte så nervöst för oss som brudpar.
    Jag tyckte att entrén i sig var nervös (scenskräck som jag har). Tyckte också att vigseln var otroligt nervös. Så att köra vigsel direkt, samtidigt som man ska träffa gästerna för första gången.. det hade nog blivit för mycket för mig tror jag. Det var skönt att ha träffat och kramat om alla innan det var dags för dem att sitta och stirra på en i 30 minuter i tystnad 😉

    – Finare ljus under vigseln

    Blandade mobilbilder från vänner och familj <3

    HUR MÅNGA GÄSTER HADE VI?
    Vi hade bjudit in 27 personer till bröllopet och av dem kom 24 personer! Väldigt lagom tyckte vi, då vi hann hänga med alla. Även här hade vi varit rätt otraditionella och inte bjudit +1. De enda personerna som kom i par var de som vi själva umgås i par med (våra syskons respektive och vårt kompisgäng ”Sagogänget”). Vi tänkte istället att alla som kom på bröllopet skulle känna någon annan inbjuden sedan innan. På det sättet fick fler vänner plats på bröllopet.

    HADE VI KLÄDKOD?
    Vi hade ”Sommarfin – Gärna naturnära eller dämpade färger”. Det var alltså ok att komma i allt från shorts till kostym, men de flesta hade kavaj eller kostym. Tjejerna hade sommarklänningar.

    VAD SERVERADES FÖR MAT?
    Fördelen med att vi bokade Fredrikssons Pensionat Sjöbacka var att mat och servering ingick i bokningen. Vi behövde alltså inte anlita en separat cateringfirma eller hyra in porslin (men jag gick ju loss på loppis ändå hehe…)

    Margaretha som driver pensionatet skötte allting runt festen och lagade också all mat. Dels är hon gudomlig på matlagning, men hon hade också en väldigt modern syn på menyn tyckte jag. Dels det som borde vara standard nu för tiden: Att råvarorna väljs efter säsong och att allt är närproducerat (hon hade t.ex. hämtat Vätternrödingen själv direkt från fiskaren och odlar mycket i sin egen trädgård). Men det som jag gillade mest var att hon verkligen såg till att menyn skulle vara anpassad för alla gäster – så att ingen skulle serveras en specialtallrik, utan att alla skulle vara inkluderade. Vi samlade alltså in gästernas matpreferenser och så såg hon till att hela menyn var fri från rött kött och fågel, gluten, laktos och andra allergier.

    VÅR MENY

    Snittar:
    1. Heta räkrullar med chili, i tunnbröd,
    2. Friterade rispapper med avocado och rom.
    3. Kronärtskocksröra på krustad mixade med basilika, parmesan, citron , olivolja.
    (Margarethas förslag)

    Förrätt: Toast Skagen (min favorit)

    Varmrätt: Vätternröding, färskpotatis, kall örtsås, rostad spetskål med citron och parmesan, blommor och blad. (Filips favorit)

    Efterrätt: Fikabuffé, som serverades senare

    Alla bilder ovan, foto: Linda Eliasson

    DRYCKESLISTA
    En annan fantastisk idé som kom från Margaretha på pensionatet var att vi varken skulle ha självservering eller bar. Istället hade jag skrivit ut dryckeslistor där gästerna kunde se vad de kunde beställa: Vitt vin, öl, cider (med och utan alkohol på samtliga), samt Cola Zero och min favorit San Pellegrino Blodapelsin :)) Sedan sms’ade man bara önskad dryck + sitt namn till Margarethas nummer och så serverade hon det en stund senare på ett bord på glasverandan. Smidigt och bra!

    FIKABUFFÈ
    Kladdkaka med jordgubbar och grädde. Biskvier, rulltårta, kokostoppar, chokladbollar, småkakor, dammsugare och saltade chips.

    För mig kom idén om fikabuffén från att jag ville minska den sittande tiden till bords så mycket som möjligt. Om jag inte hade kompromissat alls så hade jag velat ha picknickmiddag i gräset och fri sittning. Men man är ju två om ett bröllop (hehe), så vi körde två rätter sittande middag – men man fick resa på sig och göra annat mellan måltiderna om man ville, vilket jag tyckte var skönt. Vi sitter nämligen aldrig stilla till bords i min familj 😉 Därefter fikabuffé, där man fick sätta sig och äta var man ville.

    Jag önskade mig ett bröllop som skulle kännas som den bästa sommardagen. Med bara fötter, avslappnat häng på gräsmattan, frihet att göra vad man ville när man ville, bad i sjön och god mat och dryck. Och det var verkligen precis så det blev!

    Hade helt ärligt inte velat ändra någonting med det här upplägget. Möjligtvis att man hade kunnat börja middagen något tidigare än 16.00. Jag och några till dippade nämligen runt klockan 15.00. Hade då innan tänkt att ”men vi äter ju snittar när gästerna kommer – det blir för tätt inpå med tidig middag då”, men alltså.. man är så JÄVLA HUNGRIG när man är på bröllop?! Haha. Tänkte även att det var onödigt med wickning eftersom vi precis ätit fikabuffé – men samma sak där. MAN ÄR HUNGRIG.

    Så om det är något jag verkligen ska tjata vidare om så är det att inte vara oroliga för att det kommer vara för mycket mat. Det går typ inte.

    Något du undrar över? Skriv en kommentar!

    I nästa inlägg berättar jag mer om vigseln! Fortsättning följer…

    Mitt bröllop – First look

    Det finns många oskrivna regler om hur ett bröllop ska gå till. En av dem är att bruden och brudgummen inte ska sova tillsammans natten till bröllopet – någonting som såklart skapar extra längtan men som för oss också skulle ha skapat extra (negativ) nervositet. Man sover otroligt lite och dåligt innan ett bröllop. Dels för att det är mycket att göra och så mycket att tänka på, men också för att det är så mycket nerver. Så vi kände att det bästa vi kunde göra var att sova tillsammans natten innan också, precis som vanligt. För det är det som ger oss mest trygghet.

    Det var alltså inte länge sedan jag såg Filip sist, när jag satt där framför det öppna fönstret i vårt sovrum på pensionatet. Jag hade sminkat mig klart och håret hade äntligen gått från oönskade 1700-tals korkskruvar till lösa, lekfulla lockar som svallade ner för min rygg. Jag pillade nervöst på mitt ena örhänge. Den fluffiga mattan kändes mjuk och lugnande under mina bara fötter. Jag betraktade mitt eget nervösa ansikte i spegeln. Försökte förstå att jag ska gifta mig idag. Jag ska gifta mig med dig, Filip.

    Då hörde jag hans röst utanför och såg hans ryggtavla medan han gick ned för slänten mot baksidan av den lummiga trädgården. Han skulle fotograferas och filmas i väntan på mig.

    Här satt jag och såg Filip gå ner för slänten <3

    Filip, min Filip. Tänk att jag blev förälskad i dig och att du blev förälskad i just mig – av alla i hela världen?!

    Och nu stod han där så fin i sin mörkblå kostym och väntade på att jag skulle komma ut så att vårt bröllop kunde börja. Jag kände mig förväntansfull och väldigt ivrig när jag gick ned för trappan från vårt rum på övervåningen. Klänningens släp fyllde hela trappan och jag kände mig verkligen som en riktig prinsessa.

    Jag hade bett om att ingen skulle befinna sig i eller på baksidan av pensionatet när jag gick ned för att träffa Filip. Jag ville inte prata med någon, utan vara hundra procent fokuserad på Filip. Men min pappa och Filips pappa (som båda är rörelsehindrade) satt nere i salongen och väntade på att gästerna skulle komma runt till baksidan efter välkomstskålen. Och pappa sa till vår fotograf att han gärna ville sitta kvar och se mig när jag kom ner för trappan, så vem kan säga nej till det? <3

    Jag började storgråta så fort jag såg pappa. Älskade pappa. Det var en så otroligt fin stund och jag är så glad att han satt där, så att jag fick krama honom en stund. Så mycket kärlek.

    Sedan gick även jag nedför slänten till den lummiga baksidan av trädgården. Pirret ökade och jag kände mig ännu mer exalterad. Vinden strök genom håret, fåglarna kvittrade och Filip stod tålmodigt där bakom vajande blommor och grönska.

    ”Peta honom på axeln”, sa Linda, vår fotograf. Jag kunde dock inte motstå att gå fram och lägga armarna om Filip där han stod bortvänd – precis så som jag alltid gör när han står vid diskbänken och diskar, eller när han står vid spisen fullt fokuserad på att laga mat. Då kniper jag tag om honom ordentligt och kramar honom som allra hårdast. För att närhet i vardagen är det absolut bästa som finns.

    Älskar dessa bilder som Linda tog vid vår First Look. Kan verkligen rekommendera att ha en på alla sätt. Det är så himla pirrigt och peppigt och det blir så himla fina bilder. Alltid. Har fotat en del bröllop själv och det är alltid mina favoritbilder att ta, just för att det är så mycket spänning och förväntan inblandat.

    En av alla dessa bilder kommer garanterat att hamna på väggen hemma.

    I nästa inlägg berättar jag mer om vårt omvända upplägg på bröllopet!

    Fortsättning följer..

    Mitt bröllop – Brudklänningen

    Foto: Linda Eliasson

    Det var inte en självklarhet att jag skulle sy min brudklänning, samtidigt som det var det självklaraste i hela världen. Såhär i efterhand är jag så otroligt glad och stolt att jag fick stå där i något som jag skapat med mina egna händer och som verkligen blev precis allt jag drömt om. Det här är Elin i en brudklänning – och jag önskar ingenting annorlunda.

    Har du följt mig i ett par år (speciellt under åren på Medeltidsveckan), så blir du nog inte förvånad när jag skriver att jag började sy min brudklänning på lördagen, precis en vecka innan bröllopet. Sju dagar innan den skulle vara klar. En del av mig tänker ”varför gör jag sådär mot mig själv?!”, samtidigt som jag också tänker att jag är glad att klänningen blev klar just precis innan. För det hade känts hemskt att direkt stoppa undan någonting jag är glad och stolt över i en garderob och inte få bära den direkt 😉

    IDÈ OCH SKISS
    Jag var väldigt säker på vad jag ville ha för brudklänning. Tyget skulle antingen vara ett blommönstrat tyg från Merely Susan (eftersom jag älskar hennes blomsterillustrationer) eller ett broderat, vitt tyg, vilket det slutligen också blev. Jag visste också att materialet skulle vara linne eller bomull (det blev bomull), eftersom det är klänningarna jag sytt i dessa material som jag tycker absolut mest om att ha på mig.

    Jag har sytt väldigt intensivt sedan januari 2021 och majoriteten av mina projekt har varit klänningar. Så det var ganska lätt att komma fram till en modell jag ville ha. Puffiga ärmar och cirkelkjol med släp var ett måste. Men jag velade rätt mycket med U-ringningen.

    Från början (som du ser på skissen här ovanför), så var jag inne på en hjärtformad variant. Sen ville jag ha off shoulder, likt min lila Sommardrottningen-klänning. Men eftersom jag har rätt tung byst så ville jag inte ha axelbandslös BH på mig och då fick off shoulder tyvärr gå bort. Tillslut blev det i alla fall en V-ringad klänning, efter jag hade provat en av min mammas V-ringde klänningar och konstaterat att det ju var j***gt snyggt!

    Herregud vad det var pirrigt när klänningen växte fram. Jag kunde knappt fatta att det var sant när jag såg hur min vision sakta men säkert blev till verklighet. Tyget, som jag tyckt varit så otroligt vackert redan när jag köpt det, blev tusen gånger mer otroligt när det formades till en klänning.

    Det var samtidigt också en lättnad, eftersom jag alltid är lite orolig när jag syr någonting i ett extra fint/dyrt/speciellt tyg. Ifall något skulle bli fel så finns det ju inte mer tyg. Lite så. Men jag borde verkligen inte oroa mig. Har nämligen aldrig hamnat i en situation där ett plagg inte kunnat genomföras för att det saknas tyg. De gånger det varit snävt och det uppstått problem, så har jag alltid löst det på något sätt.

    Precis så var det faktiskt med brudklänningen. Tyget krympte nämligen mer än förväntat i tvätten och bredden räckte därför inte till att göra en full-lång cirkelkjol med släp. När jag skulle dela upp cirkeln i smalare och fler paneler för att komma runt problemet, så räckte inte tyget på längden istället…. Fick panik haha. Funderade ett tag på om jag skulle slopa hela idén om cirkelkjol (eftersom det verkligen slukar tyg), men kom fram till att just kjolen är för viktig för mig. Så jag löste det hela genom att skarva kjolen på sina ställen istället (visar mer av det i min vlogg som kommer upp om någon vecka!)

    Allt löser sig 🙂

    När jag såg klänningen på mig helt ihopsydd för första gången. Det var stort!

    Det tog mig omkring 4 dagar (sammanslagen tid) att sy den här klänningen. De två första dagarna sydde jag från morgon till kväll – sedan började jag tappa tålamodet (hehe) och fick köra en halv dag i taget för att orka. Stressen och tröttheten gjorde sig påmind, eftersom det som sagt bara var några ynka dagar kvar till bröllopet och det fanns typ miljoner fler saker att göra än bara själva klänningen.

    Men tillslut! TILLSLUT! Blev den klar. Jag stod på en pall i mamma och pappas sovrum sent på onsdagskvällen den 15 juni medan mamma hjälpte mig att fålla upp kjolen. Jag gjorde sedan ett ruskigt fult jobb med att vika in och sy kanten nedtill på klänningen, men det är ju typ trettio mil tyg där nere och jag hade verkligen ingen tid! 😅 😂 Så, sånt händer. Man får välja vad man vill lägga sin tid på och där och då behövde jag bara sova.

    Foto: Linda Eliasson
    Foto: Linda Eliasson
    Foto: Linda Eliasson

    Min brudklänning blev på många sätt det bästa jag gjort. Jag är så fruktansvärt nöjd med den. Jag har aldrig lagt så mycket tid på att prova fram en bra passform, eller på att fålla kanter och sy fina sömmar (oh well, allt utan kanten längst ned på kjolen då hehe). Och det känns verkligen när jag har på mig den. Min favoritklänning någonsin!

    När vi flyttar så ska den få en alldeles egen plats på väggen där jag kan se den varje dag. Och den ska få leva vidare genom mina sagofotograferingar, det är jag helt säker på!

    Nästa gång vi ses, så ska jag berätta mer om First Look
    – alltså när jag och Filip såg varandra för första gången <3

    Ses snart med ett nytt inlägg!

    Mitt bröllop – Smink, hår, brudbukett & accessoarer

    Det här är andra delen av bröllopsserien, missa inte den första om min bröllopsmorgon.

    Bilderna i detta inlägg är fotograferade av fantastiska Linda Eliasson

    Efter att jag hade suttit själv framför fönstret en stund uppe i Solrummet (mitt och Filips rum) och sminkat mig samt skrivit mina vigsellöften till Filip, så kom min syster och joinade mig. Det var inte riktigt meningen från början, men hon blev den som fixade mitt hår och det kändes såklart så himla fint och speciellt. Så jag är glad att jag hade lite problem 😉

    HÅR
    Jag hade inte bestämt exakt hur jag ville ha håret innan. Visste bara att jag ville ha lockar, så hade sovit med morgonrocksband i håret (heatless curles). Jag har gjort heatless curles måååånga gånger tidigare och vet precis hur mitt hår reagerar på det. Jag satte dock i hårförlängning hos bara en vecka tidigare och hann inte riktigt prova ut hur det förlängda håret skulle reagera på att sitta upplindade, fuktiga hela natten. Resultatet blev 1700-tals korkskruvar som vägrade låta sig borstas ut. Så då klev min syster in och fixade. Hon sprayade med vatten, borstade och borstade och tillslut hade jag fått avslappnade och lekfulla lockar som passade vårt tema för bröllopet perfekt – och som dessutom höll i flera dagar.

    Tack sis <3

    Hon satte sedan upp håret med två pärldekorerade hårnålar som jag hittat på Röda Korset i Örebro veckan innan.

    BUKETTEN
    Brudbuketten gjorde min mamma och den blev så underbart vild och härlig – precis som jag önskade! Jag hade köpt tyg som hon klippte till och lindade runt buketten (tillsammans med organzaband som hon haft sparat sedan innan), så att det hängde ned ända till golvet. LJUVLIGT!

    Mamma kom upp till oss på rummet precis innan lunch och syrran hjälpte även henne att fixa sitt hår. Jag har faktiskt sytt klänningen som mamma hade på sig på mitt bröllop. Jag sydde hennes klänning för att prova ut mönstret jag gjort till min egen brudklänning – för att se om något felade och om jag behövde korrigera det. Sen gav jag henne en annan typ av kjol, fickor (som jag inte hade på min klänning) och en mer klockad ärm. Så glad att hon gillar klänningen!

    Finaste glasen jag någonsin skådat – lånade av fotografen Linda-Pauline! Hon har Påhljonsgården i Hälsingland (fylld till bredden med helt otroliga loppisfynd), som hon hyr ut för övernattningar, bröllop och fest! Recommend recommend!

    SMINK
    Jag hade gjort lashlift och browlift fem dagar innan hos Emma Ingesson i Örebro. Har gjort det många gånger tidigare, men slutade göra det året innan för att spara pengar och för att jag ville känna mig riktigt ”WOW” inför bröllopet (vilket jag verkligen gjorde!). Som make la jag bara min vanliga vardagsmakeup, eftersom det är den jag trivs allra bäst i.

    För den nyfikne använde jag:
    Alla länkar är adlinks!

    IT Cosmetics CC-cream som bas. Den har varit min favorit i två år nu och ligger så fint på huden samtidigt som den är täckande. Har Light när jag har lite lätt Brun utan sol och Fair när jag inte har BUS. Använder den tillsammans med deras egen pensel (som är dyr, men skitbra) och deras concealer.

    Rouge och Bronzer från Lumene. Älskar Lumene som varumärke. Min hudvård består till största del av dem. Körde deras Gel Mask regelbundet inför bröllopet för att tillföra fukt.

    Isadoras vattenfasta eyeliner är också en favorit sen många år tillbaka. Den torkar fort och den håller hela dagen (trots gråt!) utan att kleta. Har den i färgen Dark Brown för ett lite mjukare intryck.

    Till fransarna använde jag en vattenfast mascara från Maybelline, som jag läskigt nog aldrig testat innan. Jag skulle köpa min favorit precis innan bröllopet, men upptäckte att den tyvärr utgått.. Så då lusläste jag recensioner online och precis som flera kunder skrivit så höll denna från Maybelline hela dagen trots väldigt mycket gråt. Den var dock svår att få bort (som också många skrev), men jag kände att det var värt det för att få hållbarheten 😉

    Sist men inte minst använde jag två trogna tjänare: Anastasias Brow Wiz till ögonbrynen och Urban Decay’s setting spray.

    ACCESSOARER
    Skorna (som jag bara hade på mig typ 10min sammanslaget under dagen – gick i princip bara barfota) är min systers som hon inte använder och därför gett bort till mig vid ett tillgälle.

    I öronen hade jag ett par örhängen tillverkade av det skandinaviska märket Skat Jewelry. Runt halsen hade jag ett halsband som jag fått av min syster i present och på armen hade jag ett väldigt enkelt armband som jag haft i min ägo i säkert tio år och som alltid varit min absoluta favorit.

    Parfymen jag haft under hela vår förlovning och som jag också bar på bröllopsdagen var Rebecca Stellas ”I do”. Super-bröllopig, fin flaska och doftar helt gudomligt gott. Hoppas att jag alltid kommer att tänka på den här tiden i livet när jag känner den doften.

    Här får ni en jäkligt snygg bild på Filip från hans förberedelser som en liten bonus. 👆

    Fortsättning följer… nästa gång skriver jag om brudklänningen!

    Mitt bröllop – Bröllopsmorgonen

    Foto: Jag, mitt i natten

    På natten mot den 18 juni låg regnmolnen tunga över sjöarna och kullarna i Vallebygden utanför Skara. Klockan var efter tolv när jag och Filip äntligen kröp i säng efter en hel dag av förberedelser. Tröttheten var stor, men pirret ännu större och jag satt länge omsluten av mörkret i den mjuka sängen och blickade ut genom fönstret. Vyn där utanför är verkligen helt otrolig.

    Platsen som vi bokat för bröllopet heter Fredrikssons Pensionat Sjöbacka: Ett gult trähus lika otroligt som utsikten bortom det. När man svänger av den slingrande landsvägen så följer en lång grusväg upp mot huset. Trädgården är lummig och blommig och angränsar till en vidsträckt äng, som vid tiden för bröllopet var helt täckt av fluffiga hundkex. När jag kom hit för första gången för ett år sedan så blev jag helt hänförd och på samma gång vildsint förälskad. Det är något speciellt med den här platsen och jag är så otroligt tacksam och lycklig att jag fick ha mitt bröllop här. Platsen gjorde verkligen ALLT.

    Fredrikssons Pensionat Sjöbacka. Foto: Linda Eliasson

    Foto: Linda Eliasson

    Min klocka ringde 06.00 på bröllopsmorgonen. Efter en natt av regn som smattrade mot taket, så började ljuset äntligen återvända och jag kunde skymta blå himmel bakom de flyende molnen. Trött men ivrig tassade jag nedför trappan och ut i trädgården. Min första och enda uppgift för dagen var att ställa ut blommorna som stått och vilat under tak hela natten. Katten Alice höll mig sällskap medan jag rättade till bordsdukar på verandan, kollade till vaserna på stolarna vid vigselplatsen och slutligen ställde upp hinken med blommor på den gamla vagnen på framsidan där Välkomstdrinken senare skulle hållas.

    Det är någonting som är så himla speciellt med att vara vaken före alla andra. Och kanske extra speciellt att vara den första och enda vaken på sin bröllopsdag. Stillheten och lugnet, ensamheten.. innan livet börjar rusa och munnen går i ett.

    Vigselplatsen i bakgrunden, vagnen med välkomstdrinken i förgrunden. Foto: Linda Eliasson
    Jag ställer i ordning blommorna (egen bild).

    Detaljer från vigselplatsen. Foto: Linda Eliasson

    Mysigaste katten Alice och jag (egen bild).

    07.00 var det dags för frukost, sedan skulle Filip, Filips syster, min syster och min systers kille ta över och fortsätta ställa i ordning allting, medan jag gick upp för att göra mig i ordning. Vid den här tiden hade solen börjat kika fram mellan molnen och den strömmade stundtals in över det vita bordet framför fönstret där jag började plocka fram mitt smink. Jag satt först helt i tystnad framför fönstret. Doften av den lummiga trädgården utanför fyllde rummet, fåglarna sjöng vackrare än någon musik jag någonsin lyssnat på och sjön och berget där borta i fjärran gav mig gåshud.

    Tänk att jag ska gifta mig idag.

    Hejdå Filip, ses om några timmar!

    Halsbandet är en gåva från min syster och mina örhängen köpte jag från Skat Jewelry efter att ha sett att Filips syster hade ett så fint smycke från dem. Den gamla, snirkliga ringasken är ett loppisfynd som jag klädde med tyg från min brudklänning <3

    Jag skrev mitt vigsellöfte till Filip den morgonen. Livet hade gått i ett i 3 veckor och jag hade helt enkelt inte haft varken ro eller tid att sitta ned och skriva. Men det blev på något sätt extra fint att skriva det just under bröllopdagens första timmar. Ännu kvar i lugnet betraktade jag min egen spegelbild medan jag stök på bassminket med en borste och på 0,2 sekunder skrynklades mitt ansikte ihop och en tår vacklade i ögonvrån. Min fina Filip. Den vackraste själen jag känner och någonsin känt.

    Om jag redan gråter – hur ska det då gå när jag ska säga detta högt?, tänkte jag och sms’ade syrran:

    Fortsättning följer…

    Det är klart – vi flyttar hem igen!

    Det är den 4 maj 2022 när jag skriver det här inlägget, vilket är lite kusligt. För jag insåg precis när jag gick tillbaka i arkivet att det enda inlägg jag skrivit om min längtan att flytta tillbaka hem, är daterat just den 4 maj 2021. Får knottror på armarna när jag tänker på det. Att för exakt ett år sedan var det här en dröm och en längtan som jag klottrade ner på min blogg – och idag är det klart att det ska bli verklighet.

    Universum..

    Filip har fått jobb i Skövde och någon av de två sista veckorna i juni får vi tillträde till vårt nya boende! Jag, Filip och våra två kissar ska flytta hem till Skara! Till landet, 15 minuter med bil hem till mina föräldrar. Det känns helt overkligt! Tänk att jag kommer kunna åka hem till dem spontant en sketen tisdagkväll? Jag kommer kunna ringa mamma och fråga om hon vill hänga med mig ut och fota/bada/åka pulka. Liksom ”vi åker NU!”?! LYX!

    Kan inte fatta att Filip gör det här för mig. Han som såg framför sig en lägenhet innanför tullarna i Stockholm innan han träffade mig. Sen drog jag med honom bort, bort, längre bort och ut på landet. Så glad att han trivs, det är liksom ingen självklarhet. Även om jag gifter mig med en kille som är ovanligt öppen för att testa nya saker (i motsats till mig själv… eheee….)

    Jag måste bara visa ett utdrag ur det där inlägget som jag skrev här på bloggen för ett år sedan:

    Det finns ett speciellt ställe utanför Skara, där jag vill bo. Jag har åkt runt där så många gånger med mamma, men den här gången var det som att jag såg bygden för första gången. Bakom varje krök gömmer sig otroliga, gamla hus med alléer som välkomnar en till gårdarna. Jag hade kunnat bo i vilket som helst av dem. Slumpa mig ett och jag skulle bli over the moon. Och jag tänkte flera gånger efter varann för mig själv där i bilen att.. Här. Här ska jag bo en dag. Jag har bestämt det nu.

    ”Slumpa mig ett och jag skulle bli over the moon”. Det är nästan läskigt när jag tänker på det, för en slump var det verkligen. Att mammas chef ringde och ba ”du förresten, hur går det med Elin och Filip att hitta boende? Jag känner en kille som hyr ut…” Att just vi kom på tal framför alla andra – och ännu mer att huset vi nu ska hyra ligger just i den bygd jag så gärna vill bo i.

    Jag kan inte fatta hur jag (vi) haft sån tur med boende?! Det är andra gången i rad nu som jag drömmer om något specifikt och vi fått möjlighet att hyra just det. Liksom HYRA?! Först vårt nuvarande boende utanför Örebro – en idyllisk röd stuga med vita knutar från sekelskiftet. Och nu ska vi hyra ett hus på en gammal gård som jag tror är från 1700-talet(?!) i precis det området utanför skara som jag skrev om förra året och citerade här ovan.

    Jag lovar att berätta mer när flyttlasset går!

    Våra inbjudningskort till bröllopet

    Jag vet att jag sa inledningsvis att inbjudningskorten är det jag prioriterar absolut minst till bröllopet. Gästerna kommer ju ändå slänga dem direkt efter, så varför lägga tid och pengar på det liksom? Och så känner jag väl egentligen fortfarande, men det dök också upp en tanke: Att det skulle vara ett så himla roligt pyssel, att fixa sina egna inbjudningskort. Och att jag ville göra dem för mig.

    Processen med inbjudningskorten drog igång någonting inom mig och jag kände mig så kreativ medan jag var mitt uppe i det! Jag illustrerade för första gången på flera år och kunde inte sluta. Djupdök i design och pappersval. Kände mig så harmonisk när jag fick klippa och klistra. Och jag älskar ju att skriva ut, så det var såklart en magisk känsla i sig att få skriva ut sina bröllopsinbjudningar på sin egen skrivare!

    Här är några bilder från processen:

    Till vänster: En av illustrationerna som hamnade på inbjudningskorten!
    Till höger: Inbjudningskorten direkt efter utskrift och innan jag beskar dem.

    Illustrerade även blåklint som jag sedan skrev ut, klippte till och klistrade fast på insidan av kuverten!

    Illustrerade även lokalen vi ska vara i och placerade intill infon om att ”hitta hit”.

    Här ovan ser du hur min moodboard såg ut innan jag började ta fram inbjudningskorten. Jag hade väldigt mycket idéer på detaljer: Jag ville bland annat ha blått band och/eller hampasnöre, måla ett av de totalt tre korten som varje gäst fick med blå akvarell, skicka med ett foto, lägga i en blomma.. osv osv.

    Det slutade dock med att jag skalade ned väldigt mycket och fokuserade på insidan av kuverten, illustrationerna, den simpla designen och sigillet. Tyckte att det blev stilrent och fint!

    Papper som jag skrev ut på: Epson Fine Art Cotton Textured Natural

    Program jag gjorde moodboard i: Milanote

    Kuvert: Adlibris

    Vaxbönor (till sigill): Omslag.se

    Sigill: Fyndade på Tradera

    Vitt snöre: Hade hemma

    Lärdom efter denna process?

    Lägg inte ner så mycket tid på kuvertens utsida. Kände att jag blev svagt gråhårig av att hålla på med sigill och grejer. Hade jag gjort om det så hade jag bara klistrat på adressetikett och skickat som det var.

    Värt att göra inbjudningskorten själv?

    Absolut! Men jag gjorde bara 22 stycken. Hade vi haft fler gäster hade jag nog inte pallat, hehe…

    10 ytterligare frågor om vårt bröllop

    Hade ni pratat om bröllop/förlovning innan du friade?

    Jag tror att vi började prata om våra tankar och känslor kring bröllop när vi varit tillsammans i ungefär ett år (2016). Jag har velat gifta mig i hela mitt liv, så det kändes viktigt att berätta det, så att det inte skulle bli en obehaglig överraskning ett par år in, ifall Filip inte skulle vilja gifta sig. Sen har vi pratat om det lite då och då under åren och sommaren 2020 var vi överens om att det skulle vara kul ”snart”. Vi bestämde inget och Filip hade ingen aning om att jag tänkte fria, så det blev absolut en överraskning.

    Men jag känner verkligen att det är skönt och bra att diskutera en sån här sak innan. Att prata om sina förväntningar och vad ett bröllop innebär mer än att det är romantiskt. Om man inte är säker på att den andra vill, så kan det bli rätt jobbigt tänker jag? Att få en fråga som är så stor och som påverkar ens liv så oerhört mycket och som man måste svara på inom loppet av någon sekund och utan att hinna tänka igenom det innan?

    Hur valde ni location?

    Jag kände mig rätt överväldigad i början när vi skulle välja en plats. Vi började planera ungefär 1 till 1,5 år innan, så tankarna gick mycket: Ska vi gifta oss i Örebro där vi bor nu, men där vi kanske inte bor när bröllopet äger rum? Ska vi gifta oss på en plats som Gotland som är en semesterdestination för oss och där det kanske är svårare att planera för att man inte bara kan ”svänga förbi”? Ska vi gifta oss i Stockholm där de flesta vi känner bor, men där allt är dyrare och bokas upp längre i förväg? Eller ska vi gifta oss i mina hemtrakter runt Skara, som också är en bit ifrån, men där vi ändå spenderar en del tid?

    Så det fick bli Skara! Lokalen vi ska vara i under hela dagen hittade vi genom mamma. Hon har varit brevbärare och brevbärare vet ALLT om alla gömda pärlor haha. Vi stannade till en dag när vi var ute på location-jakt inför en fotografering jag skulle ha och jag kände bara att ”JA! Det här ÄR platsen!”.

    Här ska vi vara:

    Hur mycket släkt ska ni bjuda?

    Varken jag eller Filip har en stor släkt och de vi har umgås vi tyvärr inte så mycket med. För mig är det mest för att vi under så många år bott väldigt långt ifrån varandra geografiskt (Norrbotten vs Västergötland). Våra mor- och farföräldrar (förutom min morfar) finns inte längre i livet heller tyvärr, så vi hänger bara med vår direkta familj till vardags och under högtider. Så det kommer enbart vara föräldrar, syskon, syskons respektive och närmaste vännerna som kommer på bröllopet. Vilket också är anledningen till att vi totalt (oss inräknade) blir 27 personer på bröllopet! Jätteskönt tycker vi! 🙂

    Vem har fått äran att fotografera?

    Det blir Linda Eliasson som kommer fotografera bröllopet och Albin Hasselström som filmar! Ser så mycket fram emot att få se vår dag genom deras ögon <3

    Hur ska ni göra med efternamn?

    Vi har inte riktigt bestämt oss än. Antingen tar Filip mitt namn eller så behåller vi våra egna som det är nu. Jag har ju ett rätt ovanligt efternamn, medan Filip har ett vanligt Son-namn och det finns ju fördelar och nackdelar med båda. Tycker dock att det är så himla fint när man har samma efternamn, som att man är en familj på riktigt. Men det är ju en himla stor grej att byta namn? Lite som att byta lite av sin identitet? 🙂

    Hur har ni tänkt med musik under mingel, middag, vigsel och fest?

    Vi har tänkt att boka ett liveband som kan spela under i alla fall vigsel, mingel och inledande fest. Sen kompletterar vi gärna med någon Spotify-lista. Jag vill gärna köra min favoritlista som är 30- och 40-tals jazz, för att den bidrar till så mysig och härlig stämning, samtidigt som det inte tar över för mycket.

    Panik att allt måste gå enligt planen eller avslappnad och lycklig oavsett vad?

    95% aslappnad! Jag vet vad jag vill och hur jag vill ha saker, men samtidigt vet jag också att allt inte kan bli perfekt och att saker kan hända som man inte räknat med. Så jag kommer planera bäst jag kan, men skiter det sig med planen, så löser det sig på annat sätt ändå. Jag har mycket erfarenhet av att saker inte blivit alls som jag tänkt, men istället blivit mycket bättre för att man fått improvisera och tänka lite utanför boxen… 😉

    Kommer allt att vara second hand i dekoration, porslin osv?

    Ja! I stort sett allt kommer att vara återbruk (eller lånat från festlokalen som vi kommer vara på) och även en del DIY. Om det är något som inte finns att hitta second hand, eller som blir för dyrt att köpa in för ett tillfälle, så kommer vi att hyra det. Kanske blir det något enstaka nyköp som t.ex. ”film” till polaroidkameror (kamerorna är begagnade), gästbok att skriva i etc. Men that’s it.

    Några ljusstakar och glaskupor som jag loppat till bröllopet
    Bestick och saxarna med ”nypor” som man kan ha till fikabuffén och ta bakelser och kakor med.

    Vad ser ni fram emot att göra ”första gången” som gifta? Planerade stunder för efteråt?

    Tror inte att vårt liv kommer att vara så himla annorlunda efter mot vad det är nu, så har därför inte riktigt något speciellt i tanken, mer än att kanske bli husägare någon gång? 😀 Skulle vara så mysigt! Älskar ju att bo i hus (hyr vårt nuvarande).

    Kommer ni åka på bröllopsresa?

    Vi kommer nog åka någonstans (förmodligen roadtrip i Sverige eller Norge), men vi kommer avvakta lite då vi tycker att bröllopet är en nog stor happening som det är. Kommer bli mycket fix och planering inför en resa också, så känner att det kan vi ta när bröllopet är över – tillräckligt att planera som det är liksom 😉

    För att förlänga bröllopet så tänker vi att vi istället kan ta in på ett spa eller liknande. Bo på hotell, bada och njuta av god mat och varandras sällskap i två nätter eller så. Eller hyra ett Airbnb med badtunna och närhet till vatten? Typ något sånt. Har ni tips på något mysigt ställe där man kan få vara för sig själv och bara mysa?

    10 frågor om vårt kommande bröllop

    1 – Präst eller borgerlig vigselförrättare?

    Filip ville gärna enligt tradition ha en präst och gifta sig i kyrkan. Jag ville ha en borgerlig vigsel utomhus, men kunde tänka mig att kompromissa så att vi gifter oss utomhus med en präst. Nu blev det dock så att vi väntade för länge med att boka vigselförrättare så ett tag såg det ut som att vi inte skulle få tag på någon alls som är ledig. Vi ba ”jaja, vi får väl ha bröllopet som tänkt på lördagen och sen springa och viga oss borgerligt på söndagsmorgonen…” hehe… Men sen fick vi till slut tag på en ledig borgerlig vigselförrättare. Så nu blir det borgerlig vigsel utomhus i alla fall.

    Både jag och Filip tycker dock det är viktigt med en ordentlig, högtidlig ceremoni (vilket ingår om man bokar en präst, men inte om man bokar borgerlig vigselförrättare), så vi ska styra upp en själva.

    2 – Egna tal eller standard?

    Vi har bestämt att vi ska köra på ”standard-tal” under vigseln och i stället skriva brev till varandra på morgonen. Vi känner båda att det känns lite för intimt att prata till varandra framför alla, att det (pga nervositet under vigseln) blir mer genuint om det bara sker mellan oss två och jag kan också tycka att det blir lite press? Att man ska skriva ett lika bra tal som den andra?

    3 – Hur kommer vigseln se ut?

    Vi har inte börjat planera vigseln än, men om jag får önska fritt så får det gärna bli under ett träd med tyg hängandes ned från grenarna eller framför en båge av något slag. En blomsterbåge är superfint, men kan också tänka mig att återanvända en båge med tyg som en vän till mig hade under sin vigsel. Man gillar ju återbruk liksom!

    Det här kommer ju bero jättemycket på val av plats och då vi båda har rörelsehindrade pappor så är framkomlighet viktigare än att det blir estetiskt perfekt. Så vi får se var vi blir av. En ceremoni blir det ju oavsett och jag kommer nog kolla mest på Filip ändå 😉

    4 – First Look eller ej?

    Jag tycker till viss del att det är gulligt med First Look och då jag har erfarenhet av att fotografera det så vet jag också att det alltid bli så himla fina bilder! Så det vill jag gärna ha. Dock tycker jag samtidigt att det är lite tramsigt haha. Jag gillar inte att ”brudgummen ska reagera” på brudens utseende men inte tvärt om? Och att det ska vara en massa woooow och tårar. Så det skippar jag gärna. Vill mer att det ska vara en mysstund med fokus på att båda träffar och ser varandra för första gången innan vigseln. Inget wow-vad-du-är-snygg utan mer wow-vad-skönt-att-du-är-här-med-mig-nu <3

    5 – Kommer ni ha brudfölje? Blomstermormor/blomsterbarn?

    Hade GÄRNA haft en blomstermormor om någon av våra gamla varit i livet, men det är de tyvärr inte </3 Vi kommer inte att ha något brudfölje heller då vi har så få gäster. Jag fick också lite panik när det väl gällde då det känns som att man rangordnar sina vänner? Eller är det bara jag som känner så?

    6 – Hur går ni in (till vigseln)?

    Vi kommer att gå in tillsammans! Känns tryggast så för oss båda. Hade vi inte gått in tillsammans så hade jag helst gått in ensam 🙂

    7 – Kommer du/ni ha en ring till?

    Jag skulle gärna ha en ring till! Först var jag helt säker på att jag ville ha ringen längst ner till vänster i min board – den som ser ut som en krona med små stenar. Men nu tror jag att jag kanske har ändrat mig? Är inne på att ha något i stil med de fyra till höger i boarden – något mer ”medeltida”/sagolikt. Känns väl himla mycket mer jag, ellerhur?!

    8 – Buffé eller bordsservering? Vad blir det för mat?

    Det blir delvis buffé och delvis servering. Vi har inte bestämt menyn än, men det blir lokalproducerade och väl utvalda råvaror.

    9 – Smaker på tårtan? Eller ingen tårta utan tacos?

    Funderar på fika-buffé! Varken jag eller Filip är speciellt mycket för tårta, även om det är väldigt festligt och fint. Och jag gillar alla otraditionella inslag extra mycket, så tycker såklart det är kul och lite lyxigt om man får gå och plocka lite av varje från gottisbordet. Tänker också att man kanske kan köra brudskålen med mammas hemmagjorda rabarberlemonad?! Eller rabarberlemonad blandat med bubbel?! Kan bli en hit!

    Provband en bukett. Den här i 10x större storlek skulle jag gärna ha som brudbukett :))

    10 – Kommer ni ha vickning?

    Ja! Det är förmodligen något som vi bokar när vi sätter middagsmenyn. Men jag hade annars GÄRNA haft pizza från favorit-pizzerian hemma i Skara som vickning. Så kan våra gäster få smaka på Sveriges godaste kebab 😉

    Har du någon mer fråga?
    Ställ den i kommentarerna så gör jag en part II!

    Årstidsdrottningarna – Bakom kulisserna på mitt fotoprojekt

    – 15 januari 2022

    Idag är det exakt ett år sedan som jag satte saxen i ett ljusblått tyg som skulle komma att bli Drottningen av Vinterns kostym och också klänningen till den första bilden i mitt fotoprojekt Årstidsdrottningarna. Det känns lite nostalgiskt att tänka på vad jag har gått igenom under det här året och att jag faktiskt lyckades fullfölja det här projektet, trots att det var ordentligt svajigt på vägen.

    I det här inlägget tänkte jag svara på några frågor som jag fått om projektet på Instagram.

    När började idén om projektet växa fram och varför?

    Det var inte alls meningen att det skulle bli ett fotoprojekt. Allt började med att jag ville testa göra en lövkrona, som jag sedan ville fotografera mig själv i. Året var 2015. Jag blev inte riktigt nöjd med bilderna och de publicerades aldrig, men 5 år senare (2020) gjorde jag ett nytt försök. Bilderna blev som jag tänkt mig och jag kallade mig för ”Höstdrottningen”. Det ledde till att jag fick en kommentar under bilden där det stod ”Kan vi få en snödrottning också?” – och resten är historia 😉

    Du kan läsa den förlängda historien & se bilderna här.

    Hur kom du på hur varje bild skulle se ut?
    Hur såg idéprocessen ut?

    Bilderna är ett resultat av min livliga fantasi hehe. Jag vet inte hur jag ska förklara det, men jag bara såg bilder framför mig och sedan skissade jag ned alltsammans i en skissbok. Med den första bilden, Drottningen av Vintern, såg jag först framför mig att det skulle vara en övergång mellan snö och ”inte snö”. Att Drottningen skulle komma vandrande med sin stav och svepa snön med sig. Att det skulle finnas snö i luften.

    Såhär såg min kladdiga skiss av Vinterns drottning ut:

    Vinterns drottning till vänster och Vårens drottning till höger.

    Hur svårt var det att hitta rätt locations?
    Vilken bild var lättast/svårast att hitta location till?

    Det var svårt, eftersom jag hade en så tydlig bild av vad jag ville ha för något och det är inte alltid ens visioner stämmer överens med verkligheten… 😉

    Lättast att hitta location till var Drottningen av Vintern – mest för att jag hade bestämt mig för location redan innan jag började skissa på bilden. Den är fotograferad på en plats som bara ligger 600m från där jag bor, så jag har passerat där många gånger och tänkt att det ser så sagolikt ut: ”Där måste jag fota en sagobild någon gång”.

    Där, precis till vänster om vägen, fotade jag Drottningen av Vintern.
    Behind The Scenes från självporträttet. Hade hjälp av min mamma att bl.a. lägga mantel och hår till rätta.

    Svårast att hitta location till var Drottningen av Våren. Jag hade en så specifik bild av att jag ville sitta vid en ringlande bäck, i ett hav av vitsippor. Så jag behövde:

    1. Ha en bäck som inte låg i ett dike, utan som hade yta där jag kunde sitta (och hjorten kunde stå)
    2. En bäck där det växte vitsippor ända in på vattnet.
    3. I en fin miljö med en bra bakgrund (finns många bäckar med tvivelaktiga bakgrunder hehe…)
    4. Att bäcken inte var för bred, utan tunn och ringlande.

    Sen hade jag väl inte tagit med i beräkningen att alla bäckar inte var speciellt fina på våren. Mycket lera och stenigt precis vid vattnet, samt mycket grenar och löv som smutsade ner. Men hittade tillslut en plats som stämde in på alla kriterier, förutom att bäcken inte ringlade genom bilden. Man kan inte få allt 😉

    Platsen jag fotograferade Drottningen av Våren på.

    Hur har det varit att förhålla sig till just årstiderna vädermässigt? Press att hinna?

    Det har varit mer eller mindre panik hela året :))

    När man tänker på det: Att fotografera fyra bilder på ett år, alltså en bild i kvartalet, så låter det ju inte särskilt svårt. Men jag underskattade verkligen hur lång tid det tar att komma på en idé, fila på och skissa upp idén, planera, förbereda, sy upp kläder, tillverka props, hitta location, fotografera och redigera. Och att man utöver att fota också måste hinna med att jobba och ta det lugnt.

    Nä, det var helt klart det absolut mest utmanande och stressande med hela projektet. Vinterns Drottning fotades DAGEN INNAN snön smälte bort för säsongen – den 18 februari 2020. Nerverna där alltså..

    Vårens drottning skulle pricka de få dagarna när vitsipporna blommade och det var molnigt väder. Hon fotades den 2 maj 2020 och var färdigredigerad den 2 juni. Sen var tanken att jag skulle fota Sommarens Drottning innan midsommar, men jag var helt enkelt för utmattad för att klara av att ro ihop skiss, klänning, krona och bild på mindre än en månad. Så när Sommarens drottning väl fotograferades (sista dagarna i juli) var midsommarkänslan = 0 och skördekänslan = 182. Var SÅ besviken! Men det löste sig ändå med location.

    Den bild som jag hade minst press med var Höstens drottning Jag hade nästan tre månader på mig att förbereda mig efter publiceringen av sommarens drottning. Men… ja, jo.. det var helt klart ändå nervigt att vänta tillräckligt länge för att löven skulle blomma ut i sina allra, allra vackraste färger, men inte för länge, så att stormen skulle komma och ta dem från mig.

    Location-hunting inför fotografering av Drottningen av Sommaren. Målet var en lummig, blommande äng med träd runt om, men det enda jag hittade var nedklippt/uppätet gräs, sädesslag redo att skördas och bristande utbud på blommor…
    Drottningen av Sommaren i den o-midsomriga miljön men med den midsomriga midsommarkransen.

    Hur utvecklades din sömnad? Kände du av skillnaden på första och sista klänningen i erfarenhet?

    Min sömnad utvecklades MYCKET! Men det var också för att jag inte bara sydde klänningar till projektet, utan också hann sy upp en hel garderob till mig själv under våren 2020. Var helt besatt av att sy haha..

    Men ja, jag märkte stor skillnad. Första klänningen (Drottningen av Vintern) tog ganska lång tid, jag satt och petade jättemycket med detaljer och passformen blev inte helt hundra. Med tiden blev jag mycket snabbare, behövde inte tänka lika mycket och det där hindret som man kan känna när man ska komma igång med något som känns stort och svårt, det försvann. Det blev lättare att börja sy något nytt helt enkelt 🙂

    Sommarens Drottning var överlägset roligast att sy klänning till! Älskar denna lila kreation.

    Blev resultatet som du tänkt/önskat?

    Det blev bättre än jag förväntat mig. Kanske framför allt för att projektet blev så mycket mer än bilderna. Inledningsvis var det bara jag som ville fota sagobilder med hjälp av årstiderna, men under projektets gång så växte det fram historier om drottningarna och de fick alla olika personligheter.

    Drottningen av Vintern, den vänliga och missförstådda. Drottningen av våren, den unga och oskyldiga. Drottningen av sommaren, den mäktiga och mest ståtliga. Drottningen av Hösten, den hårda och lite krigiska.

    Ungefär hur lång tid har du lagt ned på projektet?

    Haha jaaaa… det vågar jag inte ens tänka på. Men mycket tid. Inte bara effektivt skapande tid, utan väldigt mycket tid har lagts på att tänka, ha ångest, oroa mig och vela…. Det är väl mest det jag inte vågar tänka på kanske haha.

    Men om jag får gissa per bild:
    – Skiss, research, inköp & liknande planering: En vecka
    – Sy klänning: En vecka
    – Tillverka props: En dag / prop
    – Location hunting: Två dagar
    – Redigering (inkl att hitta stockbild mm): En vecka
    – Fotografera: En dag
    – Ångest: En månad hahaha

    Så totalt drygt fyra veckor/ bild. Så jag la ungefär 1/3 av mitt år på det här projektet.

    Behind The Scenes under fotograferingen av Vårens drottning.
    Vänster: Tillverkar höst-krona. Höger: Fotar löv som jag senare klippte in i bilden av Höstdrottningen.

    Vad hade du gjort annorlunda om du börjat om?

    Jag hade inte gjort något annorlunda, utan det känns som att allt blev som det var menat att bli. Allt föll liksom på plats. Det enda jag kan komma på är väl att jag önskar att jag fotade mer Behind The Scenes.

    Något mer du undrar om projektet? Ställ frågan i kommentarsfältet! 😀

    Mitt år 2021

    Beskriv året med tre ord:

    Kreativitet, vardagsmys & (tyvärr) utbränd

    Årets bästa bild:

    Kan ju inte välja, utan det måste bli alla mina Årstidsdrottningar!

    Favoritstället du besökte?
    Alla badställen i närheten under sommaren. Lika drömmigt varje gång.

    Vad har du lärt dig om dig själv det här året?
    Att jag inte kan berätta om mina planer som jag är supertaggad på att genomföra (och inte vill annat än berätta om för att jag är så otroligt pepp!) för att jag då får prestationsångest, vilket i sin tur blockerar mig från att göra just det jag vill göra. Rörigt.

    Ditt bästa köp?
    Alla second hand-fyndade tyger! Här är ett rutigt påslakanset som blev en favoritklänning:

    Gjorde du något du inte gjort förut?
    Jag fick prova på att dreja hos Faktoritre när vi var i Leksand, jag började sy vardagskläder, klädde om en möbel och genomförde mitt största fotoprojekt någonsin på mindre än ett år (Årstidsdrottningarna)!

    Vad gjorde du på din födelsedag?
    Jag sydde en lila klänning att ha på mig, plockade en matchande syrénbukett, hände upp lika ballonger och gjorde en riktigt somrig (och sinnessjukt god) jordgubbstårta. Sen åkte med Filip till sjön Usken och hade en drömmig picknick på en brygga i solnedgången. Förmodligen min finaste födelsedag någonsin!

    Genomförde du något av dina mål för året?

    Jag genomförde faktiskt nästan alla mina personliga mål (vilket jag är lite förvånad över, för det har aldrig hänt hehe). Men bland annat så genomförde jag dessa mål:

    – Jag började fotografera mer vardagsbilder med mobilen

    – Jag satsade mer på min online shop och att sälja prints

    – Jag odlade mer blommor (luktärt, aster och blomstermorot!)

    – Vi började planera bröllopet (även om vi gjorde mindre än vad jag trott att vi skulle göra hehe)

    Du i dina favoritkläder från året:

    Helt klart den vita klänningen som jag sydde av ett linnetyg på 4,5m som jag fyndade för 40(!!!)kr second hand:

    Min favoritvideo från året:

    Förmodligen den här videon, eftersom den visar den kreativa processen så ärligt. Från inspiration, till tvivel, ”jag vill lägga ner” och därefter tillbaka till pepp. Brukar alltid tappa suget och sluta filma när jag får en dipp i ett projekt, men här fortsatte jag och jag är väldigt glad för det! Det blev lite roligt ju 😉

    YouTube video

    Bästa från året:

    Bästa film: ”Tolkien” – filmatiserien om författaren J.R.R. Tolkiens liv. Så magisk för alla oss som älskar och älskat Sagan om Ringen (framför allt filmerna).

    Bästa tv-serie: ”Det sitter i väggarna” på SVT

    Bästa podden: ”Two hot takes”. En amerikansk podd där de läser upp sjuka reddit-storys och diskuterar dem.

    Bästa appen: Lightroom-appen helt klart! Är helt besatt av att redigera mina bilder i mobilen nu.

    Bästa musiken: ”Det stora röda huset”, den somrigaste låten någonsin med Benjamin Ingrosso och Moonica Mac. Av någon anledning blir jag alltid tårögd när jag lyssnar på den. Förmodligen för att den ÄR mina sommarkänslor i ren musik.

    Här kan ni lyssna på alla mina favoritlåtar från året.

    Det här hände 2021:

    – Jag påbörjade och genomförde mitt fotoprojekt Årstidsdrottningarna

    – Jag sydde som en galning hela första halvåret av 2021. Förbättrade mina syskills markant och fick omkring 20 nya plagg till garderoben.

    – Jag pysslade mer än jag någonsin gjort tidigare.

    – Jag satsade 100% på min Print Shop, började skriva ut alla mina bilder själv och investerade i en egen skärmaskin (också ett av de bästa köpen!!)

    – Mitt motiv ”Prinsessan och Björnen” sålde slut i de tre originalupplagorna.

    – Jag slutade sälja posters och gick över till att skriva ut alla mina bilder som Fine Art (tjockare, lyxigare och högkvalitativt papper, som passar sig bättre för unik konst)

    – Hade min första egna utställning av mitt fotoprojekt Årstidsdrottningarna i vår studio under Ljusstråk i Nora.

    – Jag började träna boxing med min studiokollega CJ, hos vår studiogranne Åsa Sandell (som är f.d. proffsboxare)

    – Vi köpte en ny bil.

    – Jag mitt livs drömmigaste sommar med mycket bad, häng på bryggor, hästar på gråden vi bor på och en midsommar med blommor i överflöd.

    – Jag gjorde filter till instagramstory som tillsammans fått över 60 MILJONER views (mest tack vare min favvo på Youtube, Helen Torsgården, som haft filtrena som sina favoriter under året! Så himla kul!)

    Några bilder från året:

    Vaccin och minskad spridning av Corona gjorde att jag äntligen kunde åka hem till mamma och pappa och mysa i deras trädgård <3
    Hästarna som bodde på ”vår” gård i sommar.
    Ett set (topp + kjol) som jag sydde av ett påslakan och blev så himla nöjd med!
    Ett moment i juli när jag insåg hur mycket jag lärt mig om sömnad under året.
    Midsommarafton med första lasset blommor vi plockade
    Midsommaraftonskvällen i en annan drömmig klänning jag sytt.
    Fick börja lyfta Pacina detta året <3
    En vanlig syn under sommaren <3
    Också en vanlig syn. Filip som läser och jag som badar som det vattendjur jag är.
    Filip innan och efter jag möblerade om i vardagsrummet, bytte soffbord (till ett jag fyndat second hand såklart!) och klädde om fåtöljen han sitter i).
    Huset. Alltid mysigast under julen!

    Och med det säger jag tack och hej för mig, 2021!

    Allt som skärpedjup och hur du får suddig bakgrund när du fotograferar

    I det här inlägget förklarar jag vad skärpedjup är och hur skärpedjupet påverkas av ditt val av bländare, samt avståndet mellan kameran och motivet.

    1. Vad är skärpedjup?

    Skärpedjup är ordet man använder när man ska förklara hur suddig eller skarp bakgrunden blir när man fotograferar.

    Kort skärpedjup = Suddig bakgrund.

    Långt skärpedjup = Skarp bakgrund

    2. Hur du styr skärpedjupet med bländaren

    Läs mer om bländaren här.

    Kort skärpedjup (suddig bakgrund) får du med ett lågt bländartal. (t.ex. f/1,8)

    Långt skärpedjup (skarp bakgrund) får du med ett högt bländartal. (t.ex. f/8)

    Hur fungerar det?

    När du fotograferar så börjar du med att fokusera på ditt motiv, ellerhur?
    Och exakt där du lägger fokus (t.ex. på en modells ögon) kommer det alltid att vara skarpt – oavsett vilken bländare du väljer.

    Det kommer också att vara skarpt på alla andra ytor i bilden som ligger på exakt samma avstånd från kameran som den punkt du valde att fokusera på.

    Därefter kan du också, med hjälp av bländaren, bestämma hur stort område framför och bakom din fokuspunkt som kommer att vara skarpt.

    Med ett lågt bländartal (t.ex. f/1.8) får du ett väldigt smalt område framför och bakom ditt fokus som också blir skarpt – resten blir suddigt. Därför får du en suddig bakgrund.

    KORT SKÄRPEDJUP
    Allt som är innanför de rosa linjerna blir skarpt,
    medan allt utanför linjerna blir suddigt.
    f/2,0 Kort skärpedjup. Området som är i fokus är smalt och därför blir bakgrunden suddig.

    Väljer du däremot ett högt bländartal (t.ex. f/8) får du istället ett väldigt brett område framför och bakom ditt fokus som blir skarpt, vilket ger en skarpare bakgrund:

    LÅNGT SKÄRPEDJUP
    Större yta framför och bakom din fokusounkt blir skarp om du fotograferar med ett högt bländartal.
    f/5,6 Långt skärpedjup. Det är inte bara jag och min cykel som är skarpt,
    utan också åkern, träden och himlen bakom (området som är i fokus är väldigt brett)

    3. Avståndet till motivet påverkar också ditt skärpedjup

    Det är även en till sak som påverkar hur oskarp och suddig din bakgrund blir och det är avståndet till motivet.

    Nära ditt motiv = Suddigare bakgrund

    Långt ifrån ditt motiv = Skarpare bakgrund

    Oavsett om du till fots går närmare ett objekt och fotograferar eller väljer ett mer inzoomat objektiv för att komma närmare, så kommer bakgrunden att bli suddigare än om du fotograferar på avstånd.

    Det är därför man upplever att man får kortare skärpedjup när man fotograferar med ett teleobjektiv jämfört med vidvinkel. Och det är också därför som det blir så oerhört kort skärpedjup när man fotar macro (extrema närbilder) – för att man kommer så himla nära sitt motiv.

    Dessa bilder är fotograferade med exakt samma bländare: f/2,0. Men närbilden på mitt ansikte (till vänster) har kortare skärpedjup (suddigare bakgrund) för att avståndet mellan kameran och mig är kortare – medan bilden till höger har längre skärpedjup (mer skärpa i bakgrunden) för att avståndet mellan mig och kameran är längre.

    Här är ett tydligare exempel:

    Den övre raden är beskurna versioner av den undre raden – för att du ska se skillnaden.

    Här har vi tre bilder där jag fokuserat på kamerans objektiv. Första bilden på långt avstånd, andra bilden på lite närmare avstånd och tredje bilden NÄRA. Bilderna på översta raden är beskurna för att du ska kunna se hur stor skillnad det är i skärpedjup. Se t.ex. på Canon-loggan och hur skarp den är på första bilden, men suddig på sista bilden.

    Detta har inget med inställningar att göra, utan beror helt på att jag stod längre ifrån och fotograferade första bilden – men nära när jag fotograferade sista bilden.

    Praktiska tips på temat skärpedjup

    Porträttbilder
    Lägg fokus på ögonen – då spelar det ingen roll vad annat som är oskarpt. Fotograferar du väldigt nära porträtt på ansiktet, så kan det vara en fördel att välja ett något högre bländartal – för att både näsa och ögon ska bli skarpa.

    Fotografera par- eller gruppbilder
    Om du ska fotografera ett par eller en grupp personer och vill ha skärpa på samtliga så måste du antingen välja ett högre bländartal eller ta bilden på längre avstånd från personerna.

    Det går inte att ha både kort skärpedjup samtidigt som alla ska vara skarpa (om inte personerna står exakt bredvid varandra och samtliga på exakt samma avstånd från kameran – men sådana bilder blir lätt stela…).

    Macro
    Du kommer så extreeeemt nära ditt motiv när du fotograferar macro, så kan verkligen rekommendera att välja ett högre bländartal – för att mer än en kant på ett blomblad ska bli skarpt.

    Om skärpan hamnar fel
    Det är väldigt lätt att skärpan hamnar fel när man fotar med väldigt kort skärpedjup. Jag tänker att det inte gör så himla mycket – det är viktigare att känslan finns där än att skärpan gör det.

    Let me know om du tyckte om det här inlägget!

    Hängde du med i min förklaring? Känns det krångligt? Eller lätt som en plätt?

    Hur får jag bra bildkvalitet på Instagram?

    I det här inlägget berättar jag hur du bäst exporterar dina bilder från ditt redigeringsprogram för att få bäst kvalitet på dina uppladdningar på Instagram!

    Varför en bilds kvalitet försämras när man laddar upp den på t.ex. Instagram eller Facebook är i första hand för att alla bilder måste komprimeras (förminskas i filstorlek) för att en plattform ska kunna lagra så många bilder som möjligt.

    Hur mycket en bild komprimeras och hur stor kvalitetsförlusten blir beror på hur stor din bild var från början. Ju större filstorlek en bild har – desto mer måste den komprimeras.

    Lösningen på detta är att förminska dina bilder innan du laddar upp dem på en plattform som Instagram – då blir komprimeringen mindre och du bibehåller kvaliteten.

    SÅ SPARAR DU FÖR BÄSTA BILDKVALITET

    1. Beskär bilden

    När du laddar upp en bild i en instagrampost ska den antingen ha proportionerna 1:1 (fyrkant) eller 4:5 (porträttläge).

    1 Välj beskärverktyget (c)

    2 Välj ratio/proportion 4:5

    3 Beskär bilden enligt önskemål

    2. Förminska bilden

    Instagrams fyrkantiga bilder har storleken 1080 x 1080 pixlar. Porträttbilder har storleken 1080 x 1350 pixlar. För bästa kvalitet bör du förminska bilderna till den storleken.

    Gå till Bild > Bildstorlek (Image > Image Size)

    1 Ändra Bredd (width) till 1080 pixlar

    2 Klicka OK

    Tips 1: Du får en liten automatisk skärpa av att förminska bilderna, så du behöver inte skärpa dem extra om du inte vill.

    Tips 2: Upplösning (resolution) spelar ingen roll när du publicerar på webben. Det har bara betydelse när du skriver ut, så du behöver inte ändra här.

    3. Spara för webben

    Jag har testat lite olika sätt att spara mina bilder på, men har kommit fram till att jag gillar ”Spara för webben” bäst.

    Gå till Arkiv > Export > Spara för webben (File > Export > Save for web)

    1 Välj filformat JPEG & max-kvalitet

    2 Bocka i ”konvertera till sRGB” och välj ”Internet Standard RGB (Ingen färgförändring)” under förhandsvisning/preview.

    3 Klicka på ”Spara..” och spara som vanligt.

    Tips: Du har säkert upplevt att du redigerat en bild och så har den blivit helt grå när du laddat upp den på nätet? Att konvertera en bild till sRGB (steg 2) är lösningen på det problemet.

    Och någon kanske också varit med om att du på en nyare retinaskärm laddat upp bilder som blivit alldeles för färgglada istället? Att välja ”Internet Standard RGB” under Förhandsvisning är lösningen på det!

    SISTA!

    4. Välj rätt överföringsmetod

    Komprimering är ju det som förstör bilderna – så det är även superviktigt att du väljer en överföringsmetod mellan dator och mobil som inte komprimerar bilderna.

    Mina favoriter är är:
    – AirDrop (för Apple-användare)
    – Molntjänster som t.ex. Dropbox, Google Drive mf.

    Det här är inga svåra eller komplicerade steg att göra. Och följer du guiden så kommer dina bilder att visas i absolut bäst kvalitet – utan att bilderna blir matta och grå!

    Lycka till nu!

    Färgblödning – vad är det och hur får jag bort det?

    Färgblödning är ett annat ord för Kromatisk aberration eller kromatisk avvikelse. Det är när konturerna på ett objekt får en väldigt färgstark lila, röd, grön och/eller turkos kant runt sig.

    Anledningar till att färgblödning uppkommer:

    1. Dina bilder innehåller kraftiga kontraster.
    (Detaljer som är väldigt mörka intill detaljer som är väldigt ljusa
    )
    T.ex:

    – Du fotograferar något som är lite mörkare mot något som är väldigt, väldigt ljust. Som mörka trädgrenar mot en överexponerad och vit himmel.

    – Du fotograferar något som lyser i mörkret. Typ en billboard i ett nattsvart New York eller en datorskärm i ett mörkt sovrum.

    – Du fotograferar något som reflekterar i väldigt starkt solljus. Väldigt vanligt när du fotograferar vatten en strålande sommardag.

    2. Du har ett objektiv i en billigare prisklass.

    En av fördelarna med att lägga lite extra pengar på ett objektiv är att man får ett med bättre glas och som är framtaget för att korrigera/minska färgblödningar.

    Jag hade jättemycket problem med färgblödning i typ alla mina bilder i början av min fotoresa, men allteftersom jag uppgraderat min utrustning så har det blivit ett mindre och mindre problem. Det här är en anledning till varför jag tycker att det är bättre att uppgradera objektiv än kamerahus.

    3. Du fotograferar på låga bländartal.

    Även objektiv i högre prisklass kan få färgblödning, speciellt på låga bländartal som t.ex. 1,2. Så ett sätt att bli av med det är helt enkelt att välja ett högre bländartal. Eller så får man helt enkelt bara acceptera att färgblödningen finns där.

    Med färgblödning vs borttagen färgblödning

    Ta bort färgblödning

    Dessa steg kan både göras i Camera Raw och Lightroom.

    1. Gå till fliken Objektivkorrigeringar (Optics) och klicka på Överstrålning (Defringe) eller Manuell.
    Zooma in på området som har färgblödning i sig.

    2. Titta på bilden. Vilka nyanser av färgblödningar finns det?
    Det vanligaste är att det bara finns lila konturer och då är det bara att ta tag i reglaget Lila mängd (Purple Amount) och dra upp det tills det lila försvinner. Hittar du även gröna nyanser, så gör du samma sak, fast med Grön mängd (Green Amount).

    3. Finns det fler färger än lila och grön?
    Då kan du behöva utöka färgomfånget som den här borttagningen påverkar. I reglagen Lila nyans (Purple Hue) kan du utöka omfånget från enbart lila till vissa delar av rött och blått. Detta fick jag göra med den här bilden, då bilden innehöll en del röda färgblödningar (se på trädet längst ner på bilden ovan). Samma sak kan du göra med Grön nyans (Green Hue) om du hittar färgblödningar som är turkosa. 

    Camera Raw (Photoshop) till vänster och Lightroom till höger.

    Ett SUPERtips!

    Ibland kan ens justering när man tar bort färgblödning även påverka andra områden än dem man vill. T.ex. om man har mycket röd färgblödning i en bild där du fotograferar en modell, så kan man även råka ta bort färgen på hudtonen.

    Se hur mina armar, ben och ansikte blivit helt grå i kanterna?

    Men det finns en räddning på detta som är VÄLDIGT enkel, häng med här:

    1. Välj justeringspenseln i Camera Raw eller Lightroom.
    2. Scrolla ner till reglaget Överstrålning (Defringe) och dra det längst till vänster.
    3. Måla över det område som råkat justeras – i mitt fall målade jag över hela mig.

    Och vips så är felet borta!

    Happy editing!

    Gillade du tipset så får du gärna dela det på din instagram!
    Tagga mig gärna! <3

    Så såg skisserna ut bakom kläderna jag sytt

    Jag har en anteckningsbok i A4-format med tomma sidor som jag ritar upp mina skisser i, innan jag börjar sy ett klädesplagg. Jag har inte ritat in precis alla syprojekt jag gjort, men många av dem. Och jag gillar att göra på det här sättet innan jag börjar ett projekt, eftersom det gör att alla röriga tankar man har i huvudet får komma ut och sorteras bättre. OCH! Om jag vill göra om en specifik modell så har jag alla mått utritade, samt en liten notering om det var något jag inte gillade och skulle vilja ändra.

    Så jag tänkte att det kunde vara kul att visa 5 skisser (med anteckningar) från min skissbok, visa hur de blev och prata lite om resultatet!

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: Linne/Viskos-mix

    Tygmängd: 4 meter

    Till den här klänningen testade jag att ”rita av” en redan existerande klänning i min garderob, som hade en passform som jag gillar väldigt mycket. Det känns lite som att ha en stor t-shirt på sig, men med ett elegantare utseende.

    Den här klänningen blev precis som jag hade tänkt mig med skissen, men kanske något lite längre än planerat (det är dock inte negativt på något sätt).

    Skiss:

    Färdiga förklädet:

    Material: 100% Linne (grovt)
    Fyndat på Erikshjälpen i Örebro för 150:-

    Tygmängd: 2,5 meter

    Det här förklädet är gjort helt utan mönster. Jag tänkte att det skulle vara förhållandevis ”lätt” att göra, eftersom ett förkläde är gjort av ett antal rektanglar bara. Och själva passformen var något av det enklare jag gjort – medan volangen (den på sidan av överdelen och längs axelbanden bak) var något av det svåraste.. haha.

    Är jättenöjd med hur förklädet blev, men det blev aningen för kort. Både estetiskt (eftersom jag typ bara har ankellånga klänningar) och för att jag önskar att det hade skyddat mina knän när jag sitter ned på knä i typ gräset (så att man undviker gräsfläcker på finklänningarna hehe).

    Planen var att ha fickor på förklädet, men har skjutit det på framtiden 😉

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: 100% bomull (Muslin)

    Tygmängd: 3,5 meter

    Den här klänningen är gjord efter instruktioner som jag hittade inne på instagramkontont @kreaagno som drivs av en tjej som heter Carolina. Jag tyckte att modellen skulle vara rolig att göra, eftersom man klipper ut ärmar och liv på ett helt annat sätt än vad jag är van vid att göra.

    Själva klänningsmönstret i sig är väldigt enkelt (rekommenderar verkligen, speciellt om man har mindre byst!), men jag tror att jag strulade till det lite när jag skulle justera det till min egen storlek. Men det löste sig med några justeringar av midjesömmen i slutet.

    Jag sydde även till ett band till midjan att använda om man vill!

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: 100% Bomull
    Fyndat second hand för 40:-

    Tygmängd: Vet inte riktigt, men gissar motsvarande ca 3m

    Den här klänningen är sydd utan mönster. Den är gjord av två rektanglar (överdel och kjol/volang), samt ärmar (som jag har gjort så många gånger nu att jag kan höfta bäst jag vill hehe..

    Den här klänningen blev inte alls som min skiss. Först och främst så gjorde jag ärmarna för korta, så när jag skulle sy in ett gummiband i ärmslutet så blev ärmen för kort (puff slukar tyg nämligen). Lät därför ärmarna vara helt öppna, vilket var ett jättebra beslut för klänningen blev så luftig och skön! Sen tyckte jag också att jag hade ritat till lite för mycket detaljer. Den lila färgen är ett sånt statement i sig för mig, så det behövs inte något extra.

    Tänker att jag ska göra en ny klänning med den här skissen i framtiden.

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: 100% Bomull (muslin)

    Tygmängd: 3 meter

    Den sista klänningen är sydd efter ett modifierat mönster. VÄLDIGT modifierat mönster… hehe. Det som är svårast att få till snyggt utan mönster är nämligen livet på klänningen (det som sitter runt bröstet). Till den har jag använt ett mönster från Rosery Apparel. Jag har dock kortat av livet efter egna önskemål, gjort en annan urringning och även kortat axelpartiet, så det är inte mycket som är sig likt 😉

    Jag har även använt ärmen från hennes mönster, men modifierat det kraftigt då ursprungsmönstret är av t-shirtmodell och jag ville ha en puffärm. Så har egentligen bara lånat ”ärmkurvan” upptill från mönstret och gjort resten själv. Kjolen har jag gjort utan mönster, men den har fått fickor från Rosery Apparel-mönstret.

    Är hur nöjd som helst med den här klänningen! Den blev exakt så som jag tänkt mig – bortsett från att jag inte gjorde en halvcirkelkjol som jag tänkt från början (tyget räckte inte). Men resultatet blev egentligen detsamma.

    Vad tycker du? Vilken är din favorit?

    Loppis-listan

    Hur blev du loppis-frälst?
    Jag tror att det var när jag gick hem med den här halmbocken från Lindra Second Hand i Sickla julen 2018. Jag hade absolut varit i Second Hand-butiker innan dess, men det hade inte riktigt klickat.

    Men så hittade jag den här bocken. Tänkte att ”det kanske går att byta band?”. Rotade fram ett presentband ur pyssellådan och satte mig och började linda runt min bock. Och resultatet blev ju verkligen hur bra som helst?!

    Efter det såg jag på second hand-prylarna på ett helt nytt sätt – allt var liksom möjligt!

    Hur ofta går du på loppis eller i second hand-butiker?
    Hmm.. Det har inte varit så mycket under Corona, men innan dess gick jag kanske en gång varannan vecka.

    Vilken är din favorit second hand-butik eller loppis?
    Hjälp oss att hjälpa i Skara

    Vad köper du på tok för mycket av?
    Korgar! Och nu har jag någon grej för glas också hehe…

    Ett urval av mina loppade glas

    Vilket är ditt absoluta favorit-fynd någonsin?
    Alltså det går ju inte att svara på! Allt som jag fyndat och som blivit en favorit känner jag något alldeles extra för. Och jag har ofta favoriter i olika kategorier :)))

    Vilket fynd har du haft mest användning för?
    Nu tänker jag direkt vad jag har haft mest användning av i sommar och det är ju antingen min cykelkorg (Tradera) eller hängmattan (Blocket).

    Har du gjort ett prismässigt kap någon gång?
    Det bästa kapet jag gjort för plånboken var när jag köpte en Dale of Norway-kofta för 40:- på en Second Hand-butik i Örebro som heter Livlinan (som numera tyvärr är nedlagd). Hade kollat på en ny sådan bara veckor innan och dessa kostar omkring 2 500:- ……

    Favoritmöbeln?
    Så himla svårt att välja och detta bord räknas väl egentligen inte eftersom jag inte hittade den på loppis eller i Second Hand-butik. MEN. Det är en möbel som köpts in på auktion och som vi sedan tagit över efter Filips föräldrar. Och det är detta slagbordet. Det syns inte för duken nu men skivan har en sån otroligt fin patina – ALLT blir snyggt på det där bordet.

    Om jag inte får säga bordet så är de svarta stolarna med rottingsists (inspirerade av Thonet) också en av mina absoluta favoriter. Hittade dem på Blocket 2019.

    Vilket är ditt favorit-plagg som du hittat second hand?
    Det är dessa två, supersimpla HM-klänningar som jag hittade på Röda Korset i Örebro och sydde ihop till en! Den ena klänningen fick bli ärmar till den andra.

    Favorit-dekoration som du hittat second hand?
    Jag tror jag måste välja den här trälådan. Den har så himla mycket karaktär! Hittade den på Hjälp oss att hjälpa i Skara.

    Vilket är ditt sämsta köp?
    Har inget specifikt sådär, men har lärt mig himla mycket om min egen stil sedan jag började shoppa second hand. Har nämligen dragit med mig alldeles för många krusidulliga saker hem, som sedan inte alls passat med min stilrena stil.

    Samlar du på något?
    Jag smalar på gröna, omaka tallrikar!

    Vad står på din Loppis-önskelista just nu?

    Finns det något som du alltid letar efter när du är på loppis eller second hand?
    Jag tittar alltid efter nya tyger till mina syprojekt, sytråd och knappar. Tittar också efter olika typer av trälådor och mindre korgar (med och utan lock) som man kan använda som förvaring inuti skåp.

    Tips till andra som inte är loppis-frälsta än?

    – Ta i allt. Inte så Corona-vänligt (ta med handskar!), men att lyfta ut en sak från sin plats hjälper mig att se den för vad den är och inte för vad den blivit i en hög med massa annat ”skräp”.

    – Leta inspiration innan. Jag tittar både mycket på Pinterest och på Instagram (Elsa Billgrens flöde speciellt), för att se vad det är som gör den fina inredningen. Vad är det för saker som står där och som bidrar? Sånt letar jag sedan efter när jag är ute på mina rundor.

    – Allt kan bli fint med lite ny färg :)))

    Det är fritt fram att kopiera listan om du vill använda den på blogg eller instagram!

    Vilket redigeringsprogram ska jag välja?

    När jag pratar om redigering så handlar det om två olika arbetsflöden:

    1 – Lightroom + Photoshop, där fokus ligger på redigering i Lightroom och där Photoshop mest används vid behov (när du behöver använda någon funktion som saknas i Lightroom).

    och

    2 – Adobe Bridge + Camera Raw + Photoshop, där fokus ligger på redigering i Photoshop.

    Används istället för Bridge och Camera RAW:

    Adobe Lightroom Classic
    – Ett allt-i-ett-program

    Lightroom Classic är ett program där du kan göra ALLT som rör bildhandtering: Du kan bland annat sortera bilder, göra urval och grundläggande redigering, samt anpassa för webben, tryck eller utskrift.

    Programmet är till för att hjäpa dig ända från det att du pluggar in minneskortet i datorn och till dess att du sitter där med en färdig bild – smidigt, ellerhur?


    Följande två program används istället för Lightroom:

    Adobe Bridge
    – För urval & förhandsgranskning

    Bridge är ett program i Adobe-familjen som du får på köpet när du abonnerar Photoshop. Programmet är till för att förhandsgranska och hantera RAW-filer och för att du ska kunna göra ett enkelt och smidigt urval.

    Camera RAW
    – För förberedande redigering

    Camera Raw är ett Rawkonverteringsprogram som det så fint heter. Ett för-redigeringsprogram skulle jag vilja säga, där du förbereder din RAW-fil för din kreativa redigering.

    Jag använder programmet för att åtgärda begränsningar som finns i kameran och objektivet och som påverkar mina bilder beroende på situation jag fotograferat i.

    Programmet öppnas när du dubbelklickar på en RAW-fil i datorn eller i Bridge och förutsätter att du har fotat alla dina bilder i RAW och inte jpeg.

    Läs mer om RAW vs JPEG här.


    När du jobbat klart i Bridge och Camera Raw – eller i Lightroom:

    Adobe Photoshop CC
    – För redigering utan gränser

    Photoshop är ett program där alla världens möjligheter för bildredigering ryms.

    För den typiska Lightroom-användaren så är Photoshop programmet som man öppnar någon gång ibland, när man har en bild som kräver lite mer och där Lightroom saknar de funktioner som krävs för att jobba vidare med bilden.

    För mig som är team Photoshop däremot, så är Photoshop det program som står i centrum. För mig är Bridge och Camera Raw bara förberedande programvaror som underlättar för mig i mitt arbetsflöde, medan jag får vara kreativ och sprida magi över mina bilder inne i Photoshop.

    Hur man väljer att använda programmet är helt upp till vem man är som person och fotograf
    – och det tänkte jag prata vidare om nu!

    Lightroom i fokus
    är för dig som..

    – Jobbar med stora mängder bilder på samma gång och med fokus på dokumenterande fotografi.
    T.ex. bröllop, sportfoto, journalistiska bilder mm

    – Behöver ett SNABBT och enkelt arbetsflöde och väljer det framför precision.

    – Vill ha tillgång till hela ditt arbetsflöde i ett enda program, för att göra dig mer effektiv.

    – Endast behöver Photoshops funktioner någon gång ibland.

    ELLER

    – Är nybörjare och behöver ett tillförlitligt program att börja med!

    Photoshop i fokus
    är för dig som..

    – Jobbar med stort fokus på den enskilda bilden och som gör mindre fotograferingar där du har större utrymme att vara kreativ.
    T.ex. Par/familjebilder med konstnärlig inriktning, sagobilder, reklambilder och redaktionella bilder

    – Väljer precision och perfektion före snabbhet.

    – Vill ha tydligheten som kommer av ett mer uppdelat arbetsflöde, där varje program har sitt användningsområde.

    – Känner dig låst med Lightroom.

    För att avrunda den här guiden, så tänkte jag bara säga att det går att ha Photoshop i fokus även om man jobbar i Lightroom. Men då måste man vara medveten om att magin och allt det där kreativa inte sker i Lightroom – utan i Photoshop. Och att du då bara använder Lightroom som ett förberedande program, så som jag använder Camera Raw idag.

    Men det är en helt annan historia 🙂
    Vem är du? Team Lightroom- eller Photoshop i fokus?

    Vad jag hade på mig varje dag under midsommarveckan

    Jag tänker ofta på tiden när jag började blogga och hur man hade som stående grej att lägga upp dagens outfit. Jag poserade högt och lågt i den ena konstiga positionen efter den andra och iförd allt från trasiga nätstrumpbyxor till armbågslånga handskar med ringar och armband utanpå. Min stil var rockig och ABSOLUT INTE PUNKIG (som jag fick en massa kommentarer om, vilket gjorde mig grovt förolämpad).

    Men med tiden gick min stil över till något som inte längre var uppseendeväckande och jag tänkte att ”vem bryr sig om vad jag har på mig”. Men jag gillar fortfarande kläder och har inte kunnat släppa tanken riktigt. Tanken att fortsätta visa upp vad jag har på mig. Men den här gången kanske jag kan inspirera genom att vara helt som vanligt, en helt vanlig vardag, snarare än att visa upp nytänkande klädkombinationer.

    Måndag

    Vi går ut starkt den här veckan med en outfit som är väldigt typiskt mig. Varje morgon när jag vaknar så drar jag på mig en stor t-shirt (som mer är som en klänning) och går runt i huset. När jag sedan behöver gå ut – och i detta fallet skydda mig mot myggen – så drar jag helt enkelt på mig närmaste byxa och sweatshirt.

    Gissar att ni är ooobeskriiiiiivligt taggade på att få veta vart allt kommer ifrån, så nu kör vi! 😉

    – Mormors stövlar <3

    – Världens finaste linnebyxor i joggers-modell från H&M

    – Stor t-shirt från H&M

    – Sweatshirt från LXA

    – Pioner från vår trädgård 😉

    Tisdag

    Jag var på väg in till stan en gråmulen dag för att göra ärenden och hade först ingen aning om vad jag skulle ta på mig. Öppnade garderoben och tog fram min egensydda rutiga klänning som jag inte haft på ett tag. Tog på mig den och kände att jag ville ha något mer. Så det hela slutade i en outfit rätt otypiskt mig som inte haft bälte i midjan sedan 2012.

    – Rutig skjortjacka från H&M (höst 2020)

    – Rutig klänning som jag sytt själv

    – Gamla sandaler från gud vet var

    – Ett tunt bälte i midjan som jag norpat av en kompis

    Onsdag

    Onsdag blev tydligen fix i rabatten, samt omplantering av bland annat tomatplantor och Penséer! Jag hade först på mig min regnjacka för att det blev så blött när jag var inne och krälade bland en massa buskar direkt efter regn.. men fick ta av mig den illa kvickt efteråt för så kallt var det inte 😉

    Det här är min typiska trädgårdsoutfit och den består av:

    – En lounge-kofta från Kappahl (gammal)

    – En urtvättad t-shirt

    – Samma amazing linnebyxor från H&M som jag hade i måndags, men gröna istället

    – Mormors stövlar

    – Regnkappa från Zalando (förra året)

    Torsdag

    Corona-året innebar verkligen en uppfräschning av myskläderna. Från att ha kört ”vad jag nu kunde hitta i byrålådorna” (blev ofta ruggigt omatchat haha) så har jag investerat i tre fina mjukisset under det gångna året.

    Och det här är mitt favoritset av dem alla! Ett mjukisset som kostar lite mer, men kvaliten både känns och syns. Jag tycker att billiga mjukisset som kallas för ”beigea” mer är gula i tonen och det jag gillar absolut mest med detta är att det verkligen har en sån snygg-beige ton som jag letat efter (och som matchar all min inredning hemma hahaha).

    – Hoodie från Other Stories (reklamlänk)

    – Joggers från Other Stories (reklamlänk)

    Fredag – Midsommarafton

    På midsommar fick min krans bestämma klänning. Jag hade ingen aning om vad jag skulle sätta på mig, men efter en promenad längs grusvägarna här hemma där vi plockade blommor, så insåg jag att det fanns väldigt mycket klöver att plocka. Klöver i alla nyanser av rosa. Och tillsammans med den sista pionen i rabatten så blev det alltså en krans med rosa tema – som bestämde att det också fick bli en rosa klänning!

    – Rosa klänning som jag sytt själv

    – Krans: Diverse landsvägsblommor och så egna pioner från rabatten

    Lördag – Midsommardagen

    Dagen efter midsommar. Jag var hur seg som helst, även om vi inte gjort något speciellt utan bara varit hemma. Det blev städdag och jag gick omkring i nattlinne med kofta över. En go to outfit helt klart 😉

    – Aah koftan från Kappahl har ni ju sett redan 😉

    – Gammalt sletet nattlinne

    – Mormors stövlar. Igen. Haha.

    Söndag

    Jag har filmat en video till Youtube där jag syr den här blåa härligheten till klänning och söndagseftermiddagen spenderades vid bryggan där jag filmade några ”resultatklipp” på klänningen. Klipp att avsluta min video med helt enkelt! 🙂

    Älskar den här klänningen. Den är så lös och härlig för varma sommardagar. Den är typ den enda ”korta” klänning jag har och så är den ljusblå – vilket är så otippat mig! Jag tycker själv att jag passar bra i ljusblått.. liksom utseendemässigt. Men det är något med känslan som aldrig varit helt hundra med blått generellt. Men jag tror ändå det är en färg som växer på mig nu på sommaren!

    – Klänning som jag sytt själv

    Sååå, det var vad jag hade på mig förra veckan!
    Vad tyckte ni?! Är det här något ni vill se mer?

    Tips: Fotografera i skogen

    Prinsessan och Björnen – min fotografiska tolkning av John Bauers ”Stackars lilla Basse”.

    Jag älskar att fotografera i skogen, men personligen gör jag det enbart under vinterhalvåret. Mellan oktober och april tycker jag att det är enklast att få till bra bilder – mest för att skogen är som renast och ”jordigast” då. Inga färgglada löv som poppar upp ur marken, utan enbart dova gröna, bruna och grå toner som passar bäst till mina sagobilder och min lite mer dämpade redigering.

    Men oavsett när du väljer att fotografera dina skogsbilder, så har jag samlat ihop mina bästa tips på hur du får till det! Scrolla vidare!

    1. Sol eller molnigt?

    Vilket typ av väder du väljer är väldigt viktigt för hur bilderna blir.

    Fördelen med soligt väder är att du slipper mörka skuggor under ögonen och att bilden får ett härligare intryck. Nackdelen är att skogsbilder kan upplevas väldigt röriga i solsken och att solen studsar i allt det gröna, vilket gör att du får brottas med mycket grönstick i bilderna. Det senare kan vara svårt att få bort i redigeringsprogrammet, även för en van bildbehandlare.

    Fördelen med molnigt väder är att du får en jämnare ljussättning av miljön, vilket gör att skogen som bakgrund ser clean’are ut och du slipper även grönstick. Gillar du sagolika och moody bilder, så är det här också vädret för dig. Nackdelen är att bilden kan upplevas plattare och att modellen lätt blir skuggig i ansiktet om du inte väljer rätt skogsplats (se punkt 2).

    Sol vs mulet väder.
    Vill du fotografera i sol så är ju solnedgången magisk, även i skogen!

    2. Skogen i bakgrunden.
    Och öppna ytor framför.

    Det allra bästa tipset jag har för fotografering i skogen är att inte frestas att fotografera MITT bland träden, utan att hellre söka sig till en plats där det finns en öppen yta intill skogen: Tex. en skogssjö, en äng eller ett kalhygge intill skogsbrynet, en skogsväg eller en större glänta.

    Den öppna ytan behöver inte synas i bild, utan du kan välja att ha den bakom kameran, medan du fotograferar med den täta skogen som bakgrund. Det här ger en känsla av att du står mitt i skogen, samtidigt som du får det fina ljuset till ett porträtt. Och. Du minimerar risken för jobbiga, gröna färgstick i bilderna.

    Exempel:

    Tuvstarr, fotograferad med en sjö som öppen yta framför. Skogen känns djup och tät bakom, men hela Tuvstarr är ändå jämnt belyst (utan något osmickrande ovanifrån-ljus) tack vare sjön och saknaden av träd framför henne i bild.

    Tre självporträtt fotograferade mitt i en tät skog, men precis intill en glänta. Den nedersta bilden visar det jag såg framför mig när jag stod modell. Eftersom skogen täcker till vänster och gläntan lyser upp till höger så fick jag fint sidljus till mitt porträtt – även denna gång helt utan osmickrande skuggor.

    3. Välj skog med omsorg

    Att ta skogsbilder är inte alltid bara att gå till närmaste skog och börja ta bilder. För det finns skog och så finns det SKOG.

    En typ av skog som jag gillar är skog i klippiga områden, där det finns mycket blåbärsris och där det växer ljung. Här får man en fin kuperad terräng och det som växer (förutom träden då) växer ganska lågt, vilket gör att skogen ser clean ut.

    En skogstyp som jag undviker att fotografera i är där det är snårigt och/eller det ligger väldigt mycket grenar på marken, i synnerhet där träden också står väldigt tätt. Jag gillar inte heller att fotografera i skog där det sticker ut för mycket grenstumpar som ser avbrutna ut från stammarna.

    Min favorit-typ av skog att fota i är den riktigt gamla skogen, som man kan hitta i t.ex. Småland och Tivedens nationalpark. Gammal skog med mycket stenar och där mossa täcker marken.

    1. Klippig skog med blåbärsris och ljung.
    2. Snårig skog med täta stammar. 3. Mossig, gammal skog.

    4. Städa skogen på plats

    Skogen är en rörig plats. Här faller det grenar och löv som ingen krattar – detaljer som man kanske inte tänker på så mycket när man tar en promenad i skogen, men som syns desto mer i en stillbild.

    Det är ett rent helvete att försöka klona bort grenar och löv ur bilder, så det enklaste du kan göra är att städa skogen lite, just där du ska fotografera. Jag gör detta på alla mina större fotograferingar: Ställer upp kamerna, bestämmer mitt bildutsnitt och sedan sätter jag (eller mamma haha) igång och börjar ta bort så mycket grenar och löv som det går.

    Det går såklart inte att ta bort precis ALLT som ligger på marken, men varje gren och varje löv gör stor skillnad för bilden – så ta bort så många du kan och orkar.

    Mamma städar innan fotograferingen av ”Drottningen av Våren”.

    5. Använd Tint/Färgnyans-reglaget

    Mitt sista tips är att använda dig av Tint (Färgnyans)-reglaget i Lightroom eller Camera Raw. Det är ett reglage som jag sällan rör när jag redigerar ”vanliga” bilder, men som är otroligt praktiskt när du fotograferar i skogen.

    Detta är för att kameran ofta har svårt med att automatisera vitbalansen i skogsmiljöer, så de färdiga bilderna får lätt ett grönt eller lila färgstick. Detta kan du justera med hjälp av Tint’en/färgnyansen.

    Hoppas att du tyckte att tipsen var hjälpsamma!
    Jag har många fler i mitt arkiv här på bloggen 🙂

    En längtan tillbaka hem

    – 4 maj 2021

    De senaste två åren så har jag tänkt så mycket på vad som är mitt hem. Inte mitt hem som i mitt boende, utan som i en plats dit jag alltid vill återvända. Om jag fick välja en enda plats i världen där jag alltid vill vara – var skulle det vara?

    Det har känts som att jag inte har någon sådan plats. Och det har verkligen saknats mig. För trots att jag uppskattat alla platser som jag bott på och alltid känt mig otroligt hemma där, så har det ändå varit tydligt att det inte varit för evigt.

    ”Men Skara då? Är inte det din plats?”, sa min vän Caroline och jag skakade på huvudet. Nej.. Skara… det är ett kapitel som sedan länge är förbi. Precis som Jönköping och Stockholm – jag vill inte komma tillbaka. Jag vill vidare, jag vill upptäcka, jag vill utvecklas.

    På ett sätt har jag nog velat fly från alla platser jag bott på. Så fort nätet börjat bre ut sig omkring mig med jobb, bekanta och rutiner, så har jag velat vidare. För att inte låsa fast mig någonstans. För att för varenda människa jag lärde känna på ett ställe, så blev jag mer synlig – och jag ville förbli osynlig. Jag ville vara någon som ingen kände igen på stan.

    Det hör väl ungdomen till, tänker jag. Att inte vilja låsa sig vid något.

    Men nu fyller jag snart 33 och jag känner att det jag vill ha mest av allt är en plats som är min. En plats som jag aldrig vill lämna. En plats som är slutstationen på ett liv där allt måste vara nytt – och starten på ett där jag kan uppskatta det jag har och det som är.

    Men vilken är den platsen? Det har jag funderat på mycket och ännu mer sedan jag och Filip bestämde oss för att vi ska gifta oss. För var är en bättre plats att gifta sig på än just DEN platsen? Den platsen som betyder så mycket för en att allt annat bleknar?

    Synd, har jag tänkt. Att jag inte hittat den platsen än.

    Men så i helgen så förstod jag. Det gick snabbt, från en sekund till en annan. Det bara klickade till när jag satt i bilen och drog fram genom landskapet.

    Jag vill visst tillbaka.. till den plats där jag växte upp.
    Skara. Staden som jag för länge sedan lämnade och helt vände ryggen till.

    Jag hatade aldrig var jag växte upp. Jag lämnade inte för att jag var pissless och aldrig ville se den där j*la stan mer. Men det har samtidigt inte varit någon självklar kärlek. Så kändes det inte i alla fall. Men det finns väl en anledning till att jag alltid fortsatt att kalla Skara för ”hemma”. Att jag alltid sagt att jag ”ska hem” när jag åkt dit. Att jag alltid känt ett lugn och en rofylldhet när jag befunnit mig där. Att just Skara varit platsen jag åkt till när jag mått dåligt. Inte bara för att mamma och pappa bor där, utan för att jag trivs där. På riktigt.

    Och för någon dag sedan, när jag var där för första gången på ett år (pga Corona), så blev känslan så stark att jag fick rysningar och ögonen fylldes med tårar. Känslan av att jag hade saknat det så oerhört. Känslan av att det här, det är den vackraste platsen jag vet på denna jord. Inte bara staden i sig, utan allt runt omkring, Kullarna, lövträden, lummigheten och de omkringliggande bergen som blå skuggor i horisonten. Och så Vänern, stor som ett öppet hav, men samtidigt så oerhört stilla.

    Om vi (eller om jag får bestämma så skriver jag, NÄR vi) flyttar till Skara, så vill jag fortfarande bo på landet. Så på ett sätt blir det inte helt som att jag flyttar tillbaka – det hade jag nog inte klarat av. Men det blir nästan som att jag gjort det.

    Det finns ett speciellt ställe utanför Skara, där jag vill bo. Jag har åkt runt där så många gånger med mamma, men den här gången var det som att jag såg bygden för första gången. Bakom varje krök gömmer sig otroliga, gamla hus med alléer som välkomnar en till gårdarna. Jag hade kunnat bo i vilket som helst av dem. Slumpa mig ett och jag skulle bli over the moon. Och jag tänkte flera gånger efter varann för mig själv där i bilen att..

    Här. Här ska jag bo en dag.

    Jag har bestämt det nu.

    Hur du börjar sy: Symaskin, tyger & användbara tillbehör

    Om man är sugen på att börja sy
    – hur kommer man igång?

    1. Låna en symaskin från någon
    Fråga också personen hur man trär symaskinen och hur man spolar upp nya undertråd!

    2. Googla på raksöm och sicksacksöm.

    3. Kör.

    Jag kan bara tala från min egen erfarenhet, men jag har kommit väldigt långt på mina bleka kunskaper från syslöjden i mellan- och högstadiet. Självklart blev det inte perfekt första gången (tvärt om hehe) och jag gjorde väldigt mycket fel – men det är så man lär sig.

    Vad är enkla syprojekt för en nybörjare?

    – Kökshandduk
    – Duk
    – Gardin

    Perfekta nybörjarprojekt där du får utrymme att lära dig symaskinen genom att testa att sicksacka kanterna (för att tyget inte ska fransa sig), fålla tyget (göra en enkel eller dubbel invikt kant) och sy en helt vanlig raksöm.

    Vill du avancera lite mer så skulle jag rekommendera:

    – Kuddfodral
    – Tygpåse
    – Cirkelkjol

    Vad behöver man för prylar för att komma igång?

    – En symaskin
    Det går att sy för hand också, men jag tycker att det är enklare att börja med att sy på maskin och sedan komplettera med handsömnad om man vill. Mest för att det är så otroligt, otrooooligt tidskrävande och man har inte så mycket tålamod i början.

    Jag skulle som sagt rekommendera att man lånar en symaskin till att börja med – det gjorde jag och jag är så evigt tacksam för det! Idag har jag en gammal Husqvarna 2000 som jag ärvt av min mormor. Den är fantastisk!

    – Måttband
    Ett vanligt som man rullar ihop själv (inte ett sånt som man drar ut ur något slags fodral). Finns t.o.m. på Ica!

    – En tygsax
    Du bör skaffa en sax som aldrig använts till något annat än tyger – för att den ska vara så vass som möjligt. Det är en mardröm att klippa med en vanlig kökssax i tyg (jag har gjort det haha).

    – Knappnålar
    Du använder dem för att nåla fast mönster på tyger, för att mönstret inte ska glida runt när du klipper. Eller för att nåla fast olika tygdelar i varandra innan du syr ihop dem.

    – Sytråd & tyg

    Var hittar man tyger?

    Ohlssons Tyger
    Den vanligaste tygbutiken i Sverige tror jag är Ohlssons Tyger. Det är en kedja som finns i många stora och medelstora städer. Tyvärr är inte utbudet hos dem jättestort, men jag har ändå handlat en hel del hos dem, för att de är så tillgängliga.

    Stoff & Stil: Stockholm, Västerås & Malmö
    Stoff och Stil var min favorit-tygbutik när jag bodde i Stockholm. Helt okej utbud med många fina tyger!

    Gittes Stuvkälla: Ringkaby utanför Kristianstad i Skåne
    Jag har inte varit här själv, men har fått tips på instagram om denna magiska butik! De ska tydligen ha Nordens största utbud av tyger, så jag måste ta en roadtrip dit i framtiden!

    Skroten: Kinna, utanför Borås i Västergötland
    En av Sveriges största tygbutiker! Här har jag varit en gång för många år sedan. Det finns väldigt mycket att välja på!

    Köp&sälj-siter / Second hand-butiker
    Om man vill komma undan billigare så lämnas det in en hel del tyger till Second Hand-butikerna och det finns också mycket att hitta på t.ex. Tradera och Facebook Marketplace. Och finns det inte tyger, så kan man alltid gå loss bland sängkläderna. En tjej som syr i princip alla sina klänningar av sängkläder är Emma Hollstrand.

    Tyg-tips

    – Välj ett stumt tyg
    Alltså ett tyg som inte töjer sig när du drar i det. Dessa är mer nybörjarvänliga och alltså enklare att sy i. Det krävs inga speciella tekniker.

    – Lita på din känsla
    Jag kan inte jättemycket om tyger, men jag har klarat mig genom sju år av sömnad på att besöka tygbutiker och känna på tygerna. Känns de följsamma och behagliga i handen? Då är de det på huden också.

    – Material som jag gillar:
    Jag gillar att sy i linne, linneblandningar (t.ex. linne/viskos) och bomull – både när det gäller kläder och andra syprojekt. De är mjuka och behagliga, samt relativt lätta att sy i. Linne är dyrt för en nybörjare, medan bomull är billigare och bättre för osäkra projekt.

    – Tvätta ALLTID tygerna innan du börjar klippa i dem
    Alla tyger drar ihop sig i första tvätten, en del lite grann och en del krymper hur mycket som helst. Tvättar du inte innan, så riskerar du att stå där med ett alldeles för litet plagg eller kuddfodral när du är klar sen. Inte kul.

    – Fransande tyger måste sicksackas
    När du klipper i ett tyg och pillar lite med kanten så märker du att majoriteten av alla tyger fransar sig/löser upp sig precis där man klippt. En del löser upp sig lite grann och andra löser upp sig i rasande fart (livsfarligt haha!). Den här typen av tyger måste sicksackas längs kanterna innan man kan börja sy något mer med dem – annars kommer tyget att fortsätta att lösa upp sig under användning och tillslut förstöras.

    Några avslutande tips

    – Börja bara sy. Gör det bara. Skit i om du inte kan. Ha inga förväntningar. ”Inte perfekt” är charmigt.

    – Några inspirerande svenska sy-konton på Instagram är @byemmahollstrand, @sophiewhiskeytango & @alejandracerda.co

    – Några utländska sy-konton, som även gör tutorials är @roseryapparel, @withwendy & @coolirpa.

    Lycka till nu!

    Att utveckla sin stil genom att göra om fotograferingar man blivit missnöjd med

    Imorgon väntar släppet av första bilden i mitt nya fotoprojekt ”Årstidsdrottningarna” och jag tänkte att jag skulle ta tillfället i akt och berätta historien om hur idén till det här projektet blev till!

    – 20 mars 2021

    I höstas var jag ute och fotograferade en serie bilder med en lövkrona som jag lite hastigt hade börjat tillverka bara två timmar (!) innan solnedgången. Rätt optimistiskt – men jag jobbar bra under press 😉

    Där och då hade jag inga planer på att göra något drottning-projekt, utan det var faktiskt en fotografering som genomfördes som någon slags revansch på en fotografering som jag gjorde hösten 2015 och blev ordentligt missnöjd med…

    Låt oss ta en titt på den:

    Bilder från min fotografering 2015

    Bakgrund:
    Jag hade sett att det fanns en teknik man kunde använda för att binda en lövkrona enbart med själva löven (alltså utan varken ståltråd och snöre) och jag ville testa att göra en.

    Foto-idé:
    Jag ville ta en modebild à la Vouge med den där lövkronan.

    Vad gick fel?
    Well.. Allt?

    För det första så blev stylingen katastrof. Jag var hemma hos mina föräldrar vid tidpunkten och hade knappt någon packning med mig. Så valmöjligheterna var nästintill obefintliga. Jag lyckades gräva fram en fuskpäls och en alldeles för kort, vit sommarklänning i spets. Och detta stylade jag alltså med lövkronan och kastanjeskal i öronen. Det gick INTE ihop och jag tyckte att jag såg mer ut som någon slags gammaldags rysk karaktär, än en cool fashionista.

    Sen tyckte jag att sminket blev för blaha för att vara en cool mode-fotografering. Återigen hade jag inget att välja på, eftersom jag rest med begränsad packning. Så jag tog kakao (????) och smetade på läpparna för att försöka få det att se ut som ett coolt läppstift. Men det såg bara sjukt ut.

    En bra modefotograf kan få vilken location som helst att se fashion ut, men jag kände verkligen noll och ingenting för den location jag valde. Det är någonting med min ryska styling ihop med en höstig allé som återigen inte går ihop. Vet faktiskt inte vad jag tänkte…

    Sist så hade jag inte riktigt fattat det här med fotoförhållanden kontra min egen stil. Jag är en person som (nästan) alltid dragits till lite mer dämpade färger. Och problemet med att fotografera i solsken är att solen gör alla färger den nuddar vid starkare. Addera att det var höst vid tillfället och höst är redan rätt färggrant – ellerhur? 😉

    Så nä. Jag gillade inte stylingen, sminket, val av location eller ljuset jag fotograferade i.. ingenting!

    Jag är egentligen inte ett stort fan av att göra om saker som jag redan gjort en gång (tycker inte att det är tillräckligt spännande hehe). Men det är ju tyvärr det som gör att man utvecklas som bäst!

    Som tur är så kunde jag inte riktigt släppa tanken på att göra en fotografering med en lövkrona. Jag tror att jag tänkte på de där misslyckade bilderna varje höst från 2015 fram till 2020, när jag äntligen vågade ge mig på det igen.

    Den här gången var jag betydligt bättre förberedd…

    Bakgrund:
    Hösten 2020 kom jag på att jag ville testa att göra en annan slags lövkrona. En där jag inte flätade in löven ”liggande” med varandra, utan en där jag fick löven att stå rakt upp. Så jag testade det och gav mig iväg ut..

    Foto-idé:
    Porträttera hösten på ett lite sagolikt sätt. ”Typ som en höstdrottning”.

    Vad gick rätt?
    För det första så har det gått 5,5 år sedan jag fotograferade mina första lövkronebilder (galet egentligen, känns som nyss). Mycket händer under så många år och min stil har utvecklats massor. Jag vet numera precis vad jag vill, vad jag gillar och hur jag vill skapa.

    Det enklaste sättet att förbättra någonting är att analysera vad det är man inte gillar med en misslyckad bild/fotografering. Min analys av den gamla fotograferingen från 2015 är att den var too much. För mycket styling. För rörig bakgrund och som inte passade med stylingen. Sedan insåg jag också att jag inte gillar att fota i sol. Det blir jättefina bilder, men det är inte min stil.

    Så när jag fotograferade de nya bilderna hade jag tänkt igenom styling. En otroligt enkel sådan med lövkronan i fokus tillsammans med en puffig klänning i en av höstens färger. Min vanliga makeup. Som location valde jag en äng med träd bakom. Och viktigast av allt: Jag fotograferade en mulen dag – eftersom mulet väder främjar dämpade färger.

    När jag la ut bilderna på mig i lövkrona så skrev jag lite skämtsamt att jag var höstens drottning. Då fick jag en kommentar som löd ”Kan vi få en snödrottning också?” och… som ni nu förstår så gick jag verkligen igång på den idén hehe 😉

    Tanken är att jag ska göra om fotograferingen med lövkronan ännu en gång till hösten (för att passa min idé för hela fotoprojektet) och fram tills dess så ska jag ha skapat en snödrottning, en vårdrottning och en sommardrottning.

    Ju fler gånger man gör om någonting, desto bättre blir det. Så jag är helt säker på att höstdrottningen af 2021 kommer bli fantastisk!

    Så tack Linnea, för utan dig hade det inte blivit ett fotoprojekt med Årstidsdrottningar.

    Då, nu och sen igen

    Jag går längs leriga grusvägar där snön precis smält bort. Sulan halkar ibland i allt det där kladdiga, bruna och baksidan av mina ljusa mjukisbyxor, längst nere vid skorna, är fläckig av stänk.

    Jag följer den slingrande vägen med blicken. Låter den glida vidare upp över de kala träden, vars grenar sträcker sig ut i luften som krokiga häx-klor. Tänk att allt det här karga, hårda och döda om några veckor kommer sprudla av liv. Det känns ogreppbart nu, men snart… Snart.

    Några små glimtar finns redan där och påminner mig. Som solens värme mot kinden och snödropparna som börjar bryta sig loss ur jorden i rabatten. Och fåglarna. Fåglarna har börjat sjunga nu. De gör det väldigt stillsamt ännu, men deras röster skapar ändå bilder inom mig. Bilder av sådant som varit – och av sådant som kommer åter.

    Tänk att fyra månader från nu, då ser det ut såhär. Leran kommer att torka upp så pass att dammet yr om mig när jag far fram där på grusvägen med min cykel. Allt som känns så öppet och kalt kommer att fyllas med grönska och mjukhet. Och färgerna! Färgerna kommer finnas överallt omkring oss och förstärkas ytterligare varje gång de möter solens starka strålar.

    Det är så fint att tänka på.

    Jag står här där grusvägen kröker sig i början på mars. Till vänster finns en fantastiskt vacker och stor gammal gård med ett boningshus i ljusgult trä och med inglasad veranda. Ett sådan hus som är alldeles för stort för mig, min sambo och våra två katter, men som jag ändå kan se mig bo i någonstans i mina livligaste drömmar.

    Gården är omringad av en stenmur och grusvägen viker sig runt den på ena hörnet. Omkring oss böljar åkrar och ängar. Träden vajar i den just nu isande vinden. Den vinden som kommer svalka mig i sommar.

    Jag älskar att vara just här. Jag vet inte vad det är. Det är någonting med hur vägen krokar sig och vetskapen om att den kommer vara kantad av syrénbuskar i början på juni. Det är också någonting med stillheten. Det är den vackra traktorvägen som kommer att vara full av blåklockor. Och som sagt det där vackra trähuset.

    Jag har fotat här massor och jag kommer att fota här mer. Snart. När naturen vaknar till liv. Tills dess vandrar jag här i lugn och ro och väntar. Tänker att jag inte har bråttom, utan att det bara är fint att veta att jag har någonting att se fram emot.

    Och det är ju faktiskt rätt fint som det är? För vem bestämmer att hårt och kallt är fult? Vem bestämmer att dämpade färger är mindre värda?

    Starten på ett nytt fotoprojekt | v2 2021

    Jag väntar alltid hoppfullt på snö, även om jag vet innerst inne att chansen inte är särskilt stor att få njuta av snö när man bor i södra Sverige. Så att få vakna upp till en måndag som skulle innebära 15cm nysnö var helt sagolikt.

    Huset alltså. Så magiskt fint du är, helt snöklädd <3

    Jag och mamma går ganska ofta på morgonpromenader tillsammans numera (vi träffas inte fysiskt, men vi har varandra på telefon när vi är ute) och det är så mysigt! Den här morgonpromenaden med henne var fylld av yvig snö och jag kunde liksom inte tro mina ögon.

    Upptågen med min granne Evelina fortsatte (förra veckan åkte vi ju skridskor!) och denna gång byggde vi snögubbar, snölyktor, gjorde snöänglar och åkte pulka. Snögubbarna heter Regina och Harald – men Harald är fransk, så man säger inte H utan bara ”Arald” haha 😉

    Jag flyttade ju mitt företag till en lokal i Nora i höstas och nu har jag äntligen intrett klart mitt gamla hemmakontor – numera pysselrum! Älskar hur det blev med det här mörkbruna bordet och alla detaljer. I den genomskinliga ramen har jag ett John Bauer-frimärkshäfte!

    Tyvärr blev det plusgrader samma kväll som det mesta av snön föll. Så allt smälte.. och sedan frös det på natten och morgonen därpå. Så trots broddar vågade jag inte gå ut på min morgonpromenad. Så jag gick och satte mig på en sten bakom ladugården i stället (med underlag förstås!) och andades in morgonsolen.