Vill du börja fotografera produktbilder?
    – Har du då koll på detta?

    Oavsett om man som fotograf vill hjälpa företag att ta produktbilder på inredning eller på kläder, så finns det några riktlinjer som är bra att gå efter. Den första saken att ha i åtanke är att det finns ett syfte bakom varje bild som ligger uppe i en shop.

    Kanske har du tänkt på detta; att när du besöker t.ex. H&M online för att köpa en stickad tröja, så har varje produkt 2-4 bilder som visar hur tröjan ser ut – rakt på mot en enkel vit bakgrund och utöver det 2-4 bilder där plagget visas på en modell. Det här är inte unikt på något sätt, utan de flesta onlineshoppar visar upp det såhär och och om de inte gör det så borde de göra det 😉

    Dessa bilder har två olika syften, som jag tänkte förklara i det här inlägget!

    Två typer av produktbilder – med olika syfte

    Oavsett om det är en stickad tröja från H&M man säljer eller om det är en anteckningsbok från Paperstyle, så presenterar man dem på en produktsida med hjälp av bilder med två olika syften:

    1. Den som visar utseende och funktion
    2. Den som skapar känslan av produkten & visar dess användningsområde

    Utseende & funktion
    Produktbilder som visar utseende och funktion fotograferas ofta i studio, med jämn belysning och väldigt ”rakt på” mot en vit eller åtminstone neutral bakgrund, samt utan styling för att man som tittare ska fokusera på rätt saker.

    Exempel: När jag tog bilder på Paperstyles anteckningsbok Threadbound så ville jag bland annat förmedla att:

    • Boken har en diskret text i relief på omslaget
    • Bokryggen är rå (bakgrunden till namnet Threadbound)
    • Kanterna är rundade
    • Boken har perforerade sidor för att enkelt kunna rivas ut
    • Boken öppnas platt/slätt
    • Boken finns i tre färger
    • Bokens första uppslag har samma färg som omslaget
    Några obearbetade bilder som jag tog för att visa anteckningsboken Threadbounds utseende och funktioner.

    Känsla & användningsområde
    Produktbilder som istället ska skapa en känsla av produkten och inspirera till hur den kan användas, fotograferas gärna som lifestylebilder: D.v.s i en utvald miljö som ska representera företagets varumärke, med hjälp av styling. Här finns oftast utrymme för mer kreativ ljussättning.

    När jag fotar Paperstyles anteckningsböcker så tänker jag bland annat på att:

    • Paperstyle är ett svenskt varumärke som värnar om miljön när de tar fram sina produkter, så man vill ha bilder i naturliga miljöer (så som skog och vid typiskt svenska vatten) eller inomhus med detaljer i trä eller spår av växter.
    • Böckerna ska inspirera till pyssel, så några stylar jag med pennor, papper, klämmor, tejp och snören. Andra böcker säljer bäst till företag och dessa fotograferar jag med typiska business-detaljer som dator, glasögon, kaffekopp & stilren penna.
    • En av anteckningsboken Threadbounds funktioner är att man kan riva ut sidorna, så där vill jag visa att man kan använda boken när man vill skriva todo-listor, klottra ned recept man hittar online eller skriver ett meddelande och lämnar på köksbordet till någon i familjen.

    Exempel:

    Här är en vas som jag fotade när jag jobbade som inhouse-fotograf på Indiska.

    1. Först tog jag en bild av den i studion på Indiska HQ.
    2. Sen hade vi en ”inspirationsplåtning” på Ingarö i Stockholm där vi stylade en strandfrukost som skulle andas tropisk sol och värme. Medvetet såklart, eftersom vaserna såg ut att vara ilandflutna från ett förlist skepp i Karibien
    1. Studiobilden är bara fotad rakt på för att visa hur produkten ser ut.
    2. Inspirationsbilderna visar hur man kan styla den här typen av vas och andas även känslan av Indiskas varumärke som är väldigt bohemiskt och orientaliskt.

    Slutsats

    När du ska ta produktbilder så behöver du alltså fundera på:

    1. Hur ser produkten ut? Vad har den för utseendemässiga kännetecken som kunden måste vara medveten om innan ett köp online? Syns de tydligt i en bild eller behövs flera bilder?
    2. Har produkten några bra funktioner som du kan visa upp?
    3. Vilken känsla vill varumärket förmedla med sina bilder?
    4. Vilka användningsområden har produkten?

    Lycka till med fotandet!

    Starta eget företag: Var börjar man?

    Jag jobbar som fotograf, utbildar online inom foto och redigering, samt har en egen onlineshop där jag säljer mina fotografier. Jag har drivit företag i två omgångar och det har varit, och är fortfarande, en läskig men otroligt spännande och rolig resa! Mitt första företag (enskild firma) drev jag 2010-2013 under tiden jag hade en anställning på 80%. Andra och nuvarande företaget (aktiebolag) startade jag 2016 och jag har drivit det på heltid sedan dess. Däremellan tog jag uppdrag och fakturerade med hjälp av egenanställningstjänsten Frilansfinans, medan jag studerade.

    Är du också en kreatör som är sugen på att jobba med ditt egna? Då är det här guiden för dig!

    1. Var börjar man?
    – Vad ska du sälja? Vad ska du tjäna pengar på?

    Det första du behöver göra är att fundera på vad du ska sälja och vad du kan tjäna pengar på. Ju fler idéer du har desto bättre, sen måste du inte göra allting direkt, men det är skönt att ha alternativ. Ladda ned min Business Brainstorm Workbook för att få hjälp med hur du kan brainstorma fram idéer till ditt framtida företag.

    Frågor att fundera på:
    – Vad är du bra på som andra kanske inte är bra på och du kan hjälpa dem med?

    – Vad behöver din framtida kund? Inte villhöver utan verkligen behöver. Sånt är enklare att sälja.

    – Vad specifik ska du jobba med? Om du vill bli fotograf, vilken typ av fotograferingar vill du göra/inte göra?

    – Saknas det något på marknaden? Finns det behov som du kan fylla?

    – Om det t.ex. redan finns fotografer som gör den typen av fotograferingar som du vill göra, kan du göra dina fotograferingar på ett annat sätt? Använda annan styling, fota i en annan typ av miljö än det som är populärt just nu?

    – Vem ska köpa din produkt eller tjänst? Vem är din målgrupp?

    2. Okej, du vill starta företag nu
    – vilken företagstyp ska du välja?

    Det finns tre företagstyper som jag vill prata om:

    Egenanställning – Prova på företagande
    Perfekt när du vill prova på att frilansa, men inte vill trassla med registrering, ansökan, bokföring, skatter, avgifter, pension och allt annat som kommer med det. Med tjänster som t.ex. Frilansfinans kan du fakturera och få betalt för ett jobb du gjort – det är snabbt och enkelt och kräver inget mer av dig. Du skapar bara ett konto, loggar in och klickar på ”skapa faktura”.

    Egen firma Starta företag för första gången
    Du kanske vill driva företag vid sidan om en anställning eller på annat sätt mjukstarta din företagsresa – då kan du starta en Enskild Firma. Det kräver inget ekonomiskt av dig och är enklare att börja med. Man kan ombilda sin egna firma till ett aktiebolag senare.

    AktiebolagDriv företag på heltid
    Förmodligen inte relevant för dig som läser detta, då det är en bolagsform som kräver lite mer av dig. Du behöver bl.a. ha 25 000:- i kapital att sätta in i företaget och du blir anställd i ditt egna bolag.

    3. Hur du registrerar ditt företag

    1. Vad ska företaget heta?

    2. Ansök om F-skattsedel & registrera dig för moms på verksamt.se

    3. Skaffa ett företagskonto. Det blir så mycket enklare med bokföringen när företagets inkomster och utgifter är avskilda från ens privata och det går även att koppla ett Bankgiro till ett företagskonto, vilket gör det enklare för kunden att betala dig och det ser proffsigare ut.

    4. Vad du behöver ha koll på i början:

    Jag utgår från att du har hjälp med redovisningen eller anlitat en redovisningskonsult:

    Bokföring
    Varje månad bokför du det du tjänat och betalat i företaget. Du loggar in på din bank (det är här det är bra att ha ett separat företagskonto), skriver ut/sparar ner månadens kontoutdrag och ser till att det finns ett kvitto eller en faktura för varje transaktion på ditt kontoutdrag. Sedan skickar du in det till din redovisningskonsult.

    Moms
    För varje produkt eller tjänst som du säljer så ska du lägga på moms (25%) på priset. När du köper t.ex. en kamera så är priset också inklusive moms. När du säljer något, till exempel en fotografering, så ska momsen som du lagt på kostnaden för det uppdraget betalas in till Skatteverket. Momsen kan betalas in per månad, kvartal eller år. Du kan även få tillbaka momspengar om du köpt något till företaget.
    – Lär dig mer om moms

    Bokslut
    Varje år ska redovisningskonsulten du anlitat lämna in ett bokslut. Du behöver inte göra så mycket här, utan enbart komplettera med information eller material ifall det efterfrågas. Bokslutet är en typ av sammanställning av hur det gått för dig och företaget under det gångna räkenskapsåret.

    Räkenskapsår
    = Ett år i företaget. Har du enskild firma brukar det vara samma som ett kalenderår, dvs januari – december. För mig som har aktiebolag beror det på när jag startade bolaget. Jag registrerade mitt företag i maj 2016, så mitt räkenskapsår är maj-april.

    Skatt och preliminärskatt
    Utöver att betala in moms (som är en typ av skatt på produkter), så betalar du även skatt på vinsten som du gjort i bolaget. Alltså det som blir kvar av det du tjänat efter att du betalat alla dina utgifter.

    Inför varje år så beräknas det vad man uppskattningsvis kommer betala i skatt under året och utefter det betalar man in en s.k. preliminärskatt varje månad. När man startar sitt företag (och ansöker om F-skattesedel) så får man själv uppskatta hur mycket man tror att man kommer behöva skatta (det är dock vanligt att ens preliminärskatt sätts till 0 i början då man inte förväntas göra någon vinst och då betalar du ingenting).
    – Lär dig mer om skatt, preliminärskatt & deklaration

    Extra bilaga när du deklarerar
    När man har företag så behöver man fylla i en extra bilaga när man gör sin privata deklaration, det här kan du få hjälp med av din redovisningskonsult. Har du en Enskild Firma så fyller du i en NE-bilaga och jag som har aktiebokag fyller i en bilaga som heter K10. I samband med deklarationen får du tillbaka eller betala beroende på om du betalat för mycket eller för lite i preliminärskatt.


    Allt det här låter säkert MYCKET och överväldigande, men det behöver inte vara det om du har hjälp med redovisningen. Många har tur och känner någon som kan hjälpa en, men jag hade inte den lyxen och behövde anlita en redovisningskonsult. Tanken på att ha en sådan utgift i början var jobbig, men det har varit värt det för mig, även när jag haft låg inkomst. Kostnaden för en redovisningskonsult är procentuell i förhållande till hur mycket du jobbar, så det behöver inte bli så dyrt.

    All tid som du kan få lös genom att slippa redovisning är värdefull tid :))

    Nu är du redo att börja jobba!

    Här är de mest populära Youtube-videorna i Sverige 2023!

    Det här inlägget är betald reklam för Google Sverige.

    Som många av er vet är jag ett stort Youtube-fan och har själv postat videos sedan 2011 (!). I skrivandets stund är jag aktuell med årets Vlogmas, där jag från slutet av november och fram till julafton fyller min kanal med mysiga och stämningsfulla julvideos!

    Nu har Youtube sammanfattat året 2023 med en topplista över de mest populära videorna i Sverige, något som jag som Youtube-användare såklart är väldigt nyfiken på! Topplistan består av en blandning av musik, vloggar, parodier och liveframträdanden:

    Årets mest populära Youtube-videor 2023:

    1. Lever en dag som Sveriges mest bortskämda person – Uppdrag: Mat
    2. Rihanna’s FULL Apple Music Super Bowl LVII Halftime Show – NFL
    3. Melodifestivalen 2023 PARODI – FINALEN – SamTheMan
    4. Melodifestivalen PARODI 2023 – Bröderna Norberg – Daniel och Emil 
    5. $1 vs $500,000 Plane Ticket! – MrBeast
    6. Mauri möter: Enda svensken på Death row – Topp 1 i Sverige
    7. LEVER NYTTIGT VS ONYTTIGT I 24H – IJustWantToBeCool2
    8. VEM LIGGER MED VEM? – JLC
    9. 20 WOMEN VS 1 SIDEMEN: KAI CENAT EDITION– Sidemen
    10. VI BASTAR MED VÄRLDSMÄSTAREN I BASTU (SUPERHUMAN) – Random Making Movies

    Årets mest populära musikvideor 2023:

    1. Miley Cyrus – Flowers (Official Video) – MileyCyrusVEVO
    2. محمود التركي – عاشق مجنون ( فيديو كليب ) | – Mahmoud alturki l محمود التركي
    3. Loreen – Tattoo – Melodifestivalen
    4. THEOZ – Mer av dig – Melodifestivalen
    5. 23  – FEELING MYSELF (OFFICIELL MUSIKVIDEO) – 23 Officiell
    6. Käärijä – Cha Cha Cha (LIVE) | Finland 🇫🇮 | Grand Final | Eurovision 2023 – Eurovision Song Contest
    7. Central Cee x Dave – Sprinter [Music Video] – Central Cee
    8. Smash Into Pieces – Six Feet Under – Melodifestivalen
    9. Marcus & Martinus – Air – Melodifestivalen
    10. 23 x C.Gambino – Dreams (Official Music Video) – C.Gambino

    Årets Rising Stars 2023:

    1. Pink Shirt Couple
    2. Merchsweden
    3. SportTouchen
    4. Topper Guild
    5. Wonderboidead
    6. HaylieOPappa
    7. DaFuq!?Boom!
    8. JLC
    9. Foxy Mama & Tower
    10. JT Casey

    En sak som jag tycker är väldigt intressant, i en värld där content i sociala medier bara verkar bli kortare och kortare (för att bli snabbare och enklare att konsumera), är att det långa formatet ändå fortsätter att vara väldigt populärt på Youtube. Många videos på topplistan är över 20 minuter långa och några även över en timme (!) långa. Jag har snubblat över flera kanaler (exempelvis Lydia Elise Millen, som är en väldigt känd brittisk Youtuber) som enbart publicerar videos som är runt en timme långa. Min första reaktion när jag såg det var att ”det orkar väl ingen kolla på?”. Men jag har uppenbarligen helt fel. Långa videos trendar på Youtube och det är framför allt på grund av möjligheten att kunna titta via TVn (och ha telefonen ledig för slösurf? hehe)

    Känner du igen någon av videorna på listan? Vilken är din favorit-Youtubekanal?

    Här är mina personliga favorit-videor från mina favorit-kanaler 2023!

    Hur min klädstil förändrats 2007-2023

    För några veckor sedan fick jag ett önskemål om att göra ett inlägg om min klädstil genom alla år, så att man kan titta tillbaka och jämföra! Det tyckte jag var en fantastisk idé och jag har nu suttit i säkert 10 timmar och kollat genom bilder, gjort kollage och funderat över vad som kan ha påverkat de olika stilförändringarna.

    Tycker att det är så spännande att varje kapitel i den här stilhistorien går hand i hand med livet som jag levt. Något som jag inte tänkt på när jag varit mitt i det, men som jag tydligt kan se såhär efteråt.

    2007 – året när jag tog studenten, flyttade hemifrån (från Skara till Jönköping) och mitt överdimensionerade midjebälte gjorde mig till stilikon 😉

    Tyvärr var det också året när jag hittade Liquify i Photoshop och började göra min midja smalare och mitt hår större på nästan alla bilder. Det är så sorgligt. Jag hade precis genomlevt tre år i gymnasiet där majoriteten av alla killar jag var intresserad av (och vänner jag ville hänga med) föredrog min bästis framför mig. Min självkänsla var i botten och min självbild helt skev. Men så startade jag min blogg och det var helt överväldigande att så många ville följa mig för att jag var jag! :’)

    2008 – Rocker-Elin gjorde entré och jag kan inte låta bli att le när jag tittar på dessa bilder. Alla armband som jag använde som fotlänkar. Halsbanden som jag draperade över mina boots eller gjorde till axel-dekor genom att fästa dem i klaffarna på min skinnjacka. Mina svarta, transparenta balhandskar som jag trädde armband och ringar ovanpå, för att styla till mina outfits. Som inspirerade mig till att köpa ännu fler handskar – en accessoar som jag älskade lika mycket då som jag gör nu när jag kollar på bilderna. ”Så jäkla snyggt, lill-Elin!!!”, vill jag ropa till mig själv.

    Jag var verkligen mig själv fullt ut och min dåvarande kille skämdes SÅ för att jag plötsligt stack ut så mycket. Han hade ju blivit tillsammans med en osäker 18-åring klädd helt vanligt i jeans och linne. Att jag sket fullständigt i vad han tyckte om min rockerstil (eller vad främlingar kommenterade om mina trasiga strumpbyxor) säger ganska mycket om min förbättrade självkänsla! :’)

    2009 – Rockerstilen mjuknade lite, eller mixades i alla fall med lite gulligare plagg. Jag hade också ALLTID klackar – till och med när jag bara skulle springa över till Shell-macken som låg ca 20 meter från min lägenhet. Ja, det var den där tiden när man var 21 och det var viktigare att vara snygg än bekväm 😉

    Slutade förstora mitt hår i Photoshop, eftersom jag hittade tidernas hårprodukt: Osis Dust it!

    2010 – Mitt mest förvirrade år i den här stil-historien. Å ena sidan fick jag min absoluta dröm-jacka (den svarta orkesterjackan) sponsrad av en onlinebutik med alternativa kläder och jag bar den i princip varje dag! Favorit-outfiten var helt klart den jag har på mig i studion här ovanför (till vänster). Sedan hittade jag till en del nya favoritplagg – t.ex. outfiten med den bruna kjolen och så ponchon som min dåvarande kille kallade ”mattan” (fortfarande uppenbart störd över att jag vägrade jeans och t-shirt haha)

    Å andra sidan var det också året då jag köpte en massa kläder bara för att skapa outfit-inlägg till min blogg och för att jag påverkades av andra bloggare som skrev om mode. Billiga, epiga kläder med dålig passform som skavde och som jag kände mig fruktansvärt obekväm i. Både för att de inte satt som de skulle och för att de helt enkelt inte var ”jag”…

    2011 är ett favorit-år när det kommer till min stil! Älskar mina svarta lite dramatiska outfits som var lite mer feminina än dem från 2008. Älskar att jag vågade färga mitt hår rött (även om det inte höll så bra i tvätten). Älskar de nya, romantiska inslagen som flirtar med min stil idag. Älskar min svarta orkesterjacka, den bruna skinnjackan och min fina cape med (fusk)pälskant (som tyvärr försvann och jag hittade den aldrig igen </3)

    2012 sa jag hejdå till Rocker-Elin. En av anledningarna var att jag hade en vit Ragdoll, så mina svarta kläder var fulla av vita katthår och helt enkelt inte roliga att ta på sig 😉 En annan var att förändringarnas vindar blåste. Jag mådde inte bra (utmattningsdepression) och min 6,5 år långa relation med min dåvarande kille sjöng på sista refrängen. Ville mest smälta in och inte bli sedd.

    2013 var jag 25 och min åtta år yngre syster hade hunnit fylla 17. Äntligen började vi kännas ”jämnåriga” och jag började influeras av henne och låna hennes kläder. Tog varje tillfälle att ta hennes konjak-färgade jacka och hennes kilklackar i sneakers-stil, som jag stylat till kattklänningen på bilden här ovanför. Och alltså KATTKLÄNNINGEN! En av mina absoluta favoritplagg någonsin, tillsammans med den svarta, vippiga kjolen!

    (Och btw, här var jag sjukskriven och mådde skit, men det ser man inte på bilderna)

    2014. Crop-tops’en gjorde entré (genom min syster såklart!) och jag vågade slinga håret ljust! Några år tidigare (när jag var Rocker-Elin) så hade det varit helt otänkbart (gjorde t.o.m. narr av mig själv i blont hår), men jag var på andra sidan av min utmattningsdepression och behövde en förändring. Inte bara med håret, utan jag sa även upp mig och flyttade från Jönköping till Stockholm (Tyresö)!

    2015. Året när jag träffade min man! Och det syns, för han hade nämligen en blå bomber-jacka med rosegold-detaljer och keps bak-och-fram, precis som jag har på en av bilderna. Lite gulligt ändå att jag ville se ut som honom. Sen var jag ju också nyinflyttad i Stockholm och jag har alltid influerats väldigt mycket av platserna jag bor på. Så att klä mig mer street kändes bara mer naturligt när jag bodde i en storstad. Det här var också året då jag sa hejdå till kort-kort och började klä mig i byxor eller längre kjolar istället.

    2016, det rosa året, syns det? 😉 Sydde även mitt första vardagsplagg: En glittrig silverkjol!

    2017. Tröttnade rätt snabbt på den supergulliga stilen där allt skulle vara rosa och gick tillbaka till min street-stil, som den här gången blev lite mer minimalistisk. Älskade att kombinera mina lite mer gulliga och feminina plagg med sportiga inslag. Jag bodde i mina svarta adidas-byxor med stripes och i mina sneakers. Eller i min helsvarta ”jag jobbar med media”-outfit.

    2018. Det här året hade jag en dipp. Hade precis flyttat till Nacka och kände redan från start att jag inte trivdes så bra. Det var stimmigt och jag saknade naturen som jag haft så nära i Tyresö. Kände mig väldigt stressad över den nya boendesituationen och vet inte om det var det som gjorde att jag kände mig obekväm i allt jag hade på mig och var väldigt förvirrad i min stil? Bodde i alla fall i mina skjortklänningar!

    2019. Jag höll på att tappa det i vår lägenhet i Nacka och vi bestämde att det var dags för oss att lämna Stockholm – det ser man väldigt tydligt i min klädstil! haha! Street-kläderna var långt borta och byttes ut mot drömmiga kjolar och klänningar, som en tydlig manifestation: Jag skulle bort från lägenhetsområden, trafik och folkmassor.

    2020. Vi flyttade ut på landet och klädstilen fortsatte efter detta tema. Sneakers byttes ut mot barfota, stövlar och kängor.

    2021. Året jag började sy mina egna klänningar och en helt ny värld av puffiga ärmar och volanger öppnade sig :’)

    Efter pandemin (då jag utöver klädstilen här ovanför även bott i fina mjukis-set) blev det plötsligt jätteviktigt med fina kläder som också var BEKVÄMA. Hade noll tålamod med plagg med dålig passform och tråkiga material. Så att sy mina egna kläder var lösningen på alla problem. Jag fick både välja materialet, stilen och passformen helt själv och har aldrig haft så sköna kläder i min garderob! Inte undra på att det blev en ny besatthet 😉

    Nutid. Förutom att jag blev blixtförälskad i snickarbyxor så har stilen inte ändrats alls sedan 2021. Varför ändra ett vinnande koncept? Det känns lite knäppt att jag bara gått klädd såhär i 2,5 års tid, för det känns som att det här alltid har varit min stil – så självklar är den. Men som med allt så utvecklas man ju och stilen förändras. Även om man inte följer modet slaviskt, så påverkas man ändå av trender. Och det ska bli spännande och se vad för nya kapitel som väntar efter detta?

    Vilket är ditt favoritår av mina stil-år?

    Mina favoritår är nog 2008 (rockerstilen), 2011 (den feminina rockerstilen), 2017 (sportiga men feminina stilen) och nutid förstås!

    Mina favorit-verktyg & material till dockhusrenovering

    dockhus renovering

    Jag håller på att renovera min mammas gamla Lundby dockskåp, som jag och min syster också lekt friskt med när vi var små och har tidigare skrivit om mina planer för dockhuset och de nya rummen. Idag är det dags att prata lite om verktyg och material!

    VERKTYG must haves

    1 – En listsax

    Om du bara ska köpa ett enda hjälpmedel till ditt dockhus-projekt så är det en listsax. Med en listsax kan du snabbt och enkelt klippa genom bland annat träpinnar och plast. Saxen har linjer som hjälper dig att klippa rakt när du kapar träpinnar till nya golv. Den har även en fåra för att kunna klippa vinklar på exakt 45°, vilket är perfekt när du ska skapa ramar till dörrar och fönster, samt lister som möter varandra i hörn.

    2 – Måttband

    Något som du kan mäta med är definitivt ett måste. Jag föredrar måttband för att det är flexibelt, även i lite klurigare utrymmen. Men linjal funkar givetvis också!

    3 – Lim

    Jag varierar mellan limpistol och Karlssons klister. Limpistol är bra för att det torkar snabbt och sitter HÅRT. Perfekt till att limma ihop stommen. Karlssons klister torkar långsammare och det använder jag när jag behöver längre tid på mig att placera ut det jag ska limma fast – väldigt bra till golv och lister.

    4 – Sandpapper

    Träpinnar som klipps av blir lätt flisiga, så jag putsar den lite lätt efteråt. Sandpapper är också bra för att få bort gamla limrester och jämna ut större ytor som t.ex. väggar som blivit utsatta för slitage.

    5 – Precisionskniv

    Väldigt bra när man t.ex. ska skära ut tapeter eller kartongbitar, som man kan använda för att bygga egna möbler. Använd tillsammans med en linjal för exakta snitt.

    6 – Hårfön

    Värme smälter lim, så min hårfön hjälpte mig att få isär alla delar till mitt hus! Använde också diverse verktyg (hammare, spårskruvmejsel mm) för att samtidigt som jag fönade även bända isär huset. Man måste såklart inte plocka isär huset, men jag gjorde det gör att det skulle bli lättare att såga sen.

    7 – Sticksåg & borr

    Jag använde det mycket i början, när jag skulle modifiera mitt hus. Jag sågade t.ex ut större och fler fönster och dörrar. Har du inga egna verktyg, så låna av en familjemedlem eller granne! Bör inte köpas för ett sånt här projekt 🙂

    8 – Penslar

    För målning av hus och detaljer.

    MATERIAL –favoriter

    1 – Träpinnar från Biltema

    Biltema har en stor förpackning med träpinnar i varierande (väldigt fina) nyanser, som är perfekt när du lägger golv! Jag har även använt dem till trösklar och planerar att använda dem till fasaden, om allt går som det ska.

    2 – Träpinnar från Amazon

    Gillar egentligen inte att handla på Amazon, men har inte hittat det jag sökt någon annanstans. De har i alla fall dessa träpinnar som är i den perfekta storleken för att skapa bl.a. lister, pärlspont och fönster.

    3 – Kartong

    Spara på allt du kan! Allt från lådor till hushållspappersrullar. Det är så otroligt bra att ha för att skapa väggar, tak, möbler, kakelugnar och oändligt mycket mer! Både starkt material, samtidigt som det är enkelt att skära i. Och gratis dessutom. Hittills har jag hunnit skapa en soffa av kartong + tygspill, men det lär bli mer ju senare vi kommer i projektet.

    4 – Hobbylack

    En favorit-pyssel-färg som jag har är Panduros Hobbylack. De är extremt lätta att jobba med, täcker bra, torkar snabbt och ytan som blir är också hållbar. Färgen finns i flera olika nyanser, men du kan blanda till vilka färger du vill med bara grundfärgerna. Färgerna finns både med Matt och Glossy finish, men jag har bara testat matt.

    Rekommenderas till alla mindre målarprojekt som lister, dörrar och föremål. Obs! Använd INTE till att måla väggarna med (jag har testat det men måste prova ut någon bättre färg till nästa rum som ska målas).

    Kommentera gärna om du har några dockhus-favoriter! 😀

    Allt du behöver veta om minneskort

    3 typer av minneskort

    Mirco SD (Secure Digital) = Minneskort för actionkameror, drönare och mobiltelefoner

    SD (Secure Digital) = De vanligaste korten för kameror idag

    CF (Compact Flash) = Minneskort för vissa professionella kameror

    Minneskortens kapacitet: 2 saker att ha koll på

    1. Lagring: Hur många bilder & filmer får plats?

    Hur stort utrymme som ett minneskort har anges i GB eller TB (1TB = ca1000GB). Högre lagringsutrymme är bäst när man jobbar med video, medan man kommer undan med lägre utrymme när man bara fotograferar.

    Jag fotograferar mest med 32 GB och 64GB minneskort.

    2. Läshastighet & skrivhastighet = Hur snabbt jobbar minneskortet?

    Läshastigheten = Hur snabbt kan du föra över filerna till en dator/hårddisk?

    Skrivhastigheten = Hur snabbt sparar kameran filerna på minneskortet medan du fotar/filmar?

    Båda hastigheterna anges i MB/s. Hur hög hastighet man behöver ha på ett kort beror lite på vad för material man skapar. Fotar man mycket med seriebildstagning, samt filmar så behövs högre hastigheter.

    VÄNSTER: Hur stort lagringsutrymme kortet har. HÖGER: Hur snabb läshastighet kortet har.

    Vanliga problem med minneskort

    Kameran/kortet buffrar = Det tar tid att skriva filerna till minneskortet, för att kortet har låg skrivhastighet. Lägger du mycket tid på att vänta på att minneskortet ska buffra klart, så är det dags att investera i ett kort med högre skrivhastighet.

    Filminspelningar avbryts automatiskt = Kortet har för låg skrivhastighet. Dags att uppgradera.

    Formatera kortet – radera EJ!

    Jag har bara varit med om att ett minneskort blivit korrupt en gång och det var för att jag raderade filer från kortet lite här och där, istället för att tömma kortet och formatera det på en och samma gång.

    Att bara radera filer på ett minneskort är som att bara skölja av tallriken med kallt vatten när man har ätit upp maten. Ju mer du äter på tallriken och bara sköljer av den, desto mer matrester fastnar och byggs på och det kanske möglar? Att formatera kortet är som att köra tallriken i diskmaskinen. Du får en djuprengöring!

    Så gör det till en rutin att alltid föra över dina filer till hårddisken och sedan formatera minneskortet. Formatera gör du i kameran.

    Så vilket kort rekommenderar jag?

    Välj bort Sandisks silvriga minneskort. De har lägst läs- och skrivhastighet.

    Satsa hellre på ett Sandisk Extreme Pro 64GB, de kostar inte så mycket. Perfekt för foto och för enklare videoinspelningar. Är du professionell eller avancerad hobbyfotograf och vill du ha ett ordentligt bra kort så kan jag verkligen rekommendera Sonys Tough-kort! Bästa minneskort jag någonsin haft och är otroligt hållbart, men kostar en slant.

    Fota lugnt.. höll jag på att skriva. Men nä, klicka på! Vi ses!

    Min mormor Ulla & husfrukursen i Stockholm 1960

    Min mormor Ulla längst till vänster

    Jag är just nu på en resa för att lära känna min mormor. Hon gick bort i slutet på november 2020 efter många år av demens och som många andra önskar jag att jag hade hunnit fråga henne om hennes liv. Som tur är var min mormor en mästare på att dokumentera saker, så hennes fotoalbum är inte bara en vanlig samling okända ansikten i rad utan hundra procent en resa genom hennes ögon.

    Min mormor föddes och växte upp på Sjövik Folkhögskola utanför Avesta-Krylbo i Dalarna, men flyttade till Stockholm som 19-åring för att gå en husfrukurs. Husfrukursen var en utbildning inom hotellverksamhet och den gick man på yrkesskolan Hasselbacken ute på Djurgården, som idag år 2023 är hotell och restaurang. Vid den tiden (1960) hade Hasselbacken flera utbildningar, bland annat Husfrukursen och utbildningar som kock, kallskänka, servitör, hotellsekreterare mm.

    Och mormor som dokumenterade allt i sitt liv fotograferade Hasselbacken både från fram- och baksidan. Hon dokumenterade husfrubiträdet Sirkka Salonen, konditor Nyberg, restaurangköket, foajén, baren, tillämpningslunchen och klassrummet. Och jag älskar henne så mycket för det!

    Ulla och hennes klasskompisar bodde i nuvarande Åhlens City vid Sergels Torg under studietiden. Det här var tre år innan invigningen av varuhuset (som då hette Åhlén & Holm) 1964 och man bodde i studentkorridor. Mormor och hennes rumskompis, som tyvärr inte omnämns med namn i fotoalbumet bodde i nummer 7 och i rum nr 6 bodde deras grannar Ulla och Barbro.

    De fyra unga tjejerna blev bästisar under tiden i Stockholm och mormor har berättat att det var en helt fantastisk tid i hennes liv. Jag relaterar starkt då jag också flyttade till huvudstaden för att studera (på Fotoskolan Sthlm) och hittade tre av mina närmaste vänner där. Tänker på alla gånger vi gått armkrok genom stan, suttit på trappan till konserthuset vid Hötorget och ätit lunch och skrattat tills vi storknat åt precis ingenting. Min mormor och hennes väninnor gjorde med största sannolikhet samma sak.

    Drottninggatan
    Mormor skrattar åt att någon hade uppfällt paraply fast solen sken, skriver hon i fotoalbumet.
    ”Ingång: 47an” står det i fotoalbumet. Vet ej vad det innebär.

    Det finns mängder av bilder från deras turer på stan och jag kan följa dem från Skansen, till City, förbi slottet och kungliga operan, vidare till Södermalm med Hornsgatan, Engelbrektskyrkan och Skanstullsbron och slutligen hela vägen bort till Lidingöbron.

    Mormor har berättat att hon och hennes väninnor gillade att göra pranks – både på varandra och på andra. Bland annat ska de under en av sina turer på stan ha ställt sig helt stilla och bara stirrat upp i luften. Och det ska inte ha dröjt länge innan det samlades en folkhop omkring dem som samtliga också stirrade upp i luften för att försöka se vad de tittade på. Och då började tjejerna fnissa och lämnade platsen.

    Mamma har också återberättat att två av de fyra vännerna (som delade rum) en jul skulle ta bort julpyntet från sin gran. Granen tappade alla barr under avklädningen och då bestämde de sig för att klä på den helt igen och sedan knacka på hos den andra halvan av kvartetten i grannrummet för att utropa ”KOLLA hur mycket vår gran barrat inatt?!”.

    Bilderna i fotoalbumet speglar mycket bus, fest, kärlek och brevskrivande på Cityhemmet i Stockholm där 1960 och jag kan inte låta bli att le.

    Min mormor längst till höger

    Under utbildningen på Hasselbacken träffade hon även sin dåvarande pojkvän greve Nils Ulfson Bonde som också gick på restaurangskolan – han finns avbildad i en artikel från utbildningen där han serverar en av sina klasskamrater. Kanske ville han bli källarmästare (restaurangchef) en vacker dag?

    Nils serverar på stora bilden.

    Såhär står det i artikeln:

    Medan restaurangerna i publikt hänseende sover vintersömn drar blivande kockar, servitörer, husfruar och hotellsekreterare in i köksregionerna under ledning av överlärare Kjell Blumenhal (f.d. källarmästare). Vågar man in i sorlet och tittar lite närmare under vita toppiga kockmössor och bakom välstrukna kallskänksförskinn, så hittar man inte bara unga grevar och grevinnor utan också hela den yngre svenska restaurangadeln, d.v.s. källarmästarbarn från alla stadshotell och större restauranger i landet.

    Att bli t.ex. köksmästare är fortfarande en av de längsta och slitsammaste yrkesvägarna man kan välja. För ett tiotal år sedan var det dessutom en nog så diskutabel bana. Det kunde vålla hela familjer stor sorg om något av barnen kom och förklarade sig villig att gå köksvägen. Vänkretsen kom och beklagade och mamma fick gå där och bita ihop tänderna och titta surt på andras barns ämbetsmannakarriärer. Numera har restaurangchefyrket det allra bästa sociala anseende. Det anses synnerligen lovvärt om unga flickor ur de högsta kretsar utbildar sig till husfru och restaurangkassörska. Och varför skulle inte greven bli kock?

    Nils Bonde och mormors mamma Hanna.
    gammelmormor Hanna, mormor & Nils

    Relationen kan inte ha varat längre (om man ser till bilderna och det faktum att mormor träffade morfar drygt fyra år senare), men de var åtminstone och hälsade på hemma hos varandras familjer.

    Mormor följde med till Håsta gård utanför Stallarholmen på Selaön i Mälaren (en bit öster om Strängnäs) där Nils familj bodde och det finns bilder när mormor hänger med Nils mamma och lillebror, samt gosar med familjens hundar. Nils följde också med mormor hem till Sjövik i Dalarna och var marskalk på mormors storebrors bröllop i juli 1961:

    Nils, Kerstin, min mormors bror Sune, mormor Ulla och den lilla flickan vet jag inte vem det är.

    Själv kom jag ju också hem med en kille från Stockholm. Inte från utbildningen, men från sommarjobbet mellan terminerna. Lite kul ändå.

    Nu har jag skrivit en novell om mormors tid i huvudstaden och det är dags att avrunda. Mormor och hennes tjejkompisar verkade hålla kontakten efter utbildningen och de kom och hälsade på henne flera gånger i Dalarna. Fint att se!

    Tack mormor för titten i ditt fotoalbum och för att du ville lämna ett avtryck för eftervärlden <3

    Hur man behåller sitt kreativa uttryck som uppdragsfotograf

    Jag fick ett DM:

    Först, lite info:

    Att fotografera uppdrag för företag är ganska annorlunda mot att fotografera för privatpersoner. Upplägget när en privatperson bokar en tjänst, ser ut så att de går till en fotograf vars bilder och stil de gillar och så bokar de t.ex. en bröllop- gravid- eller familjefotografering. Privatpersonen kan ha önskemål på bilder och t.ex. val av plats och kläder, men i slutändan är det fotografen som är kreatören och som levererar bilder utifrån sin egna känsla och sitt egna kreativa uttryck.

    När det gäller företag däremot så är det mer regel än undantag att företaget har en egen bildstil eller en väldigt detaljerad brief* som man som fotograf måste förhålla sig till. Det handlar om allt från var bilderna ska tas, hur många bilder som ska tas, vad bilderna ska innehålla och hur de ska redigeras. Anledningen är att företag har ett varumärke och en grafisk profil som allt deras material måste baseras på och det här kan verkligen göra att man som fotograf känner sig som en mutter i ett stort maskineri, utan någon som helst kreativ frihet.

    *Brief = En uppdragsbeskrivning, som bl.a. beskriver hur många bilder som ska tas, vad bilderna ska innehålla, hur de ska färgsättas och när de ska levereras.

    När jag jobbade som inhousefotograf på Indiska 2017

    Jag fotograferar sedan ett par år tillbaka enbart uppdrag för företag och jag har känt väldigt många gånger att jag bara är ”den som klickar på knappen”. Att jag mer är där som ett proffs på tekniken än som en kreatör. För att någon annan redan bestämt helt hur bilderna ska se ut och jag ska se till att de blir till verklighet med rätt utrustning, inställningar och ljussättning.

    Som tur är så är det dock väldigt olika hur styrd man är beroende på vilket företag man väljer att jobba med. Större företag innebär i princip alltid mindre kreativ frihet för fotografen, då dessa ofta anlitar reklambyråer för att styra upp sina kampanjer och då ingår t.ex. en Art Director som bestämt allt det visuella redan innan fotograferingen äger rum.

    Så det här är absolut en anledning till varför jag hellre jobbar med mindre företag, eftersom det sällan är en byrå inblandad och jag får ta en större roll som kreativ rådgivare. En del mindre företag kanske inte ens har något direkt bildmaterial ännu, utan man får vara med och ta fram det från grunden, vilket är otroligt spännande och innebär stor kreativ frihet.

    Resultatet av fotograferingen du ser ovan blev den här annonsen på Indiskas site.

    Så visst är det hundra procent möjligt att vara dig själv även om du fotograferar företag! Och man måste verkligen inte vara en profil för det. Men det är däremot viktigt att ha en egen nisch. Att man visar tydligt i sin portfolio vad för typ av material man skapar, så att det blir enklare för en kund att matcha sin vision med en fotograf som tar den typen av bilder som man är ute efter.

    Och kanske känns det inte lika ”styrt” att vara en del av en större produktion med ett större företag, om du har den nisch och den bildstil som matchar det material som företaget efterfrågar?

    Vill du få din foto-fråga besvarad här i bloggen? Skicka ett DM till mig på Instagram!

    Jag ska renovera mitt gamla Lundby dockhus – och det här är planen!

    FÖRE:

    Det här gamla Lundby dockskåpet fick min mamma och min moster när de var små (någon gång på 70-talet). Det har även stått hemma hos min mormor där jag, min syster och våra kusiner lekt med det medan vi varit på besök. Och herregud vad jag älskat det här skåpet!

    Min mormor finns tyvärr inte i livet längre och dockskåpet har stått på vinden hemma hos mamma och pappa i många år. Skicket är lite sisådär efter så många år av lek och där vi satt upp ”tavlor” och gardiner på väggarna med hjälp av tejp. Så jag har tänkt en längre tid att jag vill renovera det!

    Och det ska alltså bli av nu!

    Alla möbler och saker (från tre generationer!) som vi har kvar till dockhuset.

    Min plan från början var bara att måla om och kanske tapetsera inne i huset, men jag har kollat på alldeles för många dockhus-renoveringar på Youtube nu för att kunna låta bli att gå all in.

    Så.. det här tänker jag göra:

    Mina idéer för dockhuset:

    Före och (kanske) efter:

    – Öppna upp och släppa in ljus med fler och större fönster (och en ytterdörr), eftersom jag tycker att huset i sitt original är rätt mörkt och deppigt. Jag tänker även passa på att sätta dit spröjs för att immitera den typen av fönster som jag själv älskar mest!

    – Addera en väggar på första och tredje våningen för att skapa fler utrymmen. Tredje våningen blir två sovrum och ett mysigt pysselrum i mitten med kakelugn. Första våningen blir en hall i mitten med ett vardagsrum till vänster och ett kontor till höger.

    –Ta bort en vägg på andra våningen för att få plats med kök, matsal och trappuppgång. Det lilla rummet till höger har alltid varit en toalett och kommer att förbli en toalett.

    – Byta ut och lägga till en extra trappa. Det har saknats en trappa till bottenvåningen i alla år och för att få plats med den så vrider jag på originaltrappan och placerar dem bredvid varann. Kanske gör jag trapporna lite brantare för att passa bättre i dockskåpet och behålla en passage in till toaletten.

    Moodboard:
    Övervåningen

    Samtliga rum på översta våningen ska ha ljusa (vitlaserade?) trägolv och tak i omålat trä med bjälkar. Skulle gärna göra dubbeldörrar i trä med glasfönster mellan pysselrummet och det gröna sovrummet. Pysselrummet ska ha en lite mer rustik känsla med vita väggar och ett stort linneskåp (med massa tyger i!!) och en kakelugn. Medan sovrummen ska vara väldigt romantiska med sina blommiga tapeter.

    Moodboard:
    Mellanvåningen

    På våningen i mitten vill jag ha ett gult kök med en rolig tapet. Jag har inte bestämt mig för om jag vill ha den tapeten i hela rummet, eller om jag ska lämna en liten bit vägg som någon typ av avgränsare för att bara låta köket ha tapeten och matdelen vara lite mer nedtonad (men i matchande färgskala). Eller om jag bara gör en fondtapet? Vi får se.. Toaletten blir neutral med krämiga toner.

    Moodboard:
    Nedervåningen

    Nedervåningen. Jag vill ha en grön hall med svart/vit-mönstrat golv och en grön trappa. Kanske gör jag till och med en liten ”för-hall” som på inspirationsbilden längst ned till höger, för att få lite mer dimension i skåpet. I hallen vill jag också ha panel eller pärlspont.

    De andra två rummen (vardagsrummet och arbetsrummet) är jag inte helt säker på. Men jag skulle gärna se att vardagsrummet hade en stor öppning ut till hallen och att det fick plats en kakelugn. I arbetsrummet önskar jag mig en bokhylla som täcker hela väggen från golv till tak och ett skrivbord framför fönstret.

    Det är i alla fall mina idéer! Sen får vi se var processen tar mig! 🙂

    Hur blev jag egenföretagare och fotograf?

    Foto: Caroline Jonasén

    Så min historia som egenföretagare och fotograf började med att jag blev inslängd i den här världen utan att ha den minsta aning om vad jag höll på med.

    Kort backstory.

    2007 tog jag studenten och flyttade hemifrån, 19 år gammal. Jag hade ett svagt intresse (eller kanske mer nyfikenhet?) för kameror och fotografering som legat på vänt under några år – lite som ett frö i frusen jord i väntan på våren.

    I samma veva startade jag en blogg och den behövde ju bilder! Så jag köpte min första systemkamera för min första brevbärar-lön och i samband med det väcktes en dröm..

    Såhär skrev jag på min blogg då:

    2009

    Mitt första företag.

    Spola fram några månader eller så och jag blev överrumplad av alla som ville bli fotograferade av mig när de såg bilderna som jag tog med min nya kamera och laddade upp på min blogg. Kollegor och bloggläsare ville att jag skulle fota deras bröllopsporträtt, vännerna ville ha modellshoots med mig, de bekanta ville ha gravidbilder och min dåvarande kille ville att jag skulle fota hans kompis ormar (haha).

    I början hoppade jag på alla förfrågningar jag fick och fotade gratis, men jag insåg ganska snart att om man ska kunna jobba som fotograf så måste man ta betalt. Och om man ska kunna ta betalt så måste man ha ett företag. För det är väl det som det innebär när man måste ha en ”F-skattsedel”?, tänkte jag. Jag kunde verkligen ingenting – och jag hade ingen i min omgivning som jag kunde fråga heller.

    På ett sätt är jag glad att jag var ung och aningslös, så att jag orädd kastade mig ut och startade mitt första företag 2010. Annars hade jag nog aldrig vågat. Samtidigt var det under den här tiden som jag upplevde riktig ångest för första gången och den ångesten blev en återkommande del av min vardag. Allting kändes bara så stort och överväldigande, samtidigt som jag la otroligt stor press på mig själv. ”Hela sverige tittar ju på..” Åtminstone kändes det så, med min blogg som växt i storlek och låg på topplistan som en av Sveriges största bloggar.

    Med min nya firma hann jag fota ganska många bröllop och produktbilder till nystartade företag, men för knappt någon lön alls. Samtidigt finansierade jag mitt liv genom att jobba 80% på ett kontorsjobb och bloggade som om det vore ett heltidsjobb. Det hela slutade i en utmattningsdepression 2013, där jag helt tappade fattningen om min business och tvingades lägga ner mitt företag bara tre år efter att jag startade det.

    Jag kände mig så värdelös och så fruktansvärt besviken över min dröm som det inte blev något av.

    2012

    Misslyckande eller lärdomar?

    Skrämd från vettet av detta totala ”misslyckande” tänkte jag att jag aldrig skulle kunna driva företag igen. Det är lätt att tänka att man själv inte är kapabel i den stunden, men med lite distans till det hela så var det kanske inte så konstigt att företagandet inte funkar.. när man jobbar hårdare än vad man klarar av och samtidigt inte vet vad man håller på med. Alls.

    Omvärlden kan vara hänsynslös ibland och det räcker med en liten kik i närmaste kommentarsfält för att se att det finns människor som bara sitter och väntar på att någon ska misslyckas och för att man ska få säga ”jag sa ju det!” eller ”inte trodde väl du att du…”.

    Men saken är den här: Det finns inga misslyckanden, bara lärdomar. De val i livet som jag gjort och som inte fungerat, har antingen inte fungerat för att jag insett halvvägs in att ”det här var ju inte min grej”, för att jag inte mått bra under perioden – eller så kanske jag inte haft tillräckligt mycket kunskap för att genomföra det just då. Men man kan alltid ändra riktning, hela sig själv när man mår dåligt och kunskap går att införskaffa sig.

    Man testar och man lär sig. Testar en gång till. Det är väl det livet handlar om?

    2015

    Historien slutar såklart inte där.

    Bara för att något inte gått under en period i livet, så betyder det ju inte att det är kört för evigt.

    2016, tre år senare, hade jag återhämtat mig från den dåliga erfarenheten av att driva företag. Jag hade gått igenom en sjukskrivning och sagt nej till allt i mitt liv som fick mig att må dåligt. Jag hade sagt upp mig, gjort slut och flyttat till en ny stad, Stockholm, för att börja plugga på Fotoskolan. Jag hade lärt mig massor. Både i skolbänken och av den egna erfarenheten av företagande några år tidigare. Jag var redo att starta om på nytt med ett helt annat synsätt och med helt andra förutsättningar.

    Så det gjorde jag! Jag startade mitt andra företag i maj 2016 och har jobbat heltid med det sedan dess. Snart sju år.

    Den stora skillnaden mellan gångerna jag drivit eget är att jag andra gången visste hur ett företag fungerar, med löpande bokföring, moms, fakturering, löneutbetalningar, beskattning och bokslut. Och jag visste hur det fungerar med fotouppdrag, hur jag hanterar kunder, skickar offerter, paketerar och levererar bilder. Och framför allt kände jag mig tryggare i mitt eget skapande och med mina egna förmågor.

    Jag har ju gjort det här tidigare, tänkte jag och med det kom ett helt annat lugn.

    Att driva eget för mig har liksom varit oundvikligt. Jag är ju menad för detta. Eller som en redan yrkesverksam entreprenör sa till mig under en kurs han hade med oss på Fotoskolan: ”Elin, du har ju en typisk entreprenörs-personlighet. Du kan inte vara anställd!” och så skrattade han lite. Och jag skrattade också, för det var ju sant! Skit samma om jag kanske tycker att det är jobbigt att sälja, inte är så speciellt strategiskt lagd och tycker det är jobbigt i vissa sociala situationer.. Men jag har alldeles för mycket egna idéer för att kunna jobba för andra – det är fakta! 😉

    Så hur började jag jobba med det jag gör idag?

    Jo, jag hade en dröm och jag följde den. Jag kastade mig ut utan att ha någon aning om någonting. Det var inte enkelt och jag har snubblat flera gånger på vägen. Jag snubblar faktiskt fortfarande. Men nu vet jag att det bara är att resa sig upp och borsta av sig, skrubbsåren kommer att läka. Och allt det där man inte har koll på, det kommer man få koll på. Ens frågor kommer få svar med tiden. Allting löser sig. Även när man är livrädd.

    Faktum är att det är först när man ramlat riktigt hårt och ordentligt för första gången, som man kan resa sig upp och känna att ”oh, det där gjorde ju ändå inte såå ont”. Det är först då som man kan känna sig självsäker och trygg på riktigt. Om man hela tiden går runt och aktar sig för att ramla, så kommer man bara fortsätta att vara rädd för att ramla – ellerhur?

    Mina 5 bästa tips för att starta eget?

    1. Börja med Frilansfinans och liknande egenanställnings-företag. De fanns inte när jag började. Med dem kan du fakturera och testa på att driva eget utan att tyngas ned av bokföring, moms och skatt.
    2. Skaffa en redovisningskonsult när du startar företag på riktigt. Det kostar, men det botar seriöst ångest. Och det går att boka tid med samma person för att gå igenom saker du är osäker på.
    3. Investera i utbildning. Oavsett om det är inom att driva företag eller inom det område som du jobbar i. Gå en fotokurs! Gå på en workshop. Stimulera kreativiteten, lär dig nya saker och träffa likasinnade. Min tid på Fotoskolan gjorde verkligen allt för mig (men du måste verkligen inte gå en två år lång utbildning, utan det räcker med en helg då och då på annan location).
    4. Hitta en vän att dela allt med. Prata med andra på DM. Stäm träff. Skaffa dig en bundsförvant. Som Emelie och Carro varit för mig. Två andra fotografer som också driver eget och som jag kunnat ventilera med. Man blir modigare tillsammans och man lär sig så mycket av samtal med andra.
    5. ALLA tvivlar och oroar sig. Jag gör det, HELA tiden – det är det som är den ökända kreativa berg-och-dalbanan. Enda dagen är man jättepepp och har stora drömmar och andra dagen känns det inte som att man kan någonting. Personen du ser i ditt flöde på Instagram känner samma sak, där bakom alla fina bilder och roliga uppdrag. För tro mig, uppdrag kan både vara skitroliga och skitjobbiga på samma gång. Välkommen till gänget 🙂

    En vecka i mitt liv | v.50 2022

    Måndag. Veckan började med att vi fick se en rejäl ljuspelare! Tydligen är det något som är vanligt att se när det är väldigt kallt ute och vindstilla. När det är iskristaller i luften som reflekterar ljus både uppåt och nedåt. I vårt fall var det lopp på travbanan några kilometer från oss och det var ljuset därifrån som såg så magiskt ut på himlen!

    Ps. Har uppgraderat min telefon från en iPhone Xs till en iPhone 14 Pro och är helt blown away av hur bra bilder det blir i mörkret?! Hur bra man kan fånga stjärnorna?! Otroligt.

    Jag och mamma var också på färgbutiken för att köpa färg till ett inredningsprojekt som jag började med denna veckan (mer om det längre ned). Och när vi ändå var på plats så fastnade vi lite vid tapeterna. Jag har velat göra om i vår hall ända sedan vi flyttade in, men jag kan bara inte bestämma mig för vilken tapet jag gillar?! Har liksom aldrig haft tapet hemma innan (sedan jag flyttade hemifrån) och jag har aldrig satt upp en tapet heller. Så jag vet inte vad jag gillar?! Och jag kan inte föreställa mig hur det kommer bli?! Det är så svårt!

    Den här tapeten från Boråstapeter fastnade jag i alla fall för. Och tankarna loopar i huvudet: Bara tapet? Tapet och panel? Ingen tapet alls? Mixa? Åh, blir galen på detta med att bestämma mig haha..

    Tisdag. Mamma kom över och vi började med måleri-projektet! Min tv-möbel (två ivar-skåp som jag skjutit ihop) skulle gå från ett obehandlat + ett mörkbetsat till sammanhängande ljusgrått. Måla är väldigt satisfying, men jag kan ändå inte låta bli att längta till alla lager är klara och jag kan börja inreda. Har inte tålamod att vänta på färg som torkar! 😉

    Ps. Här är förresten hallen som jag vill tapetsera… Ju mer jag scrollar mellan den och tapeten jag älskade i färgbutiken, desto mer osäker blir jag… Det kanske blir lite faster Agatas hall med den tapeten? Borde jag välja en simplare?

    Onsdag. Mamma är över ännu en gång och hjälper mig inreda inne i vardagsrummen. Jag försöker utmana min naturnära stil med en massa rött – det är lite läskigt men också spännande. Här fotar mamma en BeReal!

    Torsdag. Jag och mamma besökte Värmagården – en granodling söder om Skövde, där vi köpte varsin gran! Så fint ställe och det var en helt otroligt vacker dag, med frost i träden och solen som lurade bakom tjock dimma. Det var första gången som vi bokade släp för att hämta gran och just nu känns det som att jag aldrig någonsin kommer att ta in en gran i bilen igen.. haha! Så himla smidigt och o-barrigt 😉

    På kvällen klädde jag vår andra gran (alltså ej den jag köpte under den dagen)! Jag har bestämt (efter lite röstning på instagram) att grannen vid matbordet heter Gran-Jan och den nya grannen till vardagsrummet heter Barrbro Frostgren, efter den ljuvliga dag vi köpte henne på. Det roliga med Gran-Jan är (som Påhljonsgården så fint påpekade) blir Naken-Janne när han tappat alla barr sen hahahaha…

    Fredag. Jag vaknade upp till en lika dimmig (som visserligen sedan klarnade) och frostig dag, som torsdagen innan. Den här gången hade jag planerat att ge mig ut med kameran, eftersom det var sista dagen innan plusgraderna skulle komma tillbaka och föra bort vår vinter. Var ute och sprang runt gården i flera timmar och knäppte bilder i alla vinklar och vrår! Allt var HELT OTROLIGT FINT! Och jag tänkte att det var länge sedan som jag var ute och fotograferade på det där spontana och totalt hängivna sättet… livsnjut.

    Lördag. Jag inredde och pyntade klart vårt vardagsrum, efter all förberedelse med målning av skåp och inköp av gran tidigare under veckan. Det blev fint och ovanligt juligt och färgglatt för att vara mig. Sedan städade jag hela huset som såg ut som ett bombnedslag efter en vecka med fullt upp.

    Söndag. Jag var hur trött som helst, men på eftermiddagen kom min granne Lena över och vi julpysslade! Jag målade julgranskulor som jag hittat superbilligt på loppis för 1kr/st med syfte att experimentera lite med. Jag har som sagt två julgranar i år, en typiskt julig och röd i vardagsrummet och en neutral i matrummet. Den sistnämnda kände jag behövde lite kontrast pga avsaknaden av färg, så tänkte att det kunde bli perfekt med lite mer ”moderna” svart och beige-mönstrade kulor i!

    Hoppas att ni haft en mysig vecka – tänk att det är julaftonsveckan denna veckan?! Jag hänger inte med..

    Ser dock väldigt mycket fram emot att slappa och umgås med nära och kära efter en intensiv höst + december.

    En julig lista

    Länka gärna din blogg om du svarar på mina frågor – skulle vara så kul att läsa!

    Vad ser du mest fram emot i jul?
    En månad av att allting blir lite lugnare. Jag har gjort det till en grej att försöka dra ner på tempot i mitt jobb under december. Ett år hade jag t.ex. inget uppdrag alls under december, utan filmade bara till Vlogmas på Youtube. I år har jag lyckats få ner det till ett uppdrag och filmar även detta år till Youtube. Det känns skönt att få njuta av denna korta tid när det är jul och inte bara hetsa mellan deadlines (som i princip hela min höst handlat om).

    När börjar du pynta?
    Samma vecka som första advent!

    Vilket är ditt favorit-julpynt?
    Så svårt att välja! Men jag måste nog säga posthornet och den här tomten i keramik! Posthornet budade jag hem på Tradera för 230:- + frakt. Tomten kostade nog 20:- på Stadsmissionen i Stockholm.

    Har du loppat någonting juligt i år?
    Massor, dessa två ljusstakar är nog favoriterna. Den elektriska ljusstaken hittade jag på Myrorna i Stockholm när vi var där för några veckor sedan. Kostade 149:- och enda anledningen till att den fanns kvar var nog för att det verkade som att den inte fungerade i butiken. Köpte den på ren chansning och det blev vinst!

    Ljusstaken för stearinljus hittade jag på Erikshjälpen i Skövde och den kostade bara 35:-! Superpampig och passar perfekt ihop med allt trä i vårt kök – och tillsammans med den rödrutiga duken, som också är ett fynd från second hand. 15:- tror jag den kostade och den är egentligen en gardin.

    Ljusstake från Myrorna, 149:-
    Ljusstake från Erikshjälpen, 35:-

    När tar du in granen?
    Det är lite olika! Men oftast runt lucia. Jag vill njuta av granen så länge som jag kan och tycker inte att julkänslorna infinner sig helt innan granen är inne. Så det är viktigt! 🙂

    Var står granen hemma hos dig?
    Den står i vårt matrum, där det fanns en helt perfekt spot precis vid fönstret. Men vi funderar på att ta in en till gran och sätta i vardagsrummet…. 🙂

    Vad är ditt favoritpynt till julgranen?
    Lätt den här katt-girlangen som jag pysslade ihop förra året med bilder på mina katter som jag photoshoppat in rosetter på! Vill du se hur jag gjorde, så visar jag i den här videon när jag julpysslar!

    Fortsätt meningen ”ingen jul utan….”?
    Massor av julpynt och årligt julpyssel!

    Visa ett juligt pyssel du gjort som du är väldigt nöjd med?
    Åh, det är mina tomteluvor! Jag gjorde en luva 2019 (den i mitten) och de andra två året efter! ÄLSKAR att de är så långa att tofsarna hänger långt ned på ryggen när man går. Och de är inte bara fina, utan underbart varma också, så jag använder mina som mössa när jag är ute under december.

    Vill du veta hur jag gjort, så kan du läsa det i mitt inlägg ”Så har jag sytt min drömmiga tomteluva”

    Vilken jultradition är mest betydelsefull för dig?
    En tradition som inte finns kvar för att jag är vuxen, men jag myser än idag när jag tänker på det. Det var när tomten kom på natten till julafton, vi (jag och min syster) vaknade på julaftons morgon i våra tomtepjamasar och rusade ur sängen och in i vardagsrummet. Bara för att hitta varsin julklapp under julgranen.

    Det var lika magiskt varje gång. Och eftersom vi aldrig fick se tomten och för att mamma och pappa alltid gick och lade sig samtidigt som oss (men steg upp när vi somnat och hämtade julklapparna), så dröjde det länge innan jag slutade tro på tomten. En av de största gåvorna som jag fick som barn – att fantisera om att han fanns ända fram tioo 10-årsåldern.

    Lussekatter eller pepparkakor?
    LUSSEKATTER! Men jag är lite av en lussekattssnobb… de måste vara riktigt saftiga och smaka extra mycket saffran!

    Du får bara lyssna på två jullåtar under hela julen, vilka två blir det?
    Älskar alla versioner av Auld Lang Syne, men om jag måste välja en av dem så får det bli den av Loving Caliber. Jag hittade låten i samband med att jag filmade vår julafton 2020 – dagen när jag friade till Filip – och har älskat den ända sedan dess!

    Tillsammans med den måste jag välja en riktig klassiker och min favorit är nog Driving home for Christmas med Chris Rea. Bara älskar den låten! Den är så mycket soft julstämning – precis som julafton känns för mig.

    Hur ser den perfekta julaftonen ut enligt dig?
    Min perfekta julafton är en lugn och mysig dag hemma. Jag stiger upp tidigt och softar omkring i pjamas. Äter risgrynsgröt på ett juldukat bord med min familj. Vi eldar och Kalle Anka står på i bakgrunden. Har på mig tomteluva hela dagen. Är ute en sväng och hugger ved, dricker något varmt och tänder maschaller. Fotograferar lite mysiga julbilder. Gör mig i ordning, vi äter middag och så kollar vi på Karl-Bertil Jonssons julafton och öppnar julklappar. Äter After Eight och är uppe sent. Kanske spelar något spel? Och njuter av att vi kommer gå i pjamas resten av julhelgen.

    Vad föredrar du, en liten jul med de allra närmsta eller en stor jul med massa folk?
    En liten jul med närmsta familjen. Så har vi alltid firat och jag hoppas att vi alltid kommer fortsätta att fira så. Inget resande runt heller tack.

    Tänker du göra något annorlunda i jul till skillnad från förra året?
    Jag brukar alltid fira hemma hos mamma och pappa, men i år ska mamma och pappa komma hem till mig! Det ska bli så kul!

    Brukar ni öppna julklappar på morgonen eller kvällen?
    Vi ska inte ge varandra några julklappar i år! Men de åren vi har gjort det, så har det alltid varit på kvällen. När jag var liten så kom dock tomten på natten, så jag och min syster fick en julklapp från tomten att öppna på morgonen och på kvällen öppnade vi julklapparna från familjen och släkten.

    Viktigaste saken på julbordet?
    Vi har inte ätit julbord i vår familj på många år. Men i år blir det typ julbord hemma hos mig – bara det att det inte måste innehålla typiska julrätter, utan att vi alla väljer valfria plockmatsfavoriter. Har inte helt bestämt ännu. Men ett måste för mig är prinskorv.

    När får julen åka ut igen?
    Den röda julen och julgranen åker ut i mellandagarna, men adventsdekorationerna fasas ut ända fram till mars, när den sista julbelysningen åker ut. Har inte så mycket lampor hemma, så är glad för allt ljus man kan få innan solen återvänder.

    Min utskriftsguide för nybörjare

    Detta inlägg är betald reklam för Epson Sverige (som jag är ambassadör för).

    Idag ska jag skriva ut och rama in några av mina favoriter bland våra bröllopsbilder och samtidigt dela med mig av mina bästa nybörjartips vid utskrift. Jag kommer att skriva ut via Photoshop och min dator, som jag tycker ger mig bäst kontroll och ett utskriftsresultat som stämmer överens med vad jag ser på skärmen.

    Mina bröllopsbilder är fotograferade av fantastiska Linda Eliasson.

    1 – Val av skrivare

    I det här inlägget skriver jag ut på en Epson EcoTank ET-8550 – en skrivare som både kan skanna in t.ex. bilder och illustrationer och skriva ut bilder upp till storlek A3+ (32,9 x 48,3 cm).

    Några fördelar med denna skrivare:

    – Kostnaderna för bläck är lägre än på en vanlig skrivare

    – Skrivaren är liten och smidig, samtidigt som den kan skriva ut relativt stora utskrifter

    – Du kan ha papper i vykort och A4-storlek laddat i skrivaren hela tiden, för att snabbt och spontant kunna skriva ut bilder.

    – Du kan bl.a. skriva ut från dator och minneskort, samt surfplatta, smartphone trådlöst via Epsons app.

    Passar dig som vill kunna skriva ut kort (både att skicka iväg och att klistra in i fotoalbum) och mindre tavlor. Vill du bara kunna skriva ut små kort räcker det med en A4-skrivare, t.ex. Epson EcoTank ET-8500.

    2 – Val av papper

    Tjocklek

    Runt 200g är en bra tjocklek på papper för enklare utskrifter av hög kvalitet.
    (80g = Vanligt kontrospapper. 300g = Lyxigt Fine Art-papper)

    Yta

    Glossy = Ger djup färg och kontrast, men ljuset blänker väldigt mycket i pappret. Blänket spelar dock inte så stor roll om du ändå ska rama in bilden i en ras där glaset också reflekterar ljuset.

    Matt = Ger matta bilder med mer dämpade färger. Reflekterar inte ljuset. Perfekt för bilder som inte ska sättas bakom glas.

    Semi glossy / satin = Någonting mittemellan ovanstående.

    I det här inlägget skriver jag ut på:

    Epson Archival Matte A4 (finns i fler storlekar)

    Epson Photo Paper Glossy A4 (finns i fler storlekar)

    Skillnaden i kontrast mellan matt papper (vänster) och glossy papper (höger).
    Matt papper (vänster) reflekterar inte ljuset, medan glossy papper (höger) gör det.

    3 – Redigering innan utskrift: Steg för steg

    1. Färg & ljus

    Jag brukar alltid ljusa upp och värma upp (öka färgtemperaturen i bilderna) lite innan jag skriver ut. Utskrifterna blir nämligen alltid lite kallare och mörkare än man tänkt sig.

    OBS! Du kommer behöva göra en provutskrift för att se hur färg och ljus blir innan du skriver ut den ”riktiga” bilden. Det hör till. Man lär sig eftersom hur mycket man behöver justera, för att minska antalet provutskrifter.

    2. Beskär & förminska för rätt storlek

    En av mina ramar mätte 18 x 24 cm. Du byter ut siffrorna mot dina mått!

    1. Välj beskärningsverktyget (C)
    2. För att få rätt dimensioner, välj ratio/bildförhållande/proportioner i verktygets inställningar (högst upp) och skriv in 18 och 24 i de tomma fälten precis bredvid.
    3. Beskär
    4. Ändra storleken genom att gå till Bild > Bildstorlek (Image > Image Size), Ändra från pixlar till centimeter och skriv in ditt mått. Jag skriver 18 x 24 cm. Klicka ok.

    3. Skärp bilden extra innan utskrift

    Jag brukar använda Filter > Oskarp Mask (Filter > Unsharp Mask) och välja dessa inställningar:

    4. Skapa ett nytt dokument motsvarande pappersytan

    Nu skapar du ett nytt dokument. Ska du skriva ut på A4-papper går du till Arkiv > Nytt (File > New) och väljer fliken Utskrift / Print. Där kan du hitta presets för nästan alla pappersstorlekar. Välj A4 och klicka ok.

    Sedan kopierar du över din bild till det nya, blanka pappret. På det här sättet kan du lägga in flera bilder på samma A4-papper, ifall bilderna är tillräckligt små för att du ska kunna skriva ut flera på samma gång.

    4 – Förbered utskriften med utskriftsprogram

    Det går att skriva ut direkt från Photoshop, Lightroom, mobilen och till och med mappen där du har bilderna. Jag tycker att resultatet kan bli lite hursomhelst när man gör det, så jag föredrar att jobba ned Epsons utskriftprogram ”Epson Print Layout”. Det är ett program som är väldigt lätt att lära sig!

    När du installerat programmet så hittar du det i Photoshop genom att gå till Arkiv > Gruppera > Epson Print Layout (File > Automate > Epson Print Layout). Det går också bra att spara bilderna från Photoshop/Lightroom och öppna dem direkt i utskriftsprogrammet.

    *Printer / skrivare: Välj din skrivare i listan. Du måste först installera skrivaren för att den ska synas här. Jag föredrar också att koppla in skrivaren med en skrivarkabel (USB till USB-B brukar de heta).

    Media type / mediatyp: Välj Epson matte för deras matta papper och Epson Photo Paper Glossy för deras blanka papper.

    Paper size / pappersstorlek: Jag skulle skriva ut på A4-papper, så valde A4.

    Paper source / papperskälla: Jag väljer alltid marginalfri/utan kanter. På ecotank är kasett 2 = Luckan med A4-papper.

    *Quality / Kvalitet: Välj hög (eller kvalitet – vad det finns att välja på beror lite på)

    Type / typ: Färgbild? Välj ICC-profil. Svartvitt? Välj Avancerad svartvit bild.

    *Rendering Intent: Låt stå på ”Relativ” och boka i Svartpunktskompensation (Black point compensation)

    *Behöver bara ställas in första gången du använder programmet.

    5 – Klart att skriva ut!

    Vill du lära dig mer?

    Kika in mina andra guider!

    Så enkelt är det att färga läder

    Före & efter

    Jag hittade en väska second hand för ett tag sedan, som jag tyckte hade så fina detaljer! Jag älskar dock mörkbrunt läder, så började direkt fundera på om det skulle vara möjligt att färga väskan.

    Alla träffar jag fick på ”färga läder” handlade om typisk läderfärg, som man kan hitta i diverse hobbyaffärer. En väldigt täckande färg, som ger ett väldigt påmålat resultat, vilket jag inte alls var ute efter. Men genom att fråga runt lite, så blev jag tipsad om Narvsvärta och den vill jag definitivt tipsa vidare om! Resultatet blev nämligen över all förväntan.

    Det här behöver du för att färga läder:

    – En flaska narvsvärta (mörkbrun)

    – Disksvamp

    – Skyddshandskar (läder och fingrar = hud = narvsvärtan fäster otroligt bra)

    – En grund plastskål (jag tog en gammal kvarg-burk)

    – Skyddsplast, eller något annat som du kan arbeta på och som skyddar underlaget

    Läderfett (eller skovax)

    – Tygtrasa

    Förberedelser

    Eftersom jag var ute efter en sliten och lite ojämn look (väskan är till mina sagoäventyr i skogen och inte till några fina vardagspromenader i stan) så struntade jag faktiskt i att preppa lädret. Men vill man att färgen ska lägga sig helt jämnt över lädret, så bör man börja med att rengöra läderytan med tvål och vatten. Ju mer fett man får bort, desto bättre, så på med diskmedel bara.

    Narvsvärta

    Narvsvärta skulle jag beskriva som bets, fast för läder. Det är inte en helt täckande färg, utan en typ av toning som sugs in i lädret och som kan byggas på, genom att stryka på flera lager. Den appliceras bäst med hjälp av en disksvamp och ett tips är att inte ta för mycket färg på samma gång.

    När väskan är torr från rengöringen, så är det bara att börja gnida in färgen i alla skrymslen och vrår. Jag försöker alltid att koncentrera mig på ett och samma område och se till att det blir täckt på en gång, istället för att stryka på färg lite här och där. Detta för att det inte ska bli några synliga skarvar.

    Jag började på baksidan av väskan, för att se så att det blev bra, innan jag fortsatte upp på locket och över framsidan. Skulle det bli fel, så skulle ju ingen se det ändå, eftersom jag har baksidan av väskan in mot kroppen.

    Färgen fäster inte på metall, så det var bara att kleta på, över spännen och allting. Den fäste dock väldigt bra på tråden i sömmarna, så om man vill behålla den vita färgen, så behöver man byta tråden efter färgning.

    Jag strök på 1-2 lager på min väska för att få det utseende du ser på bilderna. Tycker du att färgen är för kraftig, så kan man blanda i färgförtunning.

    Efterbehandling

    När narvsvärtan torkar in, så blir lädret väldigt, väldigt torrt och styvt. För att se till att det blir smidigt och glansigt igen, så smörjer man in ytan med läderfett. Vi hade något slags läderfett för skor hemma, så jag testade med det och tyckte att resultatet blev väldigt bra! Först strök jag på lite fett med medföljande borste och sedan gnuggade jag in det med en trasa. Med ens blev lädret mjukt och fint igen!

    En sista notis: När man färgar läder med Narsvärta, så sugs färgen upp och den färgar alltså inte av sig.

    Mina favoritplatser där jag bott: STOCKHOLM

    Jag flyttade till Stockholm sommaren 2014 för att studera Bildbehandling på Fotoskolan STHLM. Tanken var inte att stanna längre än under den två år långa utbildningen, men jag blev kvar i fem och ett halvt år! För det var ju förbaskat kul att bo ”mitt där allt händer” – och så råkade jag ju träffa kärleken :)).

    De första åren hyrde jag ett litet mini-hus på dryga 40kvm av en villaägare i Trollbäcken i Tyresö. De två sista åren flyttade jag ihop med min (numera man!) Filip i en lägenhet i Skuru i Nacka.

    I det här inlägget har jag samlat alla mina favorit-ställen från tiden i Stockholm!

    Slussen, 2014

    Här älskade jag att äta

    Itamae Thai / Thailändskt / vid Odenplan
    – Beställde alltid deras Phad Kraprao (nr 10) med kyckling.

    Wagamama / Japansk Fusion / vid Centralstationen
    – Beställde alltid deras Chili Chicken Ramen.

    Elefantpojken / Asiatisk crossover / vid Vitabergsparken på Söder
    – Beställde alltid deras Gråtande Tigern.

    Ho’s / Kinamat / vid Hornstull på Söder
    – Beställde alltid deras Vattenkokade biff.

    Behöver jag säga att jag älskar stark, asiatisk mat….?

    Wagamama

    Här älskade jag att fotografera & njuta av naturen

    Bilder från platserna hittar du nedanför!

    Barnsjön, Tyresö
    En av mina absoluta favoritplatser i Tyresö (och hela Stockholm) är vid den lilla, lilla sjön Barnsjön. Jag bodde inte långt därifrån och har spenderat väldigt många mornar fotograferandes här. Det är någonting som är så mysigt, lugnt och trollskt med de slingrande stigarna, skogen och dimman under höstiga soluppgångar. Härifrån kan man promenera till ”min badplats” vid Nyfors ↓

    Nyfors, Tyresö
    Bästa platsen för sommarens alla bad var på klipporna vid Tyresö Flaten, precis vid forsen Nyfors. Här behöver man klättra och promenera för att hitta sin picknick-spot, men när man väl hittat rätt klippa omgiven av träd, så är det som man har sitt eget ”rum” mitt ute i naturen. Här kan man också paddla, SUP’a, hoppa från klippor och ta en långpromenad till Tyresö Slott.

    – Utsikten över Stockholm, Nacka
    Ibland måste man leta lite för att hitta de absolut bästa ställena och ett sånt ställe är utsikten som man kommer till om man parkerar vid Nacka Brukshundklubb och går rakt in i skogen längs promenadspåren där. Ta på dig skor du kan klättra på klippor med och packa ned termos och filt.

    Nyckelviken, Nacka
    Nyckelviken är ett stort naturreservat mitt i Nacka, beläget precis vid vattnet. Här kan man promenera längs slingrande stigar och titta på utsikten både från stränder och höga klippor. Här har jag fotograferat många, många gånger. Både sagobilder vid ihåliga träd och naturbilder med skog och hav. Ett andrum mitt i en stimmig stad.

    Björkviks brygga, Ingarö
    Det var en låååång väg att åka men wow, lika magiskt varje gång! Helst av allt åkte jag hit i soluppgången för att få vara helt ensam där ute medan jag lyssnade på vågskvalpet. Packa ordentlig picknick.

    Barnsjön, Tyresö
    Bad vid Tyresö Flaten (Nyfors), Tyresö
    Utsikten vid Nacka Brukshundklubb
    Nyckelviken, Nacka
    Björkviks brygga, Ingarö

    Hit åkte jag på utflykter

    Tyresö Slott och Notholmen, Tyresö
    Vackert och pampigt slott, stor slottspark, magisk natur och precis vid vattnet – vad mer kan man begära? Ta en promenad runt slottet och fika ute på Notholmen. Hit åkte jag också under tidiga vintermornar för att fånga soluppgången över vattnet och det var precis så magiskt som det låter.

    Svindersviks Brygghus, Nacka
    Ett otroligt vackert 1700-talscafé i ett lugnt och stillsamt område, med uteservering precis vid vattnet. Här kan man fika eller äta smörgåsar på blommiga tallrikar, köpa äpplen på hösten och ta massor av fina bilder.

    Zetas Handelsträdgård / Kungens Kurva
    Favoriten är deras julmarknad! Väldigt mysigt ställe, trots att det är mitt i ”bullret” nära Ikea. Här bjöds på (förutom marknadsstånd och fina växter) himmelskt goda saffransbullar och äppelmust framför öppen eld.

    Tyresö Slott & miljön omkring
    Svindersviks Brygghus
    Julmarknad på Zetas.

    Mina favorit second hand-butiker

    Lindra Second Hand / Nacka
    Här var jag oftast, för att det var i Nacka jag bodde när jag blev Second Hand-frälst.

    Stadsmissionen / Sickla & vid Odenplan
    Lite dyrare än övriga ställen, men här har jag gjort fynd minsann!

    PMU Second Hand / Tyresö
    Har bara öppet någon dag i veckan och då gäller det att hänga på låset.

    Skarpnäcks Återbruk / Skarpnäck
    Liten och trång butik med MASSOR av skatter. Om du ändå är här kan du också hälsa på hos Möjligheternas hus.

    Myrorna / Hornsgatan, vid Odenplan och vid Adolf Fredriks kyrka
    Var en flitig besökare på Myrorna!

    Uppåt väggarna Second Hand / Hornsgatan, Söder
    Liten butik med vackra ting från golv till tak!

    Tack Stockholm. för 5,5 rätt stressiga, men fantastiska, mysiga och händelserika år!

    En vecka i mitt liv | v.43 2022

    En morgon på jobbet. Jag värmer upp mitt arbetsrum med tända ljus och mig själv med tjocka kläder. Jag gillar överlag att ha det svalt inne (18 grader är nog optimalt – har hellre en tröja på mig än svettas), men i kontoret är det runt 15 grader på morgonkvisten och framför allt efter helgen när jag inte hängt där inne något.

    Var på Second hand-tur i Lidköping och hittade bland annat den här gulliga, guldiga lampan till kontoret och en fönsterlampa i glas till köket. Eftersom vi flyttat från 66kvm till nästan det dubbla så saknar vi en hel del belysning. Så det är någonting jag håller utkik efter på Second Hand just nu!

    Har för mig att jag läst någonstans att det behövs typ sju olika ljuskällor i varje rum och det lever vi verkligen inte upp till. De två rummen som vi tycker har många lampor är köket och matrummet som har fyra lampor var… :))

    Lena, som bor mittemot oss (rakt över gårdsplanen) bjöd med mig på promenad – vi klappade får och kollade på hösten. Det känns så himla kul att ha en jämnårig crazy-cat-lady som närmaste granne. Känns lite som den ”Barnen i Bullerbyn”-känslan som jag aldrig hade som liten hehe..

    Gjorde även mitt livs första mjuka pepparkaka och det gick ju sådär… Bättre lycka med termometer nästa gång 😉

    Dessa två ligger och sover med oss varje natt, men de håller sig i fotändan. Pacina (vänster) skulle aldrig komma på att närma sig oss i sängen (jag får dock plocka upp henne och hålla henne i famnen när jag vill under dagarna) och Popcorn (svarta) har alltid hållit sig på sin kant, även om hon gärna vill vara med i samma rum.

    Den senaste tiden har dock Popcorn börjat komma upp till oss i sängen på mornarna. Mest för att informera om att det är dags för frukost, men ändå! Så himla mysigt att få ligga och klappa henne och några gånger har hon också gått upp och lagt sig på ens lår. Första kroppskontakten vi haft med henne och jag är jätteglad!

    Jag har satt upp spetsband i vitrinskåpet (och i skafferiet) och filmat till min senaste vlogg som nu finns ute på Youtube!

    I lördags packade vi ihop hemmet och bilade till Stockholm. Sitter i skrivandets stund i mina gamla hoods i Tyresö (där jag bodde 2014-2018). Vi är här och hälsar på Filips familj och min lillasyster Hanna. Så himla roligt att vara tillbaka på besök!

    Tankar och tips från veckan:

    Youtubern Lou Lacoste gör om sina Bridgerton-pocketböcker till hardcover med egen design! Nä men alltså, det här är något av det häftigaste jag sätt! Så himla fint gjort och jag blir så otroligt sugen på att testa göra något liknande själv!

    – Den här säger allt om mitt liv #GillarInteAttDuscha

    – En kontorsstol som inte är som alla andra? Kristina Lasan, en f.d. kollega till mig från tiden på Scandinavian Photo, sa upp sig ungefär samtidigt som mig för att satsa på sin egna business med fokus på Yoga. Såg precis att hon har tagit fram en ny typ av kontorsstol som iaf jag aldrig sett förut och direkt blev väldigt fascinerad av. Den heter Spinachair och ser ut att vara en stol som är perfekt för oss som inte vill eller kan ”sitta som man ska” – dvs, med rumpan på sitsen och fötterna i golvet. Jag sitter alltid med benen i kors när jag sitter på en stol eller med åtminstone en fot uppe på sitsen – till och med vid matbordet.

    Det här var min ”förra veckan”! Höll ju på med den här typen av inlägg för några år sedan och saknar att kunna kolla tillbaka på! Det kanske inte är något som jag kommer att göra varje vecka, men vill uppmuntra mig själv att göra det någon gång då och då i alla fall!

    En fotograf i Skara nu & för 100 år sedan

    Jag satt och letade efter gamla bilder från Skara i museets digitala arkiv (bara av ren nyfikenhet och intresse för historia) och då var det ett namn som dök upp frekvent som fotograf till de flesta bilder jag tittade på från ca 1910-1930 – nämligen Karl Robert Fritiof Thesslund. Eller okej, i databasen stod han krediterad som ”Fredrik Thesslund”, men jag tyckte att det var lite misstänksamt då det inte fanns någon som helst info att hitta på det namnet – jag ville ju veta mer! Så efter lite googlingar listade jag ut att han rätta namn alltså var Fritiof.

    Och jag tänkte att det skulle vara kul att göra en jämförelse mellan livet som fotograf nu och för 100 år sedan! Väldigt ytligt förstås – mest för att det är kul att titta på bilder från då och nu!

    Bild tagen ca 1920

    Namn: Karl Robert Fritiof Thesslund

    Född: 25 november 1882 i Borgå, Finland

    Hemvist: Skara mellan 1909-1939

    Yrke: Ägare av Skara Pappershandel & fotograf

    Bild tagen 2022

    Namn: Anna Elin Kero

    Född: 3 juni 1988 i Boden, Norrbotten

    Hemvist: Skara mellan 1989-2007 & 2022-

    Yrke: Fotograf & fotoentreprenör

    Skara 1922

    Gatan där mina föräldrar bor idag. Här stod alltså Fritiof Thesslund exakt på året 1922 och knäppte den här bilden som jag kan titta på såhär 100 år senare.

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Skara 2022

    Och här står nu jag! Trähusen närmast kyrkan står fortfarande kvar (ett av dem har målats från rött till gul/beige) och står kvar gör även mina föräldrars hus som inte syns i bild 🙂

    Fritiof var alltså fotograf och bodde i Skara, där jag bor, mellan 1909 och fram till sin död 1939.

    Fantasin börjar såklart skena när jag tänker på att det för exakt 100 år sedan – år 1922 – gick omkring en man bara något år äldre än mig själv och som hade samma yrke (och förmodligen intresse) som jag. Han ägde nämligen Skara Pappershandel på Marumsgatan 4 i Skara, en gata ett stenkast från torget och som jag promenerat längs åtskilliga gånger i mitt liv. Där sålde de allt möjligt relaterat till papper och fotografier och gjorde inramningar, framkallningar och fotouppdrag.

    Skara ca 1920

    Längst ned på högersidan låg Skara Pappershandel.

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Skara 2022

    Idag ligger det en frisörsalong i samma lokal. Husen på högersidan är de samma, även trähuset som skymtar precis bakom pelaren.

    Är absolut jättenöjd över att jag lyckades fånga den här killen när han gick över vägen – i exakt (!!) samma position som den man som gick över där i bilden för 100 år sen?!

    Hade faktiskt ingen aning om att det här huset var över 100 år gammalt….
    Längst bort i bild skymtar mitt gamla högstadie: Djäkneskolan – som taget ur Harry Potter!

    Pappershandelns skyltfönster:

    I beskrivningen i databasen står det: ”Modell av fastigheten Marumsgatan 4 uppbyggd av filmrullar” (!) – kreativt minst sagt!

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Fritiof’s arbetsplats ca 1920:

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Min arbetsplats 2022:

    Såg inte alla butiker en miljon gånger bättre ut för hundra år sedan?! Både om man kollar skyltarna utanför och på alla hyllor och vackra diskar inne i lokalerna.. Det här är ju som vilken godisbutik som helst? Men fylld med papper, ramar, fotografier, mappar mm! MUMS!

    Fritiof gifte sig med Ulla Ohrlander den 29 juni 1907. På bilden här nedanför hänger Fritiof och Ulla i gräset tillsammans med sin son Gunnar Emil Ohrlander och familjens hund – gissningsvis någonstans i Skara-trakten:

    Fritiof till vänster. Kvinnan till höger var ej namngiven, men jag tycker att hon är lite lik hans fru på bilden ovanför?

    Nej men alltså, det här är bara så häftigt?! Jag vill veta MER! Hur var han som person? Hur var hans fru? Vad gillade de att göra på fritiden? Var bodde de? Fritiof dog 1939 när han var 57 år gammal. Inte så gammalt egentligen, så vad hände honom?

    Alla gamla bilder i det här inlägget kommer från Västergötlands digitala museum och informationen om Fritiof har jag hittat i beskrivningen av bilderna, på hembygd.se och myheritage.se (som egentligen är en site för släktforskning).

    En av mina favorit-gator i Skara (Alandersgatan) 1923:

    Fotograf: Fritiof Thesslund

    Alandersgatan 2022

    Visst är det så kul att se ”Nu och då”?? Tänk allt som hänt på 100 år? Tänk på alla som levt..!

    Kika in i mitt vitrinskåp

    Midsommarkransen jag gjorde i somras gjorde sig fint torkad på skåpet <3

    Idag tänkte jag att vi skulle ta en kik i mitt vitrinskåp – något av det bästa som kom med huset när vi flyttade in här!

    Jag har aldrig haft ett vitrinskåp förut. Mest för att jag tänkt att jag inte gillar synlig förvaring. Att det blir plottrigt och rörigt. Men… om man har så många ton-i-ton-grejer att förvara som jag har.. då blir det ju faktiskt väldigt dekorativt! Insåg jag.. Och det är ju helt underbart att kunna SE alla vackra ting som jag har i skåpen, varav många jag fyndat second hand. Sånt ska ju inte gömmas – de ska fram på display och njutas av varje dag!

    Så i det här inlägget blir det mer bilder än text.. när jag visar allt det som jag har i skåpet.

    Titta och njut <3

    Tallrikar

    7 tallrikar och 7 assietter är ovanligt många likadana tallrikar i samma serie för att vara jag. Vi fick dem av Filips mamma i samband med bröllopet.

    Stora och asymmetriska är dessa 2 tallrikar, som troligtvis är våra mest använda – köpta second hand av en tjej på Instagram!

    2st djupa tallrikar som jag fyndade för 10:-/st på Myrorna.

    4st tallrikar från Indiska. Otroligt fina, men väldigt sköra, då de har matt yta. Så vi äter bara hamburgare, tacos och sånt som man inte har bestick till på dessa.

    Skålar

    5st skålar/djupa tallrikar från Gefle. Fyndade för 10:-/st på Erikshjälpen.

    STORA skålar/djupa tallrikar att servera i. Båda köpta second hand för max 20:-/st.

    Mitt nyaste tillskott: En mindre skål som jag hittade på loppis för 30:-

    Skålarna som är perfekt för godis, chips, dipp eller tomatsallad. Vänstra har jag fått i present och de andra är köpta second hand för ca 10:-/st.

    Glas

    Mina absolut finaste glas: 12st tunna, låga glas på fot med lite olika stil och etsningar i glaset. Sista varianten har jag flest av. Fyndade second hand för 10-20:-/st

    Tjockare glas i två olika varianter som man kan ta med sig ut på picknicken utan att vara rädd för att de ska gå sönder. Köpta second hand för 5-10:-/st

    Små likörglas som vi fått av Filips mamma.

    Champagneglas som använts på vårt bröllop! Köpta för 10-15:-/st

    Dricksglas med etsningar och initialer tillhörande en släkting till Filip. Dessa har vi fått av Filips mamma.

    Koppar

    Finkopparna som åker fram när vi har besök. Fick hela gänget för 30:- på second hand, helt otroligt.

    2st muggar från Indiska.

    Bestick

    Så i de där små lådorna nedtill (med träknopp) har jag allt mitt nysilver!

    Det mesta nysilvret budade jag hem i en packe på Tradera. Jag lyckades knipa en låda med drygt 100 delar för 299:-. Bara ett set med 10st knivar och gafflar kan liksom gå för 800:- på många ställen, så jag är sjukt nöjd! Säljaren hade skrivit ”vet inget om dom” i titeln, så vet inte om folk blev avskräckta? haha.. Det var iaf otroligt fina bestick jag fick hem, som ni kan se nedan:

    Totalt 30st gafflar och knivar i tre olika varianter (varav två även har tillhörande skedar). De i mitten är nog mina finaste, men de till vänster är mina favoriter, för att de är så nätta att äta med.

    Diverse olika skedar och dessertgafflar! Älskar att fika med gaffel.

    Såsslevar, serveringsskedar och skedsilar.

    Tårt-verktyg, glasskopa och smörknivar.

    Salladsbestick och kaknypor.

    Övrigt

    Min absoluta favorit-tillbringare! Tror jag köpte den för 10:-

    Till vänster är en kanna i stengods som jag köpte för 45:- på Erikshjälpen. Den till höger köpte jag för 5:- (!) på en liten loppis i Nora.

    Ost- eller chark-bricka. Dyrgripen i samlingen. Den betalade jag 150:- för på en loppis i Nora.

    Något som ni gillade lite extra? Berätta i kommentarsfältet 😀

    En titt i mina anteckningar på mobilen

    Jag vet inte vad jag letade efter egentligen, men jag råkade hamna djupt inne i anteckningarna på min mobil. Och det fanns ju en heeeel del där som jag inte har något som helst minne av att jag skrivit. Väldigt kul faktiskt. Önskar att jag skrev oftare, så det här blev absolut en påminnelse!

    Här kommer i alla fall ett urval av de lite mer intressanta anteckningarna jag hittade:

    29 november 2019. Samma dag som Filip fick sitt nya jobb i Örebro.
    En månad innan vi hittade huset på landet och flyttade från Stockholm ↓

    Snabbt nedslaffsade ord i en anteckning. Indien = i din

    Det tog ett tag innan jag fattade vad det skulle stå.. ↓

    ”Jag vill att mitt webinar ska handla om varför man inte hittar sin stil”.
    08.39 på morgonen skvallrar om att jag kanske såg lite suddigt när jag skrev det där… 😉

    Så… lite random tankar från mig och min anteckningsapp.

    Om tid och om att bli vuxen

    Jag har alltid tänkt att jag aldrig kommer att bli vuxen och till viss del är det väl ändå sant, men samtidigt känns det verkligen som att jag har blivit äldre. Det känns som att jag blev äldre bara över den här sommaren. Visst jag blev absolut ett år äldre när jag fyllde 34 i juni, men jag menar inte riktigt äldre som i födelsedagar.

    Utan äldre som i händelser.

    Nu är jag plötsligt gift. Jag har blivit någons fru. En titel jag bara förknippat med min mamma tidigare. Jag har flyttat hem till min hemstad, något som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag flyttade härifrån så ung, ivrig och äventyrlig och kom hem femton år senare, så tillfreds och stabil. Hur gick det till?

    Jag bor i hus, fredagsstädar och veckohandlar. Jag som alltid fick hjälp av mina föräldrar när jag skulle göra någonting; flytta, bygga möbler, åka till tippen.. jag hjälper nu mina föräldrar när de ska göra någonting.

    När man tänker på det som var och det som är så blir det så tydligt att saker hänt. Att tiden gått. Jag sörjer inte det som varit och jag vill inte på något sätt tillbaka. För livet har blivit bättre med åldern. Men det är samtidigt läskigt, hur tiden går?

    Tick tack, tick tack..

    Jag kan inte ens ha en klocka hemma på väggen längre, för att jag blir stressad av sekundvisaren som flyttar sig framåt. Stressad för att man måste ta till vara på minutrarna, timmarna, dagarna. Det som är här och nu. För nu är bara nu. Just idag kommer snart att vara förr. Och det ger mig magknip. För den där klockan verkar gå fortare och fortare ju äldre jag blir och om den går så snabbt redan vid 34… hur tusan ska jag hänga med när jag är 55?

    Samtidigt skulle livet inte ha samma värde om tiden inte fanns. Och det är väl det som lugnar mig när tankarna far i väg och plockar med sig oro och rädslor tillbaka.

    Tankar man kan ha… en fredag i oktober.

    Tips på bloggar att läsa 2022

    Den här sommaren har jag fått ett nytt sug för bloggen, på ett sätt som jag inte känt på många, många år. Och med det växer också suget för att börja följa fler bloggar själv. Så jag bad om tips på instagram och fick en hel drös med namn på aktiva bloggare 2022!

    Här är alla som ni tipsade om!

    Någon som inte finns med på listan som du tycker att jag borde kolla in?
    Skriv en kommentar här nedanför!

    Jag inredde mitt hemmakontor med enbart second hand (och saker jag redan ägde)

    Redan när vi var på visning av det här huset så visste jag att det här rummet skulle bli mitt hemmakontor och pysselrum.

    Det här är nämligen rummet med det ljuvligaste eftermiddagsljuset och med den vackraste utsikten. Rummet har otroliga trägolv, grå/blå lister och dörrar, samt en varmt-beige tapet. Tapeten var jag inte jätteförtjust i till en början, men nu när allt är inrett och klart så känns det som att det inte kunde bli bättre och jag älskar värmen som den tillför. Kanske älskar jag den också mer nu när alla *biiiip* hål i väggarna inte syns längre (för att jag har hängt upp tavelväggar framför hehe).

    Rummet har också ett enda fönster och utanför det växer det ett litet äppelträd längs fasaden, som kastar helt otroliga skuggor när solen skiner utanför. Jag blir helt trollbunden varje gång.

    Här ovan ser du gården som vi bor på. Vi hyr ett av sidhusen och fönstret här ovanför är fönstret in till mitt hemmakontor!

    När vi flyttade in så blev det här rummet direkt någon typ av avlastningsområde, så det tog ganska lång tid innan jag fick bort alla saker därifrån och kunde börja inreda.

    Före:

    Efter:

    Vimpel har jag köpt av min instagram-vän Emma Hollstrand. Hon hade den på sitt bröllop.
    Kransarna är ”kronorna” jag använde när jag fotade mina Årstidsdrottningar: Sommaren och Hösten!
    Bilden på den sovande prinsessan målade jag för 10 år sen.
    Såhär såg det ut när jag och Carro hittade målningen av syrénbuketten i vas i en second hand-butik i Nora. Den står nu lutad mot mitt skrivbord!

    Det första som kom i ordning var min skrivbordshörna. Många av elementen är en en kombination av tidigare skrivbordshörnor jag haft: Dekorationen ovanpå skrivbordet är t.ex. exakt desamma som jag hade i min och Carros studio i Nora. Hjort-kroken hängde i mitt pysselrum i vårt förra boende (det röda huset utanför Örebro) och lampan hade jag i mitt hemmakontor i Nacka. Hade även rosa tema och en (annan) rosa vimpel när vi bodde i Nacka och jag älskade det!

    Det viktigaste med pysselrum och hemmakontor är (för mig) att det känns lekfullt, varmt, kreativt och inbjudande. Det får gärna vara ordentligt plottrigt och mycket intryck, men då med fina saker som påminner mig om eller används i mitt skapande. Det lockar verkligen fram min kreativitet!

    ”Var fan ställer jag rullvagnen?”, tänkte jag först. Jag hade haft den gömd under en bänk och bakom ett skynke i ett par år nu. Men den gjorde sig fint vid sidan om skrivbordet med lite dekorativ förvaring i!

    Ovanför hänger den väldigt snirkliga guldspegeln som jag hittade på en loppis utanför Skövde i början på augusti och som jag först åkte ifrån för att jag tyckte att den inte riktigt var min stil. Men jag ångrade mig direkt, kontaktade loppisen och swishade dem de 300:- som spegeln kostade, så de höll den till mig till helgen efter. Tack för det!

    Utsikten, ljuset, bordsskivan… <3
    Slagbordet har vi fått av Filips föräldrar och stolarna köpte jag på Blocket till vår matplats när vi bodde i Nacka. Gardinen har jag sytt av tyg som blev kvar från min Brudklänning.
    Chiffonjén hittade jag på min lokala Second Hand-butik och mamma hjälpte mig att köra hem den med släp.

    Något som var ett MÅSTE till mitt nya hemmakontor var ett extra bord att fota på, packa ordrar på och pyssla vid. Det räcker inte med ett skrivbord, även om mitt är två meter långt :))

    Så slagbordet som vi hade som matbord i vårt förra boende har fått flytta in till mig! Det var tvunget att bli så, för det här bordet har de senaste två åren varit den plats där jag fotograferat absolut flest bilder. Och nu får jag sprida ut mig där hur mycket jag vill!

    Sista vyn är väggen som är precis bakom mig när jag sitter vid skrivbordet. Dörren till höger i bild leder ut i hallen och till vänster (men utanför bild) finns en dörr som leder vidare till vår matsal/biblioteket.

    Här har jag massor av förvaring i det som tidigare var vår TV-bänk. Mina packrör står framme och mina packsnören hänger på väggen. Och såklart har jag två av mina egna bilder på display tillsammans med en bild från vårt bröllop som Linda Eliasson tagit, samt två lite mer stilrena motiv som inte tar lika mycket plats: En vintrig trädkrona som jag själv fotograferat och så ett motiv från Visby.

    De två mittersta bilderna är mina egna motiv ur min John Bauer-serie. De finns att köpa som prints i min onlineshop (reklam för egen verksamhet).
    De tjocka ramarna är gamla olje/akryl-målningar som jag hittat på second hand och ramat in mina egna fotografier i istället!

    Jag är så HIMLA nöjd och jag älskar att vara här inne!

    Elin efter studenten. En resa i tiden – genom mina teckningar.

    Jag gjorde nyligen ett inlägg om mitt högstadie- och gymnasieliv genom mina illustrationer och idag ska vi ännu en gång djupdyka in i min tecknarmapp (som jag påbörjade i nionde klass!) och jag ska visa er några glimtar av livet som 18- till 23-åriga Elin Kero.

    Jag växte upp med att skapa med det material jag hade, vilket betyder att de allra första illustrationerna jag gjorde (och som jag visade i förra inlägget) är tecknade med helt vanliga tuschpennor för barn. Färgen överlappade sådär lite rörigt typiskt, men det spelade ingen roll för det viktigaste var ju att få ut det jag tänkte och kände på papper.

    Den dagen jag flyttade hemifrån och började tjäna mina egna pengar så hittade jag dock till himmelriket genom mina Promarkers – en sorts tuschpenna, men med mjuka övergångar och möjlighet att välja mer dämpade färger. Det var verkligen en helt ny värld som öppnade sig och det ser man tydligt i mina illustrationer.

    Först av allt, det här var jag:

    Jag var 22 år när jag gjorde dessa självporträtt och jag minns verkligen hur mycket jag älskade att ha rött hår (även om färgen fade’ade ut så snabbt att man knappt hann njuta av det hehe)!

    Min vardag som 20-nån’ting:

    – När jag precis fyllt 18 så träffade jag min första riktiga pojkvän, E, på communityt Nattstad. Det var lite som ett Lunarstorm men för äldre ungdomar och det enda det gick ut på var att chatta med killar… 😉 E var JÄTTECOOL för han var tre år äldre än mig, kom från storstan Jönköping och hade en EGEN BIL! En svart Honda med två säten – en sån där typisk bil för en tok-bil-intresserad ung kille. Den var så låg att han var tvungen att köra snett över fartguppen när han kom och hälsade på mig i Skara. Vi flyttade ihop i centrala Jönköping sommaren 2007, två månader efter min student.

    – När jag skulle fylla 19 började jag blogga och hittade snabbt nya kompisar (från andra städer! wow!) som också hittat till den omåttligt populära bloggplattformen blogg.se. Min allra bästa bloggvän var Maria Ulmefors, som bodde i Lerum och som älskade att fota och illustrera i Adobe Illustrator lika mycket som jag! När vi sågs låg vi precis såhär med våra laptops och skapade 432542 nya blogginlägg per dag. Lite som twitter eller instastorys, men i bloggformat:

    ”Klockan är kvart i ett. Jag och Maria ligger på varsin madrass på golvet i Marias rum och moffar i oss godis, chips och cola, samtidigt som laptoparna jobbar sig glödheta av allt vårt surfande. ”OOOOH JAG HAR FÅTT EN TILL PRENUMERANT PÅ BLOGGKOLL!!!”, skriker Maria och på grund av hennes höga tonfall tror jag att hon vunnit högsta vinst på lotto.. Nördar är vad vi är. Men gud vad kul vi har!” – 2 mars 2008

    – Och det här var tiden när mitt illustrerande började få konkurrens av ett annat kreativt uttryckssätt: Mitt fotograferande <3

    ”En av landets främsta bloggare

    2007 började jag blogga. Penna och papper fick under en period hård konkurrens av digitala illustrationer genom Adobe Illustrator – en konsekvens av den nya tiden när internet exploderade och sociala medier tog sin början. Min blogg växte lavinartat efter att jag påbörjat en ny serie på min blogg som jag kallade ”Gissa bloggerskan”.

    Gissa Bloggerskan

    Jag tecknade Kenza, Blondinbella, Stina-Lee, Karin Olofsson, Egoina m.f och fick flodvågor av trafik tillbaka från dem. Ett superknep för att växa i antalet läsare, verkligen, men helt oplanerat från min sida. Jag tecknade varje, varje dag och letade bara efter nya motiv att måla när jag var uttråkad.

    Skönhetsnormer i sociala medier

    Jag minns inte riktigt att jag gick omkring och tänkte på skönhetsoperationer så mycket, men det var uppenbart någonting som jag tyckte var problematiskt om man ser till teckningarna jag gjorde på temat. Det var tiden innan The Kardashians, timglasfiguren och dagens BBL’s och det som var poppis var silikonbröst i storlek XXXXL tillsammans med tupperat, platinablont, långt hår med uppenbara extentions och alldeles för mörk foundation (eftersom det inte fanns några riktigt bra tan-produkter ännu).

    Det var problematiskt då och det är problematiskt nu: Att en viss kroppsform är trend. Karolina Żebrowska beskriver det så bra i sin Youtube-video ”Beauty Standards Are Bullsh*t”.

    Bloggerskorna Kissie, Kenza, Foki och Blondinbella som karikatyrer.

    Musiken som inspiration

    ”Vad inspireras du mest av?” är en fråga som varit väldigt vanligt förekommande under mitt liv och svaret på den är MUSIK. Ända sedan jag upptäckte 80-talsrocken hemma i flickrummet och fram tills idag så är det något som händer när jag vrider upp favoritmusiken tills den helt omsluter mig. Favoriterna under den här tiden var hårdrocksbanden Sonata Arctica, Nightwish, Delain, Amorphis m.f. och som inspirerade mig till följande målningar:

    Ett självporträtt när jag är helt ”musikifierad” och som beskriver känslan jag har när jag lyssnar på musik: Min svarta favorit till orkesterjacka har blivit helt förgylld och mina ljusbruna ögon glänser ikapp i guld. Håret påverkas inte längre av tyngdlagen, utan flyter runt mitt huvud som om jag varit djupt under vattnet. Och musikens toner virvlar runt mina händer och fram växer något sagolikt och magiskt som aldrig tidigare funnits..

    Tre porträtt av tre långhåriga musik-killar: Marko Hietala från Nightwish (högst upp), E-type och Jay Smith som vann idol det året (2010) när jag var 22.
    Jag och orkesterjackan jag tecknade längre upp.

    Sagan om Ringen banade väg för mer filminspiration..

    Förutom musik så har jag alltid inspirerats väldigt mycket av film (och musik + film tillsammans = filmmusik, vilket ju kan vara något av det bästa som finns?!). Filmerna och serierna som inspirerade mig allra, allra mest under den här tiden var Game of Thrones, Pirates of the Caribbean (hade absolut inte släppt tanken på Orlando Bloom haha), The Tudors och Anno 1790.

    Daenerys Targaryen & Jon Snow från Game of Thrones
    Jack Sparrow från Pirates of the Caribbean.
    Kung Henry den VIII och Anne Boleyn. (Inspirerad av serien The Tudors, men var sur för att de hade valt så Hollywood-snygga skådespelare till serien – visste ju att Henrik den åttonde inte alls såg ut så… :P)
    Sjukt snygga Kommissarie Dåådh från SVT’s serie 1790 (varför blir jag alltid betuttad i karaktärer?? Aldrig någonsin i skådespelare haha??)
    Jag med mina illustrationer i bakgrunden

    När förhållandet knakade i fogarna..

    Det har idag gått tio år sedan jag och E gjorde slut. Han är en superkille och det är klart jag blir lite nostalgisk när jag tänker på honom, för vi växte verkligen upp tillsammans. Jag gick från en tonårig småstadstjej med dåligt självförtroende till en vuxen tjej med eget företag och stora drömmar tillsammans med honom. Tyvärr lirade inte drömmarna och livet riktigt mellan oss och det kan man se rätt tydligt i mina illustrationer.

    Jag menar, om jag hade haft ett perfekt förhållande så hade jag inte gjort så många teckningar av mitt sagolika alterego tillsammans med drömmiga hittepå-killar i sagornas värld? Kände mig liksom som Belle i Skönheten och Odjuret som drömde om något mer…

    Serierna med Hasse då?

    I förra inlägget la jag ut en mängd serier som jag gjort av mitt liv tillsammans med mitt gosedjur Hasse. Det fanns inte så mycket energi och tid till just serier när jag flyttade hemifrån, men EN uppdaterad serie blev det allt: I mitt nya sovrum i Jönköping och med mitt nyfärgade röda hår!

    Öppna bilden i ny flik för att se tydligare

    Efter det här ”slutade” jag illustrera och fotograferandet tog över helt. Det är på ett sätt tråkigt, för illustrationer kan verkligen ge en känsla av samtiden på ett sätt som inte ens ett fotografi kan, trots att det är en direkt bild av verkligheten. Det är bara någonting med detaljerna som smyger sig in som säger så mycket. Som att illustrationer kan fånga ens tankar och känslor på ett helt annat sätt. Eller vad tycker ni?

    Vilken otrolig nostalgitripp det här blev för mig. Jag sitter med hörlurarna på och lyssnar på min nostalgi-spelningslista från den här tiden. När jag lyssnar på den så känns det som att jag ser mig själv på film och att musiken är soundtracket. Till en film som är så älskad och som jag vill se om och om igen.

    Med det sagt saknar jag inte det som varit och önskar mig inte tillbaka. Jag är bara så väldigt nostalgisk och det är så fint att få vara det och känna tacksamhet och ett ”wow” över det man fått uppleva. <3

    Hoppas att du tyckte att det var roligt att hänga med på denna resa tillbaka i tiden <3

    Elin i högstadiet. En resa i tiden – genom mina teckningar.

    När jag gick i nian på Djäkneskolan i Skara så fick vi som uppgift att göra en mapp på en av våra bildlektioner. Det här är min mapp, som visar ganska tydligt att ingenting har förändrats 😉 Jag var precis lika glad i riddare, slott, solnedgångar och sagoäventyr då som jag är nu.

    Jag har haft den här mappen med mig genom hela livet och sparat mina illustrationer i, genom alla perioder och alla olika tecknarstilar. Så det finns mycket att titta på, men idag tänkte jag att vi specifikt skulle ta oss en titt på livet som 15- till 17-åriga Elin Kero.

    Först av allt, det här var jag:

    16 år gammal när självporträttet gjordes och precis lika försiktig och lite ”förlåt att jag finns”, som jag ser ut på bilden.

    Här är min familj:

    Mamma Marie (38 år), jag (17 år), pappa Urban (41 år) och lillasyster Hanna (9 år), samtliga i väldigt tidstypiska kläder och frisyrer. Samt vår katt Ada, som inte finns hos oss längre </3

    Min vardag som 15-åring:

    – Jag lyssnade väldigt mycket på musik. Framför allt på Europe, Bon Jovi, Scorpions och andra åttiotalsgodingar, som jag vuxit upp med att mamma lyssnade på. Runaway med Bon Jovi var min absoluta favoritlåt.

    – Tydligen var jag väldigt trött på mornarna…

    – Jag hade gympa i skolan och hinderbana var mitt värsta. Främst för att jag skämde ut mig själv totalt en gång när vår klass hade gympa tillsammans med en paralellklass och en massa jämnåriga som jag inte kände. Man skulle springa en massa varv runt en hinderbana och jag lyckades med att snubbla två varv i rad när jag skulle ta mig med trampolin över en plint – och faceplant’ade rakt ned i madrassen på andra sidan. På tonårsvis skämdes jag naturligtvis IHJÄL och återhämtade mig aldrig riktigt från den publika förudmjukelsen… 😉

    – Jag hade precis börjat träna innebandy! Den här teckningen gjorde jag under mitt första år i laget, innan jag gick över till att vara målvakt.

    – Försökte göra mitt bästa i skolan, som alltid.

    – Sist en väldigt tidstypisk outfit med en exakt kopia (mja, Elinifierad iof) av en affisch jag hade på baksidan av min sovrumsdörr och som föreställde den snyggaste killen jag visste: Orlando Bloom (alltså Legolas i Sagan om Ringen, för den som inte har koll..)

    Jag i mina innebandy-shorts 🙂

    ”Skolans egna serietecknare”

    Blev faktiskt lite ställd när jag hittade det här exemplaret av min högstadieskolas tidning ”Djäknebladet”. Har inget som helst minne av att en (eller flera?) av mina serier var med i tidningen och definitivt inte vem det var som ”plockade upp” att jag tecknade serier och såg till att de hamnade i tidningen. Mitt minne av mig själv är att jag hade väldigt få vänner på min skola och hängde väldigt mycket för mig själv i perioder. Å andra sidan har jag alltid fått uppmärksamhet för att jag målat, ända sedan väldigt tidig ålder.

    Jag (till höger) och min vän Tove utanför Djäkneskolan i Skara på skolavslutningen i nian.

    Serierna om Hasse Hare:

    De flesta av mina serier handlade om mitt gosedjur Hasse, som jag fick när jag föddes och som hänger med mig än idag. Han hittade alltid på en massa hyss och ställde till det för sig (och för mig hehe).

    Jag i den där båtringade tröjan som jag tecknade i en av mina serier.

    Mitt rum 2003 (15 år):

    Det roligaste med att kolla tillbaka på mina serier som handlade om mig själv är att se hur jag gick klädd, vad min vardag bestod av och kanske framför allt att få kika in i ens rum hemma i Skara för 20 år sedan. Såhär såg det ut i mitt rum, med de lila väggarna, hjärt-ljusslingan (från IKEA? Hade också en röd hjärtkudde med två armar haha) och den gigantiska Legolas-affischen på väggen:

    Min 15e födelsedag. Där kan ni skymta Legolas-postern och den randiga lila kudden från min illustration 🙂

    Mitt rum 2005 (17 år):

    Lite coolare, lite vuxnare. Det var inte längre coolt att tråna efter en sagofigur, så jag plockade ner Legolas från väggarna och trånade efter påhittade killar istället. Men rummet förblev lila.

    (Öppna bilden i en ny flik för att kunna läsa bättre)

    Min besatthet av Sagan om Ringen:

    Även om Legolas försvann från väggarna, så försvann han och Sagan om Ringen inte från sinnet. Jag var så besatt att jag såg första Sagan om Ringen-filmen över 100 gånger – och det är inte ens en överdrift. Jag vet det för att jag bokförde det i min dagbok…. haha!

    Älskade också serien ”Spegel Spegel” som gick på sommarlovsmorgon! Så den fick också mycket plats i mina teckningar.

    Min författardröm:

    När jag var 15 år (i högsta grad inspirerad av Sagan om Ringen) vaknade min författardröm till liv. Jag älskade och älskar att skriva, men hittills har mina berättelser aldrig blivit längre än några enstaka A4-sidor pga prestationsångest. Så när det var svårt att uttrycka sig i skrift, ritade jag ut mina berättelser istället:

    Det är fint ändå att kolla tillbaka och inse att mycket av det som var är precis som nu. Modet har förändrats och jag har blivit äldre, men grunden är den samma: Jag sitter kanske inte på mitt flickrum längre, med musiken strömmande ur högtalarna medan jag tecknar – men jag sitter i mitt hemmakontor istället, med musiken lika högt i hörlurarna och redigerar mina bilder. Berättelserna som jag vill skriva utvecklar sig bara mer och mer och drömmen om en fantasyroman består.

    Jag och min syster Hanna sitter och målar hemma hos mormor i Falköping.

    Om det var kul att titta på så kan jag göra en uppföljning om mitt 18-21-åriga jag i illustrationer!

    Att säga hejdå till det som varit

    Spola tillbaka till första veckan i juli.

    Jag har alltid tyckt att det är svårt att säga hejdå till sådant som varit och jag hat-älskar förändringar. En del av mig vill nämligen att det händer saker hela tiden, att livet ska vara spännande och att vardagen förnyas… samtidigt som en annan del av mig bara vill ha lugn och ro och vara där allt är välkänt och vanligt. En omöjlig kombination.

    Varje gång jag sagt hejdå till ett hem så har jag gjort det med en stor klump i magen, gråten i halsen och en känsla av att vilja klamra mig fast och aldrig släppa taget. Det har inte spelat någon roll hur fantastiskt mitt nya boende varit, det har ändå varit en stor sorg att ta avsked. För att flytta (speciellt till en ny stad, som jag gjort ett par gånger nu) är ju verkligen att sätta punkt och att börja om på nytt.

    Det är tungt innan flyttlasset går, men sedan är jag alltid snabb med att släppa taget. Men det minns jag liksom inte när jag står där i kaoset av flyttkartonger och undrar om det någonsin kommer kunna bli så bra på en annan plats som det varit just här.

    Sista veckan i Gottsätter gick jag runt i trädgården i mormors stövlar och plockade alla de sista blommorna i rabatten. Pionbusken hade gråtit en hel del efter vår bröllopshelg för alla blombladen låg utströdda i gräset nedanför, men jag lyckades ändå få ihop en fin och yvig bukett som jag mixade ut med Kirskål och klätterrosor. Klätterrosorna New Dawn som jag planterade sommaren 2020 efter att vi precis flyttat in i röda huset. De hade verkligen börjat trivas ordentligt i rabatten såhär två år senare och jag hann med att plocka ytterligare en bukett rosor innan flyttlasset gick. Och så plockade jag en liten bukett Schersmin också förstås, som doftade helt gudomligt i hela vardagsrummet efter att jag tagit in dem.

    Och så satt jag där i soffan och tittade på vyn som varit min favvo ända sedan första dagen i huset: Eldstaden, öppningen till hallen, den blågröna dörren in till köket och så trappan som kröker sig upp till övervåningen. Jag kommer sakna att sitta och titta här, tänkte jag. Men som tur är så finns det mycket bilder kvar som minnen.

    Tyckte så synd om katterna när vi började riva i huset och packa ned livet. De verkade dock inte särskilt brydda om tumultet utan höll sig utomhus dygnet runt, precis som de gjort i nästan två månader vid det här laget. 2-3 gånger om dagen kom de in för att äta, såg sig omkring och luktade på alla nya saker som ställts i deras väg. Sedan åt de lika lugnt som vanligt och gick ut igen.

    Jag var lite orolig över dem. Eller nä okej, jag var väldigt orolig. Jag undrade om de skulle känna av förändringarna, bli rädda och sticka. Om vi skulle lyckas fånga in dem i tid till flytten. Hur vi skulle lösa det för dem under det kritiska momentet just när flyttgubbarna stormar in och hämtar alla grejer och sedan slänger in dem i nya bostaden. Hur skulle de hantera det?

    Hade först tänkt att vi skulle packa in katterna i bilen precis innan flyttgubbarna kom och ta med dem till nya huset innan flyttkartongerna skulle levereras. Men jag kunde inte sluta tänka på hur jobbigt det skulle bli för dem att komma till en ny plats och stängas in i ett tomt rum medan det skulle bullra av steg från ett helt gäng okända personer utifrån. Jag kanske är en tönt när det kommer till våra katter och jag kanske oroar mig för mycket överlag, men det kändes bara inte bra i magen. Inte när vi hade ett annat alternativ som var mycket bättre för dem.

    De var ju som sagt ute 24/7 innan flytten och hängde mest nere i ladugården på dagarna. Ett prima kattliv med andra ord. Så vi bestämde oss tillslut för att låta dem dra sig undan i trädgården medan hela flytten skedde. Vår granne Mimmie passade dem medan vi åkte iväg till Skara, tog emot alla våra saker och packade upp så mycket vi hann med på en kväll. Dagen efter åkte jag tillbaka till Örebro och hämtade dem. Ska inte påstå att det var en enkel bilresa på två timmar instängda i sina burar, men det gick förhållandevis bra och när katterna kom hem till nya huset så släpptes de ut till ett nytt sovrum, men med samma möbler, kläder och textilier som vi haft i vårt förra sovrum. Och vi var ju där. Så jag tror att det för dem luktade lite av hemma ändå och de var inte ett dugg oroliga när de kom ut.

    ..men nu går jag händelserna i förväg..

    Morgonen när flyttlasset gick var allt lugnt. Det var som att det stormat konstant i flera veckor och så blev det plötsligt vindstilla. Inte tre triljoner jobb-grejer att göra. Ingen bröllopstodo som aldrig tog slut. Inget evigt packande i flyttkartonger. Ingenting. Mina skor knastrade mot gruset när jag gick runt huset och såg till att allt var framplockat. Popcorn (vår svarta katt) strök runt och undrade vad som var på gång.

    Från den här stunden skulle flyttgubbarna (eller ja, flyttkillarna) ta över. Det var skönt på så många sätt. Skönt att slippa bära och släpa till musklerna inte orkar mer. Skönt att det där hejdå’et inte blev så kraftigt. Att sätta sig i bilen för att åka 16 mil till vårt nya hus var som att åka hemifrån en helt vanlig (om än rörig) dag. Sakerna var ju kvar, katterna kvar och huset stod kvar precis som vanligt.

    Men det var inte som vanligt.

    Fortsättning följer…

    Årstidsdrottningarna – Bakom kulisserna på mitt fotoprojekt

    – 15 januari 2022

    Idag är det exakt ett år sedan som jag satte saxen i ett ljusblått tyg som skulle komma att bli Drottningen av Vinterns kostym och också klänningen till den första bilden i mitt fotoprojekt Årstidsdrottningarna. Det känns lite nostalgiskt att tänka på vad jag har gått igenom under det här året och att jag faktiskt lyckades fullfölja det här projektet, trots att det var ordentligt svajigt på vägen.

    I det här inlägget tänkte jag svara på några frågor som jag fått om projektet på Instagram.

    När började idén om projektet växa fram och varför?

    Det var inte alls meningen att det skulle bli ett fotoprojekt. Allt började med att jag ville testa göra en lövkrona, som jag sedan ville fotografera mig själv i. Året var 2015. Jag blev inte riktigt nöjd med bilderna och de publicerades aldrig, men 5 år senare (2020) gjorde jag ett nytt försök. Bilderna blev som jag tänkt mig och jag kallade mig för ”Höstdrottningen”. Det ledde till att jag fick en kommentar under bilden där det stod ”Kan vi få en snödrottning också?” – och resten är historia 😉

    Du kan läsa den förlängda historien & se bilderna här.

    Hur kom du på hur varje bild skulle se ut?
    Hur såg idéprocessen ut?

    Bilderna är ett resultat av min livliga fantasi hehe. Jag vet inte hur jag ska förklara det, men jag bara såg bilder framför mig och sedan skissade jag ned alltsammans i en skissbok. Med den första bilden, Drottningen av Vintern, såg jag först framför mig att det skulle vara en övergång mellan snö och ”inte snö”. Att Drottningen skulle komma vandrande med sin stav och svepa snön med sig. Att det skulle finnas snö i luften.

    Såhär såg min kladdiga skiss av Vinterns drottning ut:

    Vinterns drottning till vänster och Vårens drottning till höger.

    Hur svårt var det att hitta rätt locations?
    Vilken bild var lättast/svårast att hitta location till?

    Det var svårt, eftersom jag hade en så tydlig bild av vad jag ville ha för något och det är inte alltid ens visioner stämmer överens med verkligheten… 😉

    Lättast att hitta location till var Drottningen av Vintern – mest för att jag hade bestämt mig för location redan innan jag började skissa på bilden. Den är fotograferad på en plats som bara ligger 600m från där jag bor, så jag har passerat där många gånger och tänkt att det ser så sagolikt ut: ”Där måste jag fota en sagobild någon gång”.

    Där, precis till vänster om vägen, fotade jag Drottningen av Vintern.
    Behind The Scenes från självporträttet. Hade hjälp av min mamma att bl.a. lägga mantel och hår till rätta.

    Svårast att hitta location till var Drottningen av Våren. Jag hade en så specifik bild av att jag ville sitta vid en ringlande bäck, i ett hav av vitsippor. Så jag behövde:

    1. Ha en bäck som inte låg i ett dike, utan som hade yta där jag kunde sitta (och hjorten kunde stå)
    2. En bäck där det växte vitsippor ända in på vattnet.
    3. I en fin miljö med en bra bakgrund (finns många bäckar med tvivelaktiga bakgrunder hehe…)
    4. Att bäcken inte var för bred, utan tunn och ringlande.

    Sen hade jag väl inte tagit med i beräkningen att alla bäckar inte var speciellt fina på våren. Mycket lera och stenigt precis vid vattnet, samt mycket grenar och löv som smutsade ner. Men hittade tillslut en plats som stämde in på alla kriterier, förutom att bäcken inte ringlade genom bilden. Man kan inte få allt 😉

    Platsen jag fotograferade Drottningen av Våren på.

    Hur har det varit att förhålla sig till just årstiderna vädermässigt? Press att hinna?

    Det har varit mer eller mindre panik hela året :))

    När man tänker på det: Att fotografera fyra bilder på ett år, alltså en bild i kvartalet, så låter det ju inte särskilt svårt. Men jag underskattade verkligen hur lång tid det tar att komma på en idé, fila på och skissa upp idén, planera, förbereda, sy upp kläder, tillverka props, hitta location, fotografera och redigera. Och att man utöver att fota också måste hinna med att jobba och ta det lugnt.

    Nä, det var helt klart det absolut mest utmanande och stressande med hela projektet. Vinterns Drottning fotades DAGEN INNAN snön smälte bort för säsongen – den 18 februari 2020. Nerverna där alltså..

    Vårens drottning skulle pricka de få dagarna när vitsipporna blommade och det var molnigt väder. Hon fotades den 2 maj 2020 och var färdigredigerad den 2 juni. Sen var tanken att jag skulle fota Sommarens Drottning innan midsommar, men jag var helt enkelt för utmattad för att klara av att ro ihop skiss, klänning, krona och bild på mindre än en månad. Så när Sommarens drottning väl fotograferades (sista dagarna i juli) var midsommarkänslan = 0 och skördekänslan = 182. Var SÅ besviken! Men det löste sig ändå med location.

    Den bild som jag hade minst press med var Höstens drottning Jag hade nästan tre månader på mig att förbereda mig efter publiceringen av sommarens drottning. Men… ja, jo.. det var helt klart ändå nervigt att vänta tillräckligt länge för att löven skulle blomma ut i sina allra, allra vackraste färger, men inte för länge, så att stormen skulle komma och ta dem från mig.

    Location-hunting inför fotografering av Drottningen av Sommaren. Målet var en lummig, blommande äng med träd runt om, men det enda jag hittade var nedklippt/uppätet gräs, sädesslag redo att skördas och bristande utbud på blommor…
    Drottningen av Sommaren i den o-midsomriga miljön men med den midsomriga midsommarkransen.

    Hur utvecklades din sömnad? Kände du av skillnaden på första och sista klänningen i erfarenhet?

    Min sömnad utvecklades MYCKET! Men det var också för att jag inte bara sydde klänningar till projektet, utan också hann sy upp en hel garderob till mig själv under våren 2020. Var helt besatt av att sy haha..

    Men ja, jag märkte stor skillnad. Första klänningen (Drottningen av Vintern) tog ganska lång tid, jag satt och petade jättemycket med detaljer och passformen blev inte helt hundra. Med tiden blev jag mycket snabbare, behövde inte tänka lika mycket och det där hindret som man kan känna när man ska komma igång med något som känns stort och svårt, det försvann. Det blev lättare att börja sy något nytt helt enkelt 🙂

    Sommarens Drottning var överlägset roligast att sy klänning till! Älskar denna lila kreation.

    Blev resultatet som du tänkt/önskat?

    Det blev bättre än jag förväntat mig. Kanske framför allt för att projektet blev så mycket mer än bilderna. Inledningsvis var det bara jag som ville fota sagobilder med hjälp av årstiderna, men under projektets gång så växte det fram historier om drottningarna och de fick alla olika personligheter.

    Drottningen av Vintern, den vänliga och missförstådda. Drottningen av våren, den unga och oskyldiga. Drottningen av sommaren, den mäktiga och mest ståtliga. Drottningen av Hösten, den hårda och lite krigiska.

    Ungefär hur lång tid har du lagt ned på projektet?

    Haha jaaaa… det vågar jag inte ens tänka på. Men mycket tid. Inte bara effektivt skapande tid, utan väldigt mycket tid har lagts på att tänka, ha ångest, oroa mig och vela…. Det är väl mest det jag inte vågar tänka på kanske haha.

    Men om jag får gissa per bild:
    – Skiss, research, inköp & liknande planering: En vecka
    – Sy klänning: En vecka
    – Tillverka props: En dag / prop
    – Location hunting: Två dagar
    – Redigering (inkl att hitta stockbild mm): En vecka
    – Fotografera: En dag
    – Ångest: En månad hahaha

    Så totalt drygt fyra veckor/ bild. Så jag la ungefär 1/3 av mitt år på det här projektet.

    Behind The Scenes under fotograferingen av Vårens drottning.
    Vänster: Tillverkar höst-krona. Höger: Fotar löv som jag senare klippte in i bilden av Höstdrottningen.

    Vad hade du gjort annorlunda om du börjat om?

    Jag hade inte gjort något annorlunda, utan det känns som att allt blev som det var menat att bli. Allt föll liksom på plats. Det enda jag kan komma på är väl att jag önskar att jag fotade mer Behind The Scenes.

    Något mer du undrar om projektet? Ställ frågan i kommentarsfältet! 😀

    Allt som skärpedjup och hur du får suddig bakgrund när du fotograferar

    I det här inlägget förklarar jag vad skärpedjup är och hur skärpedjupet påverkas av ditt val av bländare, samt avståndet mellan kameran och motivet.

    1. Vad är skärpedjup?

    Skärpedjup är ordet man använder när man ska förklara hur suddig eller skarp bakgrunden blir när man fotograferar.

    Kort skärpedjup = Suddig bakgrund.

    Långt skärpedjup = Skarp bakgrund

    2. Hur du styr skärpedjupet med bländaren

    Läs mer om bländaren här.

    Kort skärpedjup (suddig bakgrund) får du med ett lågt bländartal. (t.ex. f/1,8)

    Långt skärpedjup (skarp bakgrund) får du med ett högt bländartal. (t.ex. f/8)

    Hur fungerar det?

    När du fotograferar så börjar du med att fokusera på ditt motiv, ellerhur?
    Och exakt där du lägger fokus (t.ex. på en modells ögon) kommer det alltid att vara skarpt – oavsett vilken bländare du väljer.

    Det kommer också att vara skarpt på alla andra ytor i bilden som ligger på exakt samma avstånd från kameran som den punkt du valde att fokusera på.

    Därefter kan du också, med hjälp av bländaren, bestämma hur stort område framför och bakom din fokuspunkt som kommer att vara skarpt.

    Med ett lågt bländartal (t.ex. f/1.8) får du ett väldigt smalt område framför och bakom ditt fokus som också blir skarpt – resten blir suddigt. Därför får du en suddig bakgrund.

    KORT SKÄRPEDJUP
    Allt som är innanför de rosa linjerna blir skarpt,
    medan allt utanför linjerna blir suddigt.
    f/2,0 Kort skärpedjup. Området som är i fokus är smalt och därför blir bakgrunden suddig.

    Väljer du däremot ett högt bländartal (t.ex. f/8) får du istället ett väldigt brett område framför och bakom ditt fokus som blir skarpt, vilket ger en skarpare bakgrund:

    LÅNGT SKÄRPEDJUP
    Större yta framför och bakom din fokusounkt blir skarp om du fotograferar med ett högt bländartal.
    f/5,6 Långt skärpedjup. Det är inte bara jag och min cykel som är skarpt,
    utan också åkern, träden och himlen bakom (området som är i fokus är väldigt brett)

    3. Avståndet till motivet påverkar också ditt skärpedjup

    Det är även en till sak som påverkar hur oskarp och suddig din bakgrund blir och det är avståndet till motivet.

    Nära ditt motiv = Suddigare bakgrund

    Långt ifrån ditt motiv = Skarpare bakgrund

    Oavsett om du till fots går närmare ett objekt och fotograferar eller väljer ett mer inzoomat objektiv för att komma närmare, så kommer bakgrunden att bli suddigare än om du fotograferar på avstånd.

    Det är därför man upplever att man får kortare skärpedjup när man fotograferar med ett teleobjektiv jämfört med vidvinkel. Och det är också därför som det blir så oerhört kort skärpedjup när man fotar macro (extrema närbilder) – för att man kommer så himla nära sitt motiv.

    Dessa bilder är fotograferade med exakt samma bländare: f/2,0. Men närbilden på mitt ansikte (till vänster) har kortare skärpedjup (suddigare bakgrund) för att avståndet mellan kameran och mig är kortare – medan bilden till höger har längre skärpedjup (mer skärpa i bakgrunden) för att avståndet mellan mig och kameran är längre.

    Här är ett tydligare exempel:

    Den övre raden är beskurna versioner av den undre raden – för att du ska se skillnaden.

    Här har vi tre bilder där jag fokuserat på kamerans objektiv. Första bilden på långt avstånd, andra bilden på lite närmare avstånd och tredje bilden NÄRA. Bilderna på översta raden är beskurna för att du ska kunna se hur stor skillnad det är i skärpedjup. Se t.ex. på Canon-loggan och hur skarp den är på första bilden, men suddig på sista bilden.

    Detta har inget med inställningar att göra, utan beror helt på att jag stod längre ifrån och fotograferade första bilden – men nära när jag fotograferade sista bilden.

    Praktiska tips på temat skärpedjup

    Porträttbilder
    Lägg fokus på ögonen – då spelar det ingen roll vad annat som är oskarpt. Fotograferar du väldigt nära porträtt på ansiktet, så kan det vara en fördel att välja ett något högre bländartal – för att både näsa och ögon ska bli skarpa.

    Fotografera par- eller gruppbilder
    Om du ska fotografera ett par eller en grupp personer och vill ha skärpa på samtliga så måste du antingen välja ett högre bländartal eller ta bilden på längre avstånd från personerna.

    Det går inte att ha både kort skärpedjup samtidigt som alla ska vara skarpa (om inte personerna står exakt bredvid varandra och samtliga på exakt samma avstånd från kameran – men sådana bilder blir lätt stela…).

    Macro
    Du kommer så extreeeemt nära ditt motiv när du fotograferar macro, så kan verkligen rekommendera att välja ett högre bländartal – för att mer än en kant på ett blomblad ska bli skarpt.

    Om skärpan hamnar fel
    Det är väldigt lätt att skärpan hamnar fel när man fotar med väldigt kort skärpedjup. Jag tänker att det inte gör så himla mycket – det är viktigare att känslan finns där än att skärpan gör det.

    Let me know om du tyckte om det här inlägget!

    Hängde du med i min förklaring? Känns det krångligt? Eller lätt som en plätt?

    Hur får jag bra bildkvalitet på Instagram?

    I det här inlägget berättar jag hur du bäst exporterar dina bilder från ditt redigeringsprogram för att få bäst kvalitet på dina uppladdningar på Instagram!

    Varför en bilds kvalitet försämras när man laddar upp den på t.ex. Instagram eller Facebook är i första hand för att alla bilder måste komprimeras (förminskas i filstorlek) för att en plattform ska kunna lagra så många bilder som möjligt.

    Hur mycket en bild komprimeras och hur stor kvalitetsförlusten blir beror på hur stor din bild var från början. Ju större filstorlek en bild har – desto mer måste den komprimeras.

    Lösningen på detta är att förminska dina bilder innan du laddar upp dem på en plattform som Instagram – då blir komprimeringen mindre och du bibehåller kvaliteten.

    SÅ SPARAR DU FÖR BÄSTA BILDKVALITET

    1. Beskär bilden

    När du laddar upp en bild i en instagrampost ska den antingen ha proportionerna 1:1 (fyrkant) eller 4:5 (porträttläge).

    1 Välj beskärverktyget (c)

    2 Välj ratio/proportion 4:5

    3 Beskär bilden enligt önskemål

    2. Förminska bilden

    Instagrams fyrkantiga bilder har storleken 1080 x 1080 pixlar. Porträttbilder har storleken 1080 x 1350 pixlar. För bästa kvalitet bör du förminska bilderna till den storleken.

    Gå till Bild > Bildstorlek (Image > Image Size)

    1 Ändra Bredd (width) till 1080 pixlar

    2 Klicka OK

    Tips 1: Du får en liten automatisk skärpa av att förminska bilderna, så du behöver inte skärpa dem extra om du inte vill.

    Tips 2: Upplösning (resolution) spelar ingen roll när du publicerar på webben. Det har bara betydelse när du skriver ut, så du behöver inte ändra här.

    3. Spara för webben

    Jag har testat lite olika sätt att spara mina bilder på, men har kommit fram till att jag gillar ”Spara för webben” bäst.

    Gå till Arkiv > Export > Spara för webben (File > Export > Save for web)

    1 Välj filformat JPEG & max-kvalitet

    2 Bocka i ”konvertera till sRGB” och välj ”Internet Standard RGB (Ingen färgförändring)” under förhandsvisning/preview.

    3 Klicka på ”Spara..” och spara som vanligt.

    Tips: Du har säkert upplevt att du redigerat en bild och så har den blivit helt grå ELLER så har färgerna blivit alldeles för starka när du laddat upp den på nätet/instagram? Att konvertera en bild till sRGB (steg 2) är lösningen på det problemet.

    Och någon kanske också varit med om att du på en nyare retinaskärm laddat upp bilder som blivit alldeles för färgglada istället? Att välja ”Internet Standard RGB” under Förhandsvisning är lösningen på det!

    SISTA!

    4. Välj rätt överföringsmetod

    Komprimering är ju det som förstör bilderna – så det är även superviktigt att du väljer en överföringsmetod mellan dator och mobil som inte komprimerar bilderna.

    Mina favoriter är är:
    – AirDrop (för Apple-användare)
    – Molntjänster som t.ex. Dropbox, Google Drive mf.

    Det här är inga svåra eller komplicerade steg att göra. Och följer du guiden så kommer dina bilder att visas i absolut bäst kvalitet – utan att bilderna blir matta och grå!

    Lycka till nu!

    Färgblödning – vad är det och hur får jag bort det?

    Färgblödning är ett annat ord för Kromatisk aberration eller kromatisk avvikelse. Det är när konturerna på ett objekt får en väldigt färgstark lila, röd, grön och/eller turkos kant runt sig.

    Anledningar till att färgblödning uppkommer:

    1. Dina bilder innehåller kraftiga kontraster.
    (Detaljer som är väldigt mörka intill detaljer som är väldigt ljusa
    )
    T.ex:

    – Du fotograferar något som är lite mörkare mot något som är väldigt, väldigt ljust. Som mörka trädgrenar mot en överexponerad och vit himmel.

    – Du fotograferar något som lyser i mörkret. Typ en billboard i ett nattsvart New York eller en datorskärm i ett mörkt sovrum.

    – Du fotograferar något som reflekterar i väldigt starkt solljus. Väldigt vanligt när du fotograferar vatten en strålande sommardag.

    2. Du har ett objektiv i en billigare prisklass.

    En av fördelarna med att lägga lite extra pengar på ett objektiv är att man får ett med bättre glas och som är framtaget för att korrigera/minska färgblödningar.

    Jag hade jättemycket problem med färgblödning i typ alla mina bilder i början av min fotoresa, men allteftersom jag uppgraderat min utrustning så har det blivit ett mindre och mindre problem. Det här är en anledning till varför jag tycker att det är bättre att uppgradera objektiv än kamerahus.

    3. Du fotograferar på låga bländartal.

    Även objektiv i högre prisklass kan få färgblödning, speciellt på låga bländartal som t.ex. 1,2. Så ett sätt att bli av med det är helt enkelt att välja ett högre bländartal. Eller så får man helt enkelt bara acceptera att färgblödningen finns där.

    Med färgblödning vs borttagen färgblödning

    Ta bort färgblödning

    Dessa steg kan både göras i Camera Raw och Lightroom.

    1. Gå till fliken Objektivkorrigeringar (Optics) och klicka på Överstrålning (Defringe) eller Manuell.
    Zooma in på området som har färgblödning i sig.

    2. Titta på bilden. Vilka nyanser av färgblödningar finns det?
    Det vanligaste är att det bara finns lila konturer och då är det bara att ta tag i reglaget Lila mängd (Purple Amount) och dra upp det tills det lila försvinner. Hittar du även gröna nyanser, så gör du samma sak, fast med Grön mängd (Green Amount).

    3. Finns det fler färger än lila och grön?
    Då kan du behöva utöka färgomfånget som den här borttagningen påverkar. I reglagen Lila nyans (Purple Hue) kan du utöka omfånget från enbart lila till vissa delar av rött och blått. Detta fick jag göra med den här bilden, då bilden innehöll en del röda färgblödningar (se på trädet längst ner på bilden ovan). Samma sak kan du göra med Grön nyans (Green Hue) om du hittar färgblödningar som är turkosa. 

    Camera Raw (Photoshop) till vänster och Lightroom till höger.

    Ett SUPERtips!

    Ibland kan ens justering när man tar bort färgblödning även påverka andra områden än dem man vill. T.ex. om man har mycket röd färgblödning i en bild där du fotograferar en modell, så kan man även råka ta bort färgen på hudtonen.

    Se hur mina armar, ben och ansikte blivit helt grå i kanterna?

    Men det finns en räddning på detta som är VÄLDIGT enkel, häng med här:

    1. Välj justeringspenseln i Camera Raw eller Lightroom.
    2. Scrolla ner till reglaget Överstrålning (Defringe) och dra det längst till vänster.
    3. Måla över det område som råkat justeras – i mitt fall målade jag över hela mig.

    Och vips så är felet borta!

    Happy editing!

    Gillade du tipset så får du gärna dela det på din instagram!
    Tagga mig gärna! <3

    Så såg skisserna ut bakom kläderna jag sytt

    Jag har en anteckningsbok i A4-format med tomma sidor som jag ritar upp mina skisser i, innan jag börjar sy ett klädesplagg. Jag har inte ritat in precis alla syprojekt jag gjort, men många av dem. Och jag gillar att göra på det här sättet innan jag börjar ett projekt, eftersom det gör att alla röriga tankar man har i huvudet får komma ut och sorteras bättre. OCH! Om jag vill göra om en specifik modell så har jag alla mått utritade, samt en liten notering om det var något jag inte gillade och skulle vilja ändra.

    Så jag tänkte att det kunde vara kul att visa 5 skisser (med anteckningar) från min skissbok, visa hur de blev och prata lite om resultatet!

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: Linne/Viskos-mix

    Tygmängd: 4 meter

    Till den här klänningen testade jag att ”rita av” en redan existerande klänning i min garderob, som hade en passform som jag gillar väldigt mycket. Det känns lite som att ha en stor t-shirt på sig, men med ett elegantare utseende.

    Den här klänningen blev precis som jag hade tänkt mig med skissen, men kanske något lite längre än planerat (det är dock inte negativt på något sätt).

    Skiss:

    Färdiga förklädet:

    Material: 100% Linne (grovt)
    Fyndat på Erikshjälpen i Örebro för 150:-

    Tygmängd: 2,5 meter

    Det här förklädet är gjort helt utan mönster. Jag tänkte att det skulle vara förhållandevis ”lätt” att göra, eftersom ett förkläde är gjort av ett antal rektanglar bara. Och själva passformen var något av det enklare jag gjort – medan volangen (den på sidan av överdelen och längs axelbanden bak) var något av det svåraste.. haha.

    Är jättenöjd med hur förklädet blev, men det blev aningen för kort. Både estetiskt (eftersom jag typ bara har ankellånga klänningar) och för att jag önskar att det hade skyddat mina knän när jag sitter ned på knä i typ gräset (så att man undviker gräsfläcker på finklänningarna hehe).

    Planen var att ha fickor på förklädet, men har skjutit det på framtiden 😉

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: 100% bomull (Muslin)

    Tygmängd: 3,5 meter

    Den här klänningen är gjord efter instruktioner som jag hittade inne på instagramkontont @kreaagno som drivs av en tjej som heter Carolina. Jag tyckte att modellen skulle vara rolig att göra, eftersom man klipper ut ärmar och liv på ett helt annat sätt än vad jag är van vid att göra.

    Själva klänningsmönstret i sig är väldigt enkelt (rekommenderar verkligen, speciellt om man har mindre byst!), men jag tror att jag strulade till det lite när jag skulle justera det till min egen storlek. Men det löste sig med några justeringar av midjesömmen i slutet.

    Jag sydde även till ett band till midjan att använda om man vill!

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: 100% Bomull
    Fyndat second hand för 40:-

    Tygmängd: Vet inte riktigt, men gissar motsvarande ca 3m

    Den här klänningen är sydd utan mönster. Den är gjord av två rektanglar (överdel och kjol/volang), samt ärmar (som jag har gjort så många gånger nu att jag kan höfta bäst jag vill hehe..

    Den här klänningen blev inte alls som min skiss. Först och främst så gjorde jag ärmarna för korta, så när jag skulle sy in ett gummiband i ärmslutet så blev ärmen för kort (puff slukar tyg nämligen). Lät därför ärmarna vara helt öppna, vilket var ett jättebra beslut för klänningen blev så luftig och skön! Sen tyckte jag också att jag hade ritat till lite för mycket detaljer. Den lila färgen är ett sånt statement i sig för mig, så det behövs inte något extra.

    Tänker att jag ska göra en ny klänning med den här skissen i framtiden.

    Skiss:

    Färdiga klänningen:

    Material: 100% Bomull (muslin)

    Tygmängd: 3 meter

    Den sista klänningen är sydd efter ett modifierat mönster. VÄLDIGT modifierat mönster… hehe. Det som är svårast att få till snyggt utan mönster är nämligen livet på klänningen (det som sitter runt bröstet). Till den har jag använt ett mönster från Rosery Apparel. Jag har dock kortat av livet efter egna önskemål, gjort en annan urringning och även kortat axelpartiet, så det är inte mycket som är sig likt 😉

    Jag har även använt ärmen från hennes mönster, men modifierat det kraftigt då ursprungsmönstret är av t-shirtmodell och jag ville ha en puffärm. Så har egentligen bara lånat ”ärmkurvan” upptill från mönstret och gjort resten själv. Kjolen har jag gjort utan mönster, men den har fått fickor från Rosery Apparel-mönstret.

    Är hur nöjd som helst med den här klänningen! Den blev exakt så som jag tänkt mig – bortsett från att jag inte gjorde en halvcirkelkjol som jag tänkt från början (tyget räckte inte). Men resultatet blev egentligen detsamma.

    Vad tycker du? Vilken är din favorit?

    Loppis-listan

    Hur blev du loppis-frälst?
    Jag tror att det var när jag gick hem med den här halmbocken från Lindra Second Hand i Sickla julen 2018. Jag hade absolut varit i Second Hand-butiker innan dess, men det hade inte riktigt klickat.

    Men så hittade jag den här bocken. Tänkte att ”det kanske går att byta band?”. Rotade fram ett presentband ur pyssellådan och satte mig och började linda runt min bock. Och resultatet blev ju verkligen hur bra som helst?!

    Efter det såg jag på second hand-prylarna på ett helt nytt sätt – allt var liksom möjligt!

    Hur ofta går du på loppis eller i second hand-butiker?
    Hmm.. Det har inte varit så mycket under Corona, men innan dess gick jag kanske en gång varannan vecka.

    Vilken är din favorit second hand-butik eller loppis?
    Hjälp oss att hjälpa i Skara

    Vad köper du på tok för mycket av?
    Korgar! Och nu har jag någon grej för glas också hehe…

    Ett urval av mina loppade glas

    Vilket är ditt absoluta favorit-fynd någonsin?
    Alltså det går ju inte att svara på! Allt som jag fyndat och som blivit en favorit känner jag något alldeles extra för. Och jag har ofta favoriter i olika kategorier :)))

    Vilket fynd har du haft mest användning för?
    Nu tänker jag direkt vad jag har haft mest användning av i sommar och det är ju antingen min cykelkorg (Tradera) eller hängmattan (Blocket).

    Har du gjort ett prismässigt kap någon gång?
    Det bästa kapet jag gjort för plånboken var när jag köpte en Dale of Norway-kofta för 40:- på en Second Hand-butik i Örebro som heter Livlinan (som numera tyvärr är nedlagd). Hade kollat på en ny sådan bara veckor innan och dessa kostar omkring 2 500:- ……

    Favoritmöbeln?
    Så himla svårt att välja och detta bord räknas väl egentligen inte eftersom jag inte hittade den på loppis eller i Second Hand-butik. MEN. Det är en möbel som köpts in på auktion och som vi sedan tagit över efter Filips föräldrar. Och det är detta slagbordet. Det syns inte för duken nu men skivan har en sån otroligt fin patina – ALLT blir snyggt på det där bordet.

    Om jag inte får säga bordet så är de svarta stolarna med rottingsists (inspirerade av Thonet) också en av mina absoluta favoriter. Hittade dem på Blocket 2019.

    Vilket är ditt favorit-plagg som du hittat second hand?
    Det är dessa två, supersimpla HM-klänningar som jag hittade på Röda Korset i Örebro och sydde ihop till en! Den ena klänningen fick bli ärmar till den andra.

    Favorit-dekoration som du hittat second hand?
    Jag tror jag måste välja den här trälådan. Den har så himla mycket karaktär! Hittade den på Hjälp oss att hjälpa i Skara.

    Vilket är ditt sämsta köp?
    Har inget specifikt sådär, men har lärt mig himla mycket om min egen stil sedan jag började shoppa second hand. Har nämligen dragit med mig alldeles för många krusidulliga saker hem, som sedan inte alls passat med min stilrena stil.

    Samlar du på något?
    Jag smalar på gröna, omaka tallrikar!

    Vad står på din Loppis-önskelista just nu?

    Finns det något som du alltid letar efter när du är på loppis eller second hand?
    Jag tittar alltid efter nya tyger till mina syprojekt, sytråd och knappar. Tittar också efter olika typer av trälådor och mindre korgar (med och utan lock) som man kan använda som förvaring inuti skåp.

    Tips till andra som inte är loppis-frälsta än?

    – Ta i allt. Inte så Corona-vänligt (ta med handskar!), men att lyfta ut en sak från sin plats hjälper mig att se den för vad den är och inte för vad den blivit i en hög med massa annat ”skräp”.

    – Leta inspiration innan. Jag tittar både mycket på Pinterest och på Instagram (Elsa Billgrens flöde speciellt), för att se vad det är som gör den fina inredningen. Vad är det för saker som står där och som bidrar? Sånt letar jag sedan efter när jag är ute på mina rundor.

    – Allt kan bli fint med lite ny färg :)))

    Det är fritt fram att kopiera listan om du vill använda den på blogg eller instagram!

    Vilket redigeringsprogram ska jag välja?

    När jag pratar om redigering så handlar det om två olika arbetsflöden:

    1 – Lightroom + Photoshop, där fokus ligger på redigering i Lightroom och där Photoshop mest används vid behov (när du behöver använda någon funktion som saknas i Lightroom).

    och

    2 – Adobe Bridge + Camera Raw + Photoshop, där fokus ligger på redigering i Photoshop.

    Används istället för Bridge och Camera RAW:

    Adobe Lightroom Classic
    – Ett allt-i-ett-program

    Lightroom Classic är ett program där du kan göra ALLT som rör bildhandtering: Du kan bland annat sortera bilder, göra urval och grundläggande redigering, samt anpassa för webben, tryck eller utskrift.

    Programmet är till för att hjäpa dig ända från det att du pluggar in minneskortet i datorn och till dess att du sitter där med en färdig bild – smidigt, ellerhur?


    Följande två program används istället för Lightroom:

    Adobe Bridge
    – För urval & förhandsgranskning

    Bridge är ett program i Adobe-familjen som du får på köpet när du abonnerar Photoshop. Programmet är till för att förhandsgranska och hantera RAW-filer och för att du ska kunna göra ett enkelt och smidigt urval.

    Camera RAW
    – För förberedande redigering

    Camera Raw är ett Rawkonverteringsprogram som det så fint heter. Ett för-redigeringsprogram skulle jag vilja säga, där du förbereder din RAW-fil för din kreativa redigering.

    Jag använder programmet för att åtgärda begränsningar som finns i kameran och objektivet och som påverkar mina bilder beroende på situation jag fotograferat i.

    Programmet öppnas när du dubbelklickar på en RAW-fil i datorn eller i Bridge och förutsätter att du har fotat alla dina bilder i RAW och inte jpeg.

    Läs mer om RAW vs JPEG här.


    När du jobbat klart i Bridge och Camera Raw – eller i Lightroom:

    Adobe Photoshop CC
    – För redigering utan gränser

    Photoshop är ett program där alla världens möjligheter för bildredigering ryms.

    För den typiska Lightroom-användaren så är Photoshop programmet som man öppnar någon gång ibland, när man har en bild som kräver lite mer och där Lightroom saknar de funktioner som krävs för att jobba vidare med bilden.

    För mig som är team Photoshop däremot, så är Photoshop det program som står i centrum. För mig är Bridge och Camera Raw bara förberedande programvaror som underlättar för mig i mitt arbetsflöde, medan jag får vara kreativ och sprida magi över mina bilder inne i Photoshop.

    Hur man väljer att använda programmet är helt upp till vem man är som person och fotograf
    – och det tänkte jag prata vidare om nu!

    Lightroom i fokus
    är för dig som..

    – Jobbar med stora mängder bilder på samma gång och med fokus på dokumenterande fotografi.
    T.ex. bröllop, sportfoto, journalistiska bilder mm

    – Behöver ett SNABBT och enkelt arbetsflöde och väljer det framför precision.

    – Vill ha tillgång till hela ditt arbetsflöde i ett enda program, för att göra dig mer effektiv.

    – Endast behöver Photoshops funktioner någon gång ibland.

    ELLER

    – Är nybörjare och behöver ett tillförlitligt program att börja med!

    Photoshop i fokus
    är för dig som..

    – Jobbar med stort fokus på den enskilda bilden och som gör mindre fotograferingar där du har större utrymme att vara kreativ.
    T.ex. Par/familjebilder med konstnärlig inriktning, sagobilder, reklambilder och redaktionella bilder

    – Väljer precision och perfektion före snabbhet.

    – Vill ha tydligheten som kommer av ett mer uppdelat arbetsflöde, där varje program har sitt användningsområde.

    – Känner dig låst med Lightroom.

    För att avrunda den här guiden, så tänkte jag bara säga att det går att ha Photoshop i fokus även om man jobbar i Lightroom. Men då måste man vara medveten om att magin och allt det där kreativa inte sker i Lightroom – utan i Photoshop. Och att du då bara använder Lightroom som ett förberedande program, så som jag använder Camera Raw idag.

    Men det är en helt annan historia 🙂
    Vem är du? Team Lightroom- eller Photoshop i fokus?

    Vad jag hade på mig varje dag under midsommarveckan

    Jag tänker ofta på tiden när jag började blogga och hur man hade som stående grej att lägga upp dagens outfit. Jag poserade högt och lågt i den ena konstiga positionen efter den andra och iförd allt från trasiga nätstrumpbyxor till armbågslånga handskar med ringar och armband utanpå. Min stil var rockig och ABSOLUT INTE PUNKIG (som jag fick en massa kommentarer om, vilket gjorde mig grovt förolämpad).

    Men med tiden gick min stil över till något som inte längre var uppseendeväckande och jag tänkte att ”vem bryr sig om vad jag har på mig”. Men jag gillar fortfarande kläder och har inte kunnat släppa tanken riktigt. Tanken att fortsätta visa upp vad jag har på mig. Men den här gången kanske jag kan inspirera genom att vara helt som vanligt, en helt vanlig vardag, snarare än att visa upp nytänkande klädkombinationer.

    Måndag

    Vi går ut starkt den här veckan med en outfit som är väldigt typiskt mig. Varje morgon när jag vaknar så drar jag på mig en stor t-shirt (som mer är som en klänning) och går runt i huset. När jag sedan behöver gå ut – och i detta fallet skydda mig mot myggen – så drar jag helt enkelt på mig närmaste byxa och sweatshirt.

    Gissar att ni är ooobeskriiiiiivligt taggade på att få veta vart allt kommer ifrån, så nu kör vi! 😉

    – Mormors stövlar <3

    – Världens finaste linnebyxor i joggers-modell från H&M

    – Stor t-shirt från H&M

    – Sweatshirt från LXA

    – Pioner från vår trädgård 😉

    Tisdag

    Jag var på väg in till stan en gråmulen dag för att göra ärenden och hade först ingen aning om vad jag skulle ta på mig. Öppnade garderoben och tog fram min egensydda rutiga klänning som jag inte haft på ett tag. Tog på mig den och kände att jag ville ha något mer. Så det hela slutade i en outfit rätt otypiskt mig som inte haft bälte i midjan sedan 2012.

    – Rutig skjortjacka från H&M (höst 2020)

    – Rutig klänning som jag sytt själv

    – Gamla sandaler från gud vet var

    – Ett tunt bälte i midjan som jag norpat av en kompis

    Onsdag

    Onsdag blev tydligen fix i rabatten, samt omplantering av bland annat tomatplantor och Penséer! Jag hade först på mig min regnjacka för att det blev så blött när jag var inne och krälade bland en massa buskar direkt efter regn.. men fick ta av mig den illa kvickt efteråt för så kallt var det inte 😉

    Det här är min typiska trädgårdsoutfit och den består av:

    – En lounge-kofta från Kappahl (gammal)

    – En urtvättad t-shirt

    – Samma amazing linnebyxor från H&M som jag hade i måndags, men gröna istället

    – Mormors stövlar

    – Regnkappa från Zalando (förra året)

    Torsdag

    Corona-året innebar verkligen en uppfräschning av myskläderna. Från att ha kört ”vad jag nu kunde hitta i byrålådorna” (blev ofta ruggigt omatchat haha) så har jag investerat i tre fina mjukisset under det gångna året.

    Och det här är mitt favoritset av dem alla! Ett mjukisset som kostar lite mer, men kvaliten både känns och syns. Jag tycker att billiga mjukisset som kallas för ”beigea” mer är gula i tonen och det jag gillar absolut mest med detta är att det verkligen har en sån snygg-beige ton som jag letat efter (och som matchar all min inredning hemma hahaha).

    – Hoodie från Other Stories (reklamlänk)

    – Joggers från Other Stories (reklamlänk)

    Fredag – Midsommarafton

    På midsommar fick min krans bestämma klänning. Jag hade ingen aning om vad jag skulle sätta på mig, men efter en promenad längs grusvägarna här hemma där vi plockade blommor, så insåg jag att det fanns väldigt mycket klöver att plocka. Klöver i alla nyanser av rosa. Och tillsammans med den sista pionen i rabatten så blev det alltså en krans med rosa tema – som bestämde att det också fick bli en rosa klänning!

    – Rosa klänning som jag sytt själv

    – Krans: Diverse landsvägsblommor och så egna pioner från rabatten

    Lördag – Midsommardagen

    Dagen efter midsommar. Jag var hur seg som helst, även om vi inte gjort något speciellt utan bara varit hemma. Det blev städdag och jag gick omkring i nattlinne med kofta över. En go to outfit helt klart 😉

    – Aah koftan från Kappahl har ni ju sett redan 😉

    – Gammalt sletet nattlinne

    – Mormors stövlar. Igen. Haha.

    Söndag

    Jag har filmat en video till Youtube där jag syr den här blåa härligheten till klänning och söndagseftermiddagen spenderades vid bryggan där jag filmade några ”resultatklipp” på klänningen. Klipp att avsluta min video med helt enkelt! 🙂

    Älskar den här klänningen. Den är så lös och härlig för varma sommardagar. Den är typ den enda ”korta” klänning jag har och så är den ljusblå – vilket är så otippat mig! Jag tycker själv att jag passar bra i ljusblått.. liksom utseendemässigt. Men det är något med känslan som aldrig varit helt hundra med blått generellt. Men jag tror ändå det är en färg som växer på mig nu på sommaren!

    – Klänning som jag sytt själv

    Sååå, det var vad jag hade på mig förra veckan!
    Vad tyckte ni?! Är det här något ni vill se mer?

    Tips: Fotografera i skogen

    Prinsessan och Björnen – min fotografiska tolkning av John Bauers ”Stackars lilla Basse”.

    Jag älskar att fotografera i skogen, men personligen gör jag det enbart under vinterhalvåret. Mellan oktober och april tycker jag att det är enklast att få till bra bilder – mest för att skogen är som renast och ”jordigast” då. Inga färgglada löv som poppar upp ur marken, utan enbart dova gröna, bruna och grå toner som passar bäst till mina sagobilder och min lite mer dämpade redigering.

    Men oavsett när du väljer att fotografera dina skogsbilder, så har jag samlat ihop mina bästa tips på hur du får till det! Scrolla vidare!

    1. Sol eller molnigt?

    Vilket typ av väder du väljer är väldigt viktigt för hur bilderna blir.

    Fördelen med soligt väder är att du slipper mörka skuggor under ögonen och att bilden får ett härligare intryck. Nackdelen är att skogsbilder kan upplevas väldigt röriga i solsken och att solen studsar i allt det gröna, vilket gör att du får brottas med mycket grönstick i bilderna. Det senare kan vara svårt att få bort i redigeringsprogrammet, även för en van bildbehandlare.

    Fördelen med molnigt väder är att du får en jämnare ljussättning av miljön, vilket gör att skogen som bakgrund ser clean’are ut och du slipper även grönstick. Gillar du sagolika och moody bilder, så är det här också vädret för dig. Nackdelen är att bilden kan upplevas plattare och att modellen lätt blir skuggig i ansiktet om du inte väljer rätt skogsplats (se punkt 2).

    Sol vs mulet väder.
    Vill du fotografera i sol så är ju solnedgången magisk, även i skogen!

    2. Skogen i bakgrunden.
    Och öppna ytor framför.

    Det allra bästa tipset jag har för fotografering i skogen är att inte frestas att fotografera MITT bland träden, utan att hellre söka sig till en plats där det finns en öppen yta intill skogen: Tex. en skogssjö, en äng eller ett kalhygge intill skogsbrynet, en skogsväg eller en större glänta.

    Den öppna ytan behöver inte synas i bild, utan du kan välja att ha den bakom kameran, medan du fotograferar med den täta skogen som bakgrund. Det här ger en känsla av att du står mitt i skogen, samtidigt som du får det fina ljuset till ett porträtt. Och. Du minimerar risken för jobbiga, gröna färgstick i bilderna.

    Exempel:

    Tuvstarr, fotograferad med en sjö som öppen yta framför. Skogen känns djup och tät bakom, men hela Tuvstarr är ändå jämnt belyst (utan något osmickrande ovanifrån-ljus) tack vare sjön och saknaden av träd framför henne i bild.

    Tre självporträtt fotograferade mitt i en tät skog, men precis intill en glänta. Den nedersta bilden visar det jag såg framför mig när jag stod modell. Eftersom skogen täcker till vänster och gläntan lyser upp till höger så fick jag fint sidljus till mitt porträtt – även denna gång helt utan osmickrande skuggor.

    3. Välj skog med omsorg

    Att ta skogsbilder är inte alltid bara att gå till närmaste skog och börja ta bilder. För det finns skog och så finns det SKOG.

    En typ av skog som jag gillar är skog i klippiga områden, där det finns mycket blåbärsris och där det växer ljung. Här får man en fin kuperad terräng och det som växer (förutom träden då) växer ganska lågt, vilket gör att skogen ser clean ut.

    En skogstyp som jag undviker att fotografera i är där det är snårigt och/eller det ligger väldigt mycket grenar på marken, i synnerhet där träden också står väldigt tätt. Jag gillar inte heller att fotografera i skog där det sticker ut för mycket grenstumpar som ser avbrutna ut från stammarna.

    Min favorit-typ av skog att fota i är den riktigt gamla skogen, som man kan hitta i t.ex. Småland och Tivedens nationalpark. Gammal skog med mycket stenar och där mossa täcker marken.

    1. Klippig skog med blåbärsris och ljung.
    2. Snårig skog med täta stammar. 3. Mossig, gammal skog.

    4. Städa skogen på plats

    Skogen är en rörig plats. Här faller det grenar och löv som ingen krattar – detaljer som man kanske inte tänker på så mycket när man tar en promenad i skogen, men som syns desto mer i en stillbild.

    Det är ett rent helvete att försöka klona bort grenar och löv ur bilder, så det enklaste du kan göra är att städa skogen lite, just där du ska fotografera. Jag gör detta på alla mina större fotograferingar: Ställer upp kamerna, bestämmer mitt bildutsnitt och sedan sätter jag (eller mamma haha) igång och börjar ta bort så mycket grenar och löv som det går.

    Det går såklart inte att ta bort precis ALLT som ligger på marken, men varje gren och varje löv gör stor skillnad för bilden – så ta bort så många du kan och orkar.

    Mamma städar innan fotograferingen av ”Drottningen av Våren”.

    5. Använd Tint/Färgnyans-reglaget

    Mitt sista tips är att använda dig av Tint (Färgnyans)-reglaget i Lightroom eller Camera Raw. Det är ett reglage som jag sällan rör när jag redigerar ”vanliga” bilder, men som är otroligt praktiskt när du fotograferar i skogen.

    Detta är för att kameran ofta har svårt med att automatisera vitbalansen i skogsmiljöer, så de färdiga bilderna får lätt ett grönt eller lila färgstick. Detta kan du justera med hjälp av Tint’en/färgnyansen.

    Hoppas att du tyckte att tipsen var hjälpsamma!
    Jag har många fler i mitt arkiv här på bloggen 🙂

    En längtan tillbaka hem

    – 4 maj 2021

    De senaste två åren så har jag tänkt så mycket på vad som är mitt hem. Inte mitt hem som i mitt boende, utan som i en plats dit jag alltid vill återvända. Om jag fick välja en enda plats i världen där jag alltid vill vara – var skulle det vara?

    Det har känts som att jag inte har någon sådan plats. Och det har verkligen saknats mig. För trots att jag uppskattat alla platser som jag bott på och alltid känt mig otroligt hemma där, så har det ändå varit tydligt att det inte varit för evigt.

    ”Men Skara då? Är inte det din plats?”, sa min vän Caroline och jag skakade på huvudet. Nej.. Skara… det är ett kapitel som sedan länge är förbi. Precis som Jönköping och Stockholm – jag vill inte komma tillbaka. Jag vill vidare, jag vill upptäcka, jag vill utvecklas.

    På ett sätt har jag nog velat fly från alla platser jag bott på. Så fort nätet börjat bre ut sig omkring mig med jobb, bekanta och rutiner, så har jag velat vidare. För att inte låsa fast mig någonstans. För att för varenda människa jag lärde känna på ett ställe, så blev jag mer synlig – och jag ville förbli osynlig. Jag ville vara någon som ingen kände igen på stan.

    Det hör väl ungdomen till, tänker jag. Att inte vilja låsa sig vid något.

    Men nu fyller jag snart 33 och jag känner att det jag vill ha mest av allt är en plats som är min. En plats som jag aldrig vill lämna. En plats som är slutstationen på ett liv där allt måste vara nytt – och starten på ett där jag kan uppskatta det jag har och det som är.

    Men vilken är den platsen? Det har jag funderat på mycket och ännu mer sedan jag och Filip bestämde oss för att vi ska gifta oss. För var är en bättre plats att gifta sig på än just DEN platsen? Den platsen som betyder så mycket för en att allt annat bleknar?

    Synd, har jag tänkt. Att jag inte hittat den platsen än.

    Men så i helgen så förstod jag. Det gick snabbt, från en sekund till en annan. Det bara klickade till när jag satt i bilen och drog fram genom landskapet.

    Jag vill visst tillbaka.. till den plats där jag växte upp.
    Skara. Staden som jag för länge sedan lämnade och helt vände ryggen till.

    Jag hatade aldrig var jag växte upp. Jag lämnade inte för att jag var pissless och aldrig ville se den där j*la stan mer. Men det har samtidigt inte varit någon självklar kärlek. Så kändes det inte i alla fall. Men det finns väl en anledning till att jag alltid fortsatt att kalla Skara för ”hemma”. Att jag alltid sagt att jag ”ska hem” när jag åkt dit. Att jag alltid känt ett lugn och en rofylldhet när jag befunnit mig där. Att just Skara varit platsen jag åkt till när jag mått dåligt. Inte bara för att mamma och pappa bor där, utan för att jag trivs där. På riktigt.

    Och för någon dag sedan, när jag var där för första gången på ett år (pga Corona), så blev känslan så stark att jag fick rysningar och ögonen fylldes med tårar. Känslan av att jag hade saknat det så oerhört. Känslan av att det här, det är den vackraste platsen jag vet på denna jord. Inte bara staden i sig, utan allt runt omkring, Kullarna, lövträden, lummigheten och de omkringliggande bergen som blå skuggor i horisonten. Och så Vänern, stor som ett öppet hav, men samtidigt så oerhört stilla.

    Om vi (eller om jag får bestämma så skriver jag, NÄR vi) flyttar till Skara, så vill jag fortfarande bo på landet. Så på ett sätt blir det inte helt som att jag flyttar tillbaka – det hade jag nog inte klarat av. Men det blir nästan som att jag gjort det.

    Det finns ett speciellt ställe utanför Skara, där jag vill bo. Jag har åkt runt där så många gånger med mamma, men den här gången var det som att jag såg bygden för första gången. Bakom varje krök gömmer sig otroliga, gamla hus med alléer som välkomnar en till gårdarna. Jag hade kunnat bo i vilket som helst av dem. Slumpa mig ett och jag skulle bli over the moon. Och jag tänkte flera gånger efter varann för mig själv där i bilen att..

    Här. Här ska jag bo en dag.

    Jag har bestämt det nu.

    Hur du börjar sy: Symaskin, tyger & användbara tillbehör

    Om man är sugen på att börja sy
    – hur kommer man igång?

    1. Låna en symaskin från någon
    Fråga också personen hur man trär symaskinen och hur man spolar upp nya undertråd!

    2. Googla på raksöm och sicksacksöm.

    3. Kör.

    Jag kan bara tala från min egen erfarenhet, men jag har kommit väldigt långt på mina bleka kunskaper från syslöjden i mellan- och högstadiet. Självklart blev det inte perfekt första gången (tvärt om hehe) och jag gjorde väldigt mycket fel – men det är så man lär sig.

    Vad är enkla syprojekt för en nybörjare?

    – Kökshandduk
    – Duk
    – Gardin

    Perfekta nybörjarprojekt där du får utrymme att lära dig symaskinen genom att testa att sicksacka kanterna (för att tyget inte ska fransa sig), fålla tyget (göra en enkel eller dubbel invikt kant) och sy en helt vanlig raksöm.

    Vill du avancera lite mer så skulle jag rekommendera:

    – Kuddfodral
    – Tygpåse
    – Cirkelkjol

    Vad behöver man för prylar för att komma igång?

    – En symaskin
    Det går att sy för hand också, men jag tycker att det är enklare att börja med att sy på maskin och sedan komplettera med handsömnad om man vill. Mest för att det är så otroligt, otrooooligt tidskrävande och man har inte så mycket tålamod i början.

    Jag skulle som sagt rekommendera att man lånar en symaskin till att börja med – det gjorde jag och jag är så evigt tacksam för det! Idag har jag en gammal Husqvarna 2000 som jag ärvt av min mormor. Den är fantastisk!

    – Måttband
    Ett vanligt som man rullar ihop själv (inte ett sånt som man drar ut ur något slags fodral). Finns t.o.m. på Ica!

    – En tygsax
    Du bör skaffa en sax som aldrig använts till något annat än tyger – för att den ska vara så vass som möjligt. Det är en mardröm att klippa med en vanlig kökssax i tyg (jag har gjort det haha).

    – Knappnålar
    Du använder dem för att nåla fast mönster på tyger, för att mönstret inte ska glida runt när du klipper. Eller för att nåla fast olika tygdelar i varandra innan du syr ihop dem.

    – Sytråd & tyg

    Var hittar man tyger?

    Ohlssons Tyger
    Den vanligaste tygbutiken i Sverige tror jag är Ohlssons Tyger. Det är en kedja som finns i många stora och medelstora städer. Tyvärr är inte utbudet hos dem jättestort, men jag har ändå handlat en hel del hos dem, för att de är så tillgängliga.

    Stoff & Stil: Stockholm, Västerås & Malmö
    Stoff och Stil var min favorit-tygbutik när jag bodde i Stockholm. Helt okej utbud med många fina tyger!

    Gittes Stuvkälla: Ringkaby utanför Kristianstad i Skåne
    Jag har inte varit här själv, men har fått tips på instagram om denna magiska butik! De ska tydligen ha Nordens största utbud av tyger, så jag måste ta en roadtrip dit i framtiden!

    Skroten: Kinna, utanför Borås i Västergötland
    En av Sveriges största tygbutiker! Här har jag varit en gång för många år sedan. Det finns väldigt mycket att välja på!

    Köp&sälj-siter / Second hand-butiker
    Om man vill komma undan billigare så lämnas det in en hel del tyger till Second Hand-butikerna och det finns också mycket att hitta på t.ex. Tradera och Facebook Marketplace. Och finns det inte tyger, så kan man alltid gå loss bland sängkläderna. En tjej som syr i princip alla sina klänningar av sängkläder är Emma Hollstrand.

    Tyg-tips

    – Välj ett stumt tyg
    Alltså ett tyg som inte töjer sig när du drar i det. Dessa är mer nybörjarvänliga och alltså enklare att sy i. Det krävs inga speciella tekniker.

    – Lita på din känsla
    Jag kan inte jättemycket om tyger, men jag har klarat mig genom sju år av sömnad på att besöka tygbutiker och känna på tygerna. Känns de följsamma och behagliga i handen? Då är de det på huden också.

    – Material som jag gillar:
    Jag gillar att sy i linne, linneblandningar (t.ex. linne/viskos) och bomull – både när det gäller kläder och andra syprojekt. De är mjuka och behagliga, samt relativt lätta att sy i. Linne är dyrt för en nybörjare, medan bomull är billigare och bättre för osäkra projekt.

    – Tvätta ALLTID tygerna innan du börjar klippa i dem
    Alla tyger drar ihop sig i första tvätten, en del lite grann och en del krymper hur mycket som helst. Tvättar du inte innan, så riskerar du att stå där med ett alldeles för litet plagg eller kuddfodral när du är klar sen. Inte kul.

    – Fransande tyger måste sicksackas
    När du klipper i ett tyg och pillar lite med kanten så märker du att majoriteten av alla tyger fransar sig/löser upp sig precis där man klippt. En del löser upp sig lite grann och andra löser upp sig i rasande fart (livsfarligt haha!). Den här typen av tyger måste sicksackas längs kanterna innan man kan börja sy något mer med dem – annars kommer tyget att fortsätta att lösa upp sig under användning och tillslut förstöras.

    Några avslutande tips

    – Börja bara sy. Gör det bara. Skit i om du inte kan. Ha inga förväntningar. ”Inte perfekt” är charmigt.

    – Några inspirerande svenska sy-konton på Instagram är @byemmahollstrand, @sophiewhiskeytango & @alejandracerda.co

    – Några utländska sy-konton, som även gör tutorials är @roseryapparel, @withwendy & @coolirpa.

    Lycka till nu!

    Att utveckla sin stil genom att göra om fotograferingar man blivit missnöjd med

    Imorgon väntar släppet av första bilden i mitt nya fotoprojekt ”Årstidsdrottningarna” och jag tänkte att jag skulle ta tillfället i akt och berätta historien om hur idén till det här projektet blev till!

    – 20 mars 2021

    I höstas var jag ute och fotograferade en serie bilder med en lövkrona som jag lite hastigt hade börjat tillverka bara två timmar (!) innan solnedgången. Rätt optimistiskt – men jag jobbar bra under press 😉

    Där och då hade jag inga planer på att göra något drottning-projekt, utan det var faktiskt en fotografering som genomfördes som någon slags revansch på en fotografering som jag gjorde hösten 2015 och blev ordentligt missnöjd med…

    Låt oss ta en titt på den:

    Bilder från min fotografering 2015

    Bakgrund:
    Jag hade sett att det fanns en teknik man kunde använda för att binda en lövkrona enbart med själva löven (alltså utan varken ståltråd och snöre) och jag ville testa att göra en.

    Foto-idé:
    Jag ville ta en modebild à la Vouge med den där lövkronan.

    Vad gick fel?
    Well.. Allt?

    För det första så blev stylingen katastrof. Jag var hemma hos mina föräldrar vid tidpunkten och hade knappt någon packning med mig. Så valmöjligheterna var nästintill obefintliga. Jag lyckades gräva fram en fuskpäls och en alldeles för kort, vit sommarklänning i spets. Och detta stylade jag alltså med lövkronan och kastanjeskal i öronen. Det gick INTE ihop och jag tyckte att jag såg mer ut som någon slags gammaldags rysk karaktär, än en cool fashionista.

    Sen tyckte jag att sminket blev för blaha för att vara en cool mode-fotografering. Återigen hade jag inget att välja på, eftersom jag rest med begränsad packning. Så jag tog kakao (????) och smetade på läpparna för att försöka få det att se ut som ett coolt läppstift. Men det såg bara sjukt ut.

    En bra modefotograf kan få vilken location som helst att se fashion ut, men jag kände verkligen noll och ingenting för den location jag valde. Det är någonting med min ryska styling ihop med en höstig allé som återigen inte går ihop. Vet faktiskt inte vad jag tänkte…

    Sist så hade jag inte riktigt fattat det här med fotoförhållanden kontra min egen stil. Jag är en person som (nästan) alltid dragits till lite mer dämpade färger. Och problemet med att fotografera i solsken är att solen gör alla färger den nuddar vid starkare. Addera att det var höst vid tillfället och höst är redan rätt färggrant – ellerhur? 😉

    Så nä. Jag gillade inte stylingen, sminket, val av location eller ljuset jag fotograferade i.. ingenting!

    Jag är egentligen inte ett stort fan av att göra om saker som jag redan gjort en gång (tycker inte att det är tillräckligt spännande hehe). Men det är ju tyvärr det som gör att man utvecklas som bäst!

    Som tur är så kunde jag inte riktigt släppa tanken på att göra en fotografering med en lövkrona. Jag tror att jag tänkte på de där misslyckade bilderna varje höst från 2015 fram till 2020, när jag äntligen vågade ge mig på det igen.

    Den här gången var jag betydligt bättre förberedd…

    Bakgrund:
    Hösten 2020 kom jag på att jag ville testa att göra en annan slags lövkrona. En där jag inte flätade in löven ”liggande” med varandra, utan en där jag fick löven att stå rakt upp. Så jag testade det och gav mig iväg ut..

    Foto-idé:
    Porträttera hösten på ett lite sagolikt sätt. ”Typ som en höstdrottning”.

    Vad gick rätt?
    För det första så har det gått 5,5 år sedan jag fotograferade mina första lövkronebilder (galet egentligen, känns som nyss). Mycket händer under så många år och min stil har utvecklats massor. Jag vet numera precis vad jag vill, vad jag gillar och hur jag vill skapa.

    Det enklaste sättet att förbättra någonting är att analysera vad det är man inte gillar med en misslyckad bild/fotografering. Min analys av den gamla fotograferingen från 2015 är att den var too much. För mycket styling. För rörig bakgrund och som inte passade med stylingen. Sedan insåg jag också att jag inte gillar att fota i sol. Det blir jättefina bilder, men det är inte min stil.

    Så när jag fotograferade de nya bilderna hade jag tänkt igenom styling. En otroligt enkel sådan med lövkronan i fokus tillsammans med en puffig klänning i en av höstens färger. Min vanliga makeup. Som location valde jag en äng med träd bakom. Och viktigast av allt: Jag fotograferade en mulen dag – eftersom mulet väder främjar dämpade färger.

    När jag la ut bilderna på mig i lövkrona så skrev jag lite skämtsamt att jag var höstens drottning. Då fick jag en kommentar som löd ”Kan vi få en snödrottning också?” och… som ni nu förstår så gick jag verkligen igång på den idén hehe 😉

    Tanken är att jag ska göra om fotograferingen med lövkronan ännu en gång till hösten (för att passa min idé för hela fotoprojektet) och fram tills dess så ska jag ha skapat en snödrottning, en vårdrottning och en sommardrottning.

    Ju fler gånger man gör om någonting, desto bättre blir det. Så jag är helt säker på att höstdrottningen af 2021 kommer bli fantastisk!

    Så tack Linnea, för utan dig hade det inte blivit ett fotoprojekt med Årstidsdrottningar.

    Då, nu och sen igen

    Jag går längs leriga grusvägar där snön precis smält bort. Sulan halkar ibland i allt det där kladdiga, bruna och baksidan av mina ljusa mjukisbyxor, längst nere vid skorna, är fläckig av stänk.

    Jag följer den slingrande vägen med blicken. Låter den glida vidare upp över de kala träden, vars grenar sträcker sig ut i luften som krokiga häx-klor. Tänk att allt det här karga, hårda och döda om några veckor kommer sprudla av liv. Det känns ogreppbart nu, men snart… Snart.

    Några små glimtar finns redan där och påminner mig. Som solens värme mot kinden och snödropparna som börjar bryta sig loss ur jorden i rabatten. Och fåglarna. Fåglarna har börjat sjunga nu. De gör det väldigt stillsamt ännu, men deras röster skapar ändå bilder inom mig. Bilder av sådant som varit – och av sådant som kommer åter.

    Tänk att fyra månader från nu, då ser det ut såhär. Leran kommer att torka upp så pass att dammet yr om mig när jag far fram där på grusvägen med min cykel. Allt som känns så öppet och kalt kommer att fyllas med grönska och mjukhet. Och färgerna! Färgerna kommer finnas överallt omkring oss och förstärkas ytterligare varje gång de möter solens starka strålar.

    Det är så fint att tänka på.

    Jag står här där grusvägen kröker sig i början på mars. Till vänster finns en fantastiskt vacker och stor gammal gård med ett boningshus i ljusgult trä och med inglasad veranda. Ett sådan hus som är alldeles för stort för mig, min sambo och våra två katter, men som jag ändå kan se mig bo i någonstans i mina livligaste drömmar.

    Gården är omringad av en stenmur och grusvägen viker sig runt den på ena hörnet. Omkring oss böljar åkrar och ängar. Träden vajar i den just nu isande vinden. Den vinden som kommer svalka mig i sommar.

    Jag älskar att vara just här. Jag vet inte vad det är. Det är någonting med hur vägen krokar sig och vetskapen om att den kommer vara kantad av syrénbuskar i början på juni. Det är också någonting med stillheten. Det är den vackra traktorvägen som kommer att vara full av blåklockor. Och som sagt det där vackra trähuset.

    Jag har fotat här massor och jag kommer att fota här mer. Snart. När naturen vaknar till liv. Tills dess vandrar jag här i lugn och ro och väntar. Tänker att jag inte har bråttom, utan att det bara är fint att veta att jag har någonting att se fram emot.

    Och det är ju faktiskt rätt fint som det är? För vem bestämmer att hårt och kallt är fult? Vem bestämmer att dämpade färger är mindre värda?

    Starten på ett nytt fotoprojekt | v2 2021

    Jag väntar alltid hoppfullt på snö, även om jag vet innerst inne att chansen inte är särskilt stor att få njuta av snö när man bor i södra Sverige. Så att få vakna upp till en måndag som skulle innebära 15cm nysnö var helt sagolikt.

    Huset alltså. Så magiskt fint du är, helt snöklädd <3

    Jag och mamma går ganska ofta på morgonpromenader tillsammans numera (vi träffas inte fysiskt, men vi har varandra på telefon när vi är ute) och det är så mysigt! Den här morgonpromenaden med henne var fylld av yvig snö och jag kunde liksom inte tro mina ögon.

    Upptågen med min granne Evelina fortsatte (förra veckan åkte vi ju skridskor!) och denna gång byggde vi snögubbar, snölyktor, gjorde snöänglar och åkte pulka. Snögubbarna heter Regina och Harald – men Harald är fransk, så man säger inte H utan bara ”Arald” haha 😉

    Jag flyttade ju mitt företag till en lokal i Nora i höstas och nu har jag äntligen intrett klart mitt gamla hemmakontor – numera pysselrum! Älskar hur det blev med det här mörkbruna bordet och alla detaljer. I den genomskinliga ramen har jag ett John Bauer-frimärkshäfte!

    Tyvärr blev det plusgrader samma kväll som det mesta av snön föll. Så allt smälte.. och sedan frös det på natten och morgonen därpå. Så trots broddar vågade jag inte gå ut på min morgonpromenad. Så jag gick och satte mig på en sten bakom ladugården i stället (med underlag förstås!) och andades in morgonsolen.

    Jag var tillbaka i studion efter jullovet för att packa prints och det snöade så galet vackert! Älskar att vara här i vår studio och äntligen börjar vi också komma i ordning! Snart kan jag visa er hur vi har det här <3

    Mina älsklingar i fönstret. Hur ska jag INTE kunna posta bilder på dem varje vecka?! Haha.

    Den här veckan påbörjade jag också ett stort syprojekt! Jag syr en klänning till en fotografering som jag ska göra, där jag ska klä upp mig till ”Snödrottningen”.

    För i höstas dressade jag mig ju som ”Höstdrottningen” och jag fick mersmak! Tror att det här kanske blir mitt nya årstidsprojekt?! Men istället för att fotografera en plats varje månad i ett år, så vill jag dokumentera de fyra årstiderna med sagotema, där jag klär upp mig som en ny drottning för varje årstid. Tror och hoppas att det kommer bli så himla fint!

    Snödrottningen (som kanske då egentligen skulle heta vinterdrottningen) kommer dock bli svårast, eftersom jag måste tajma fotograferingen med vädret så att jag får snö i bild. Inte så enkelt när man inte bor norröver…

    Till fotograferingen har jag fått låna den finaste peruken någonsin! Aaaah det kommer bli SÅ bra!!

    Så glad att jag får gå så nära dem att jag kan ta en sån här bild nu. I början flydde Pacina ur sängen så fort vi kom upp på övervåningen eller in i rummet. Och nu lyfter hon liksom inte ens på huvudet när vi kommer in och grejar. Tillit <3

    Popcorn har varit ganska chill sen hon kom in. Man märker att hon blir lite spänd när man är i närheten. Hon ligger kvar med huvudet i ”viloläge” men man ser på hennes ögon att hon sneglar på en när man rör sig i rummet.

    Tankar och tips från veckan:

    His dark materials. Det här tipset har egentligen inte alls med denna vecka att göra, men jag kom på att jag helt glömt att tipsa om denna serie på HBO. SÅ galet bra!

    Weaver of fate med Brothers of Metal. Är helt besatt av denna låten just nu. Hela det albumet är också otroligt bra om man gillar den här typen av musik.

    Appen P tracker. En app som loggar ens menscykel, där man kan göra anteckningar och notera humör och symptom. Jag ska erkänna att jag hade 0 koll på min cykel fram till 2018, när jag började göra loggar i min Bullet Journal. Kan liksom inte fatta varför jag aldrig blivit rekommenderad att göra detta tidigare?! Plötsligt insåg jag hur mycket av mitt liv som inte är sammanträffanden, utan som är påverkat av menscykeln och en helt ny värld öppnade sig. Nu har jag gått över från att rita i min Bullet Journal till att logga i denna app istället och jag har super-koll på när nästa mens kommer och när det inte är lägligt att planera in några större projekt 😉

    Tack för att du kikade in denna veckan! 😀 <3

    Det här vill jag göra 2021!

    Om ni hade frågat mig den 1 januari vad mina mål för 2021 är, så hade jag förmodligen spytt i handen. Ungefär så taggad var jag på att ’ta nya tag’ och börja om från början. Jag brukar gilla nyår och jag brukar gilla nystarter. För då få man en chans att ta alla de önskningar, måsten och idéer som man inte tagit tag i, som står som ett smutsigt moln omkring en, och sudda ut dem helt. Så att man kan andas helt klar och krispig luft för en stund, innan ett nytt virrvarr brusar upp igen.

    Det här nyåret har det där molnet inte riktigt kunnat suddas ut helt och jag antar att det är därför jag har varit så opepp. För att allting fortsätter att vara precis som det varit, hur mycket jag än låtsas att det inte gör det.

    Men det sagt så har det gått ett par dagar nu och jag har landat i käslan av att allt inte börjar om, men att jag kan välja att låta några saker göra det. Som t.ex. mina förväntningar på mig själv och det jag vill göra.

    2021 vill jag…

    – Ta mer vardagsbilder.

    För några år sedan började jag med veckosummeringar på bloggen. Helt vanliga, enkla summeringar av vad jag gjort och vad jag tänkt på, tillsammans med några iPhone-bilder från veckan. Detta resulterade i en stor samling helt underbara vardagsbilder vid årets slut, som berikat mina fotoböcker så himla mycket.

    Jag slutade med dessa summeringar för typ två år sedan och har inte tänkt så mycket på det – förrän jag satte mig ned och skulle göra en fotobok om 2020 och insåg att jag knappt tagit några vardagsbilder alls. För de ögonblick när telefonen åker upp så filmar jag alltid till instastory och filmer kan man inte göra fotoalbum av… så himla trist!

    Så mitt största mål för året är att komma ihåg att ta helt vanliga bilder med mobilen av helt vardagliga ögonblick. Kanske att jag skulle ta hjälp av summeringar igen? Veckosummering eller månadssummering? Vad tror ni?

    – Satsa på min onlineshop

    Jag har en shop, där jag i skrivandets stund bara har en enda print. Ett tag sålde jag även Photoshop Actions och tanken är att de ska upp i shopppen igen (de försvann tillfälligt för att jag bytt plattform för min shop). Men nu vill jag alltså utvidga. Jag vill att det ska finnas massor av material att gotta sig i där. Fler prints, fler actions, minikurser (som man kan investera i och gå precis när man vill), guider, djupdykande behind the scenes-filmer och annat kul!

    – Göra ett nytt försök med odling och bara satsa på blommor

    Jaaa alltså idén om att odla mina egna grönsaker finns kvar, men jag känner att det kanske ligger lite längre fram i tiden. Förra året odlade jag för första gången och det var visst betydligt mer att tänka på än vad jag hade trott. 😉

    Eftersom jag inte gillar att läsa på och sedan ’göra som man ska’, utan hellre testar mig fram för att det är roligare, så tror jag att jag ska börja med något som jag har mindre krav på: Blommor. Så i år blir det bara blommor.

    Jag funderar på att odla luktärt, aster och sommarmalva.
    Odlade rosenskäror förra året men gillar inte deras bladverk. Lite synd, för blommorna är jättefina och räckte till så många fina buketter ända in på hösten!

    – Börja planera vårt bröllop (!!)

    Känns fortfarande overkligt att skriva om, prata om och tänka på att vi ska gifta oss. Men det ska vi ju – 2022 är tanken. Så i år vill och ska vi börja med bröllopsplaneringen. Och det kommer bli svårt, eftersom vi varken har någon sån där självklar tid och plats då/där vi vill gifta oss. Just nu är det som att vi kan tänka oss lite var som helst, vilket gör att möjligheterna blir oändliga = svårt. Svårt, men kul!

    – Börja göra kortare fotorelaterade videos på IGTV

    Jag har länge känt att jag vill göra mer fototips i videoformat. Jag har testat att lägga upp på Youtbe (både för länge sen på min vanliga Youtubekanal, men de senaste tre åren på min och Emelie Bernborgs kanal Golden Hour Series). Men jag känner att det blir för maffigt. Både för mig att skapa och för er att titta på.

    Så i år vill jag åtminstone testa att göra mer rörliga tips till IGTV. Korta, enklare videos om t.ex. vad som finns i min kameraväska, hur man kan tänka när man ställer in inställningar och typ… tankar kring skapande? Vad tror ni om det?!

    Fler saker jag vill göra,
    men som inte behöver närmare beskrivning:

    – Testa på att skapa med lera

    – Sy en sommarklänning

    – Släppa ut katterna, så att de kan få springa ut och in precis hur de vill (vi måste dock se till att båda känner sig trygga hos oss först).

    – Lösa situationen med vår veranda, så att den inte konstant ser ut som en soptipp för att vi ställer alla saker där som vi inte vet var vi ska göra av.

    – Träffa min familj!!!!! Hoppas att vaccinet kan hjälpa oss med det <3

    Nu vill jag höra – vad har du för mål eller önskningar för 2021?

    Så har jag sytt min drömmiga tomteluva!

    Den här tomteluvan har fått väldigt mycket uppmärksamhet sedan jag sydde den för något år sedan. Var har du köpt din luva?! är nog den mest ställda frågan under december månad.

    Och det är ju så att jag har sytt den! Jag har varit så trött på epiga köpe-luvor och när jag insåg att jag hade en bit vinrött tyg och lite fuskpäls kvar i gömmorna efter ett annat syprojekt, så snodde jag ihop den här tomteluvan lite på måfå.

    I det här inlägget berättar jag om hur jag gått till väga!

    Såhär såg det ut när jag letade i gömmorna efter passande tyger till en tomteluva!

    Material och tygmängd

    Vilket tyg har du använt?

    Till själva luvan har jag använt mig av vinröd Vadmal (ull). Fördelen med ulltyger är dels att tyget är tjockt, vilket gör att luvan får en fin form på huvudet. Ju tunnare tyg du väljer, desto mindre lyxig luva. En annan fördel med ull är att man inte behöver sicksacka kanterna, eftersom tyget inte fransar sig. Det sparar en massa tid och gör också tyget enkelt att arbeta med om man inte har symaskin.

    Som dekoration har jag använt mig av fuskpäls. Det exakta tyg som jag har finns inte längre att få tag på, då det är många år sedan jag köpte det. Men här har jag tre andra favoriter:
    Fuskpäls med naturtrogen färgskiftning
    Grå fuskpäls
    Vit fuskpäls

    Hur mycket tyg behöver man?

    Min första luva krävde ett tyg som var 62x80cm (pälsen ej inkluderad).
    80cm är den längd jag valde på luvan och 62cm är dess storlek. Mitt huvudmått (57cm) + sömsmån (2cm) + 3cm extra som gör att pälsen får plats = 62cm.

    När man går till en tygaffär så kan man dock inte be om ett tyg som är 62x80cm, utan man får den bredd som tyget har på rullen (oftast 140-150cm) och sen får man välja längd.

    Så när jag köpte nytt tyg för att göra fler luvor så köpte jag 90cm (som hade en bredd på 140cm). Det räckte till fyra luvor – två långa och två något kortare.

    1. Tyget dubbelvikt och 2. Mina fyra luvor (två långa till vänster och två något kortare till höger) som jag fick ut av mitt 90x135cm tyg.

    Hur gör man då?

    1. Tvätta tyget först (om du köper ull så kör på ull-programmet)

    2. Vik tyget dubbelt, så att du får en framsida och en baksida av luvan.

    3. Rita ut en (eller flera, beroende på hur många du ska göra) trianglar. Det är inte svårare än så. Den kortaste delen på triangeln är ditt huvudmått + 3cm extra utrymme + sömsmån 2cm delat i två (eftersom tyget är vikt) och de två långa sidorna är längden på din luva.

    4. Klipp ut din luva (glöm inte sömsmån runt om, om du inte redan räknat med det).

    5. Sy ihop de två långsidorna och lämna kortsidan öppen. Du kan sy på maskin, för hand eller kanske t.o.m. använda textillim? (Obs! Det senaste förslaget är obeprövat).

    6. Prova så att luvan passar.

    7. Nu är det dags att fundera över vilken stil du vill ha!

    Dekorera din luva

    Här ovan ser du tre olika luvor som jag har gjort. En med vit fuskpäls, en med gråmelerad fuskpäls och en utan päls, med detaljer av den bit vadmal-tyg som blivit över.

    Jag syr på fuskpäls och andra detaljer för hand. Själva bollen är en fyrkant av tyg som jag vikt in kanterna på så många gånger det gått att göra det – tills det blev en boll. Den sydde jag sedan bara på änden av luvan. Pälsen runt huvudet är en avlång remsa av fuskpäls som jag viker om kanten på själva luvan, så att man både får päls på in- och utsida. Skarven på pälstyget (som syns på utsidan av luvan) viker jag in när jag syr på den, för att få ett snyggare utseende på fluffet.

    Tofsen på den pälslösa luvan är gjord såhär:

    Bild 1: För att göra tofsen på luvan så tog jag ett stycke överblivet tyg, vek det dubbelt och klippte upp remsor. Sedan rullade jag ihop tyget så att remsorna fick hänga fritt.

    Bild 2: Såhär såg tofsen ut efter att jag rullat ihop den och innan jag sytt på den på luvan.

    Bild 3: För själva ”pannbandet” så klippte jag ut tre lite bredare remsor (runt 3-4cm) och flätade ihop dem.

    och voila:

    5 Tradera-ting jag förälskat mig i senaste månaden

    Jag har alltid gillat idén av Tradera, men haft rätt dåligt tålamod när det kommer till att leta runt. Kanske för att jag tyckt att det varit svårt att navigera runt – för att jag inte vetat exakt vad det är jag är ute efter och därför inte vetat vilka kategorier jag ska titta i eller vilka sökord jag ska använda.

    Jag gillar liksom känslan av att gå på loppis eller Second hand som om det vore en skattjakt – och se vad jag finner. Ibland finns det ingenting och andra gånger hittar man sånt man blir helt lyrisk av.

    Med Tradera är det inte riktigt så. Men nu när det inte går att ränna i second hand-butiker var och varannan dag, så har jag gett Tradera en verklig chans och jag älskar det!

    Här är några av de auktioner jag vunnit och förlorat den senaste månaden!

    VUNNEN: Julröd ullkappa

    Mamma har en röd kappa som hon haft i några år nu och som är helt fantastiskt fin – på henne. Jag är ju inte vidare färgstark av mig, utan kör bara på naturfärger, men det är ändå något som pirrat till inom mig när jag har provat mammas jacka. Man blir glad av den! Och så är den ju så julig!

    Jag har vanligtvis ganska svårt att hitta kläder Second hand. Färg, passform, material och storlek ska klaffa och det är sällan det gör det för mig. När det är snygga kläder så är de alltid för små och när de är i min storlek så är de alltid bara så jävla tantiga… Inredning är mycket enklare.

    Tradera är dock en perfekt plats att hitta second hand-kläder på. Jag vet att jag är ute efter en röd kappa, så jag klickar mig bara in på kapp-sektionen bland damkläder och sorterar på färg och min storlek. Och vips har jag hela Sverige att bläddra bland.

    Sen är det såklart svårt för att man inte kan prova i stället. Och den här var aningen dyrare än vad jag tänkt lägga på en kappa. Men jag försöker alltid tänka att… om någonting är i princip exakt det man är ute efter… så tycker jag att det är viktigast att tänka på att samma jacka kostat minst det dubbla ny. Och det är ju värt det för klimatet 🙂

    FÖRLORAD: Runt mässingspegel

    Blev riktigt besviken när jag förlorade den här auktionen. Om ni kikat på mina Vlogmas, så vet ni att jag fixade i ordning vårt vardagsrum (äntligen! Nästan ett år efter inflytt hehe…). Jag har dekorerat med ganska många moderna ting, bland annat flera stilrena tavlor. Så jag tänkte att det skulle bli snyggt med något äldre som bröt av. Något att hänga på väggen, men som inte är en tavla.

    Och då dök den här upp. Jag var dock inte den enda som var sugen på den här spegeln, så jag förlorade i sista sekund. Trist. Men nu vet jag vad jag ska fortsätta titta efter.

    VUNNEN: Horn i mässing

    Appropå äldre saker att hänga på väggen (men som inte är tavlor), så hittade jag det här vackra hornet av en slump mitt i julpyntningspreppen.

    Jag är ju som sagt inte så färgglad av mig (men den där jackan längre upp kanske färgar av sig på mitt sinne hehe..), så jag är alltid ute efter julpynt som känns mer ”vinter” än vad det känns ”jul”. Kanske också för att legitimera att jag inte tar ned pyntet direkt, utan låter det vara kvar tills det knoppar i trädgården… 😉

    Jag hade rätt tur med det här hornet. Det var många som var intresserade av det, men det var jag som fick hem det i slutändan. Tummen upp för fina produktbilder hos den här säljaren – ellerhur?

    FÖRLORAD: Väggljusstakar i mässing

    Här har vi två väggljusstakar som drog iväg rejält i pris. För mig spelar märke eller designer ingen roll och det var därför jag förlorade. Kunde liksom inte rättfärdiga varför jag skulle buda så högt som 771:- där auktionen slutade.

    Väldigt fina väggljusstakar dock och precis i den stilrena stil som jag gillar. Äldre mässingsdetaljer har en tendens att bli rätt krusidulliga, vilket inte passar min stil riktigt. Men dessa hade vart perfekta till min samling ”äldre ting på väggen som inte är tavlor”.

    VUNNEN: Väggljusstake i mässing

    Nä, som sagt, märke spelar ingen roll. Så jag avvaktade bara några dagar efter att jag förlorade de där mässingljusstakarna ovan och hittade denna fina ljusstake för 85:-

    För mig var det inte heller viktigt att jag skulle köpa ett par, då jag inte är jätteförtjust i symmetri i min inredning. Så den här ljusstaken passar mig mycket bättre!

    Det är dock lite kul att jag för bara några veckor sedan skrev/sa att jag inte gillar material som glänser i min inredning. Jag har inget i krom, koppar eller mässing. Men är beredd att ändra mig.

    Det vanligaste problemet (som jag tycker i alla fall) när man inreder är att man känner att någonting inte passar och så dömer man ut det. Ofta passar det inte för att man har för få representanter i den stilen. För mig har det varit så med t.ex. mässing/guld. Att jag bara haft EN enda mässingljusstake och då ser den malplacerad ut där i sin ensamhet. Men nu i jul när jag fick fram änglaspelet, mässingljusstaken, hornet (som jag vann här ovan) och en ljusstake (som jag fyndade second hand i slutet på oktober), så inser jag ju att det visst passar hemma?!

    Därav andelen ting i mässing i detta inlägg – har möjligtvis blivit helt besatt 😉

    Vad tror ni om den här typen av inlägg? Är de roliga att läsa/titta på?

    Hur får jag skarpa bilder???

    Vi måste prata om en grej. Vi måste prata om det här med skärpa och konststycket att få skarpa bilder. Under alla de år som jag bloggat om foto så tycks det nämligen som att detta är det i särklass största problemet hos många. Och jag förstår varför – för det är en del att tänka på <3

    Mina 5 tips för bättre skärpa

    – Investera i ett bra objektiv.

    En stor bov till bristande skärpa är gamla, billiga objektiv. Framför allt upplever jag att billiga zoom-objektiv inte är någonting att hänga i julgranen. Vill du ha ett superskarpt men billigt objektiv så rekommenderar jag antingen att du köper ett fast 50mm eller 35mm-objektiv (läs mer i min objektivguide) eller levlar upp lite när det kommer till prisklassen – t.ex. till Sigmas Art-serie.

    – Fotografera inte med lägsta bländartal.

    Jag vet. Det är jättefint med blurrig bakgrund, men ju lägre bländartal du väljer, desto sämre blir skärpan. Dels för att det blir svårare att få till den eftersom du måste vara mer precis på grund av det korta skärpeplanet*, men också optiskt (objektiv brukar generellt prestera bättre på högre bländartal).

    Så stör du dig på att skärpan inte är bra – testa att öka bländartalet till 2,8.. 3,5… kanske t.o.m. 4? Eller så accepterar du bara att skärpan blir lite sämre och fotograferar vidare med superkort skärpedjup – för det är ju så fint! 😀

    *Skärpeplan = Området (i djupled) som är skarpt runt den punkt där du sätter skärpan. På riktigt låga bländartal kan skärpeplanet bara vara någon ynka millimeter, medan det på högre bländartal kan vara flera meter (men det beror också på hur nära du är det som du sätter fokus på).

    – Förminska dina bilder innan uppladdning

    En fotografs värsta mardröm är auto-komprimerade bilder. Dvs. bilder som förminskats automatiskt för att passa på en specifik plattform (t.ex. i sociala medier). Autokomprimering leder nämligen främst till förlorad skärpa.

    Om du googlar ”Instagram image size” eller ”Facebook image size” så får du upp olika bildstorlekar för de olika plattformarna – storlekar som du bör förminska dina bilder till innan du laddar upp dem.

    – Titta inte på bilden i 100% inzoomat läge.

    Mina bilder ser inte heller wow-bra ut i 100%. Men vem tittar på bilder i 100%?! Det gör enbart DU när du sitter där och redigerar, men ingen annan kommer se dem på det sättet.

    Först och främst publicerar vi ju majoriteten av våra bilder på Instagram. Typ i 12% storlek. Även om vi skulle ladda upp på Facebook eller vår sajt så skulle de synas i ca 33% storlek. Jätteonödigt att titta i 100% då.

    ”Men om man skriver ut stort då!”, kanske någon tänker. Och ja, ju större man skriver ut, desto mer detaljer kommer fram. MEN. Ju större man skriver ut, desto längre bak backar man för att betrakta bilden. Därför är det inte heller nödvändigt att betrakta en bild som kommer hamna på en vepa i 100% inzoomat läge, för man kommer troligtvis stå på ett par meters avstånd och titta ändå.

    Så gör dig själv en tjänst och zooma ut!

    – Skäll inte på dig själv för att du råkar sätta fokus fel.

    Alla gör vi det. Hela tiden. Om jag fotograferar någonting som inte rör sig (en naturbild eller ett stilleben) och jag vill vara helt säker på att skärpan kommer sitta, så ställer jag faktiskt alltid fokusen manuellt. Så att jag kan se med blotta ögat på LCD’n att fokusen ligger där den ska.

    Men det orkar man ju inte göra mer än då och då. Så då får man leva med att skärpan ibland hamnar lite off. Och vad gör det egentligen?

    Med detta sagt… så tror jag dock att många har högre förväntningar på sig själva än vad man behöver ha. Jag tror att många också tittar på t.ex. mina bilder och tänker att de alltid är skarpa, trots att det är långt ifrån alla gånger som de faktiskt är det.

    Jag tror att det är teknikfantasterna som har satt griller i huvudet på oss med sitt eviga skärpe-snack. Det är de som sitter där och zoomar in till 100% och jämför skärpan millimeter för millimeter mellan olika kameror och objektiv. Helt i onödan tycker jag.

    För mig är det allra viktigaste att känslan sitter. Sen kommer skärpan. Vilket betyder att jag väljer kamera efter den som ger mig bäst känsla, snarare än den som levererar skarpast bilder. Jag publicerar även bilder helt baserat på känslan i dem. Och känslan kan fortfarande finnas där även om skärpan inte sitter – ibland kan känslan till och med förstärkas av bristen på skärpa.

    Det händer faktiskt till och med att jag dämpar skärpan i mina bilder, för att jag tycker att minskad skärpa förstärker mitt lite drömska uttryck.

    Värt att tänka på tycker jag <3

    Sprayfärger – och alla nyanser man kan önska sig!

    Sprayfärger är ju livets liv när det kommer till DIY. Av alla sätt man kan uppdatera prylar på, så är detta nog min absoluta favoritmetod. För att det går så himla snabbt att göra om någonting – och för att det är lite lätt beroendeframkallande 😉

    Det spelar ingen roll om du hittat någonting second hand som du vill göra om, eller om du har något hemma som du tröttnat på – sprayfärger fungerar på allt. Och du behöver inte ens vara det minsta kreativ för att åstadkomma stordåd, för sprayfärg är otroligt lätt att handskas med.

    Vilket märke gör bäst sprayfärger?

    Fram tills för någon vecka sedan använde jag sprayfärger som jag köpt hos Panduro. Det fungerar bra om man bara behöver svart och vitt, men så fort som man är ute efter lite mer spännande färger, så är utbudet otroligt dåligt. Jag köpte en grå och en beige sprayburk från Panduro där den grå var mer ljusblå och den beige’a var mer ljusgul – en sån besvikelse.

    Men sedan tipsade Maria på Trädgårdsgatan 6 mig om Montanas sprayfärger och jag trodde inte mina ögon! De har runt 200 (!!!) olika nyanser av sprayfärg och flera olika färgtyper.

    Jag har testat Montana Black (som egentligen enbart är för graffitimålning) och Montana Gold (som ska vara mer hållbar och för DIY-projekt). Än så länge kan jag inte prata om hållbarheten, då jag precis börjat använda färgerna, men det är väl en bra grej att följa märkets rekommendationer (vilket jag inte gjort hehe…). Det ska hur som helst även vara mer eller mindre vädersäkra färger.

    Jag har köpt mina sprayfärger från Hlstore. Bra pris och snabb leveranstid! (Ej samarbete).

    Vilka exakta färger köpte jag?

    Jag köpte Gambetta, Lennox och Industriilor (tre nyanser av beige/brun) från Montanas Black-serie och Make up (varm, rosa-orange) och Brain (ljus, grå/rosa/lila) från Gold-serien.

    Vad begöver man tänka på när man spraymålar?

    1. Tvätta sakerna först. Jag brukar bara diska dem med vanligt diskmedel och diskborste. Sedan låter jag dem torka innan jag börjar måla.

    2. Var utomhus och skydda området där du sprayar. Jag har sparat en stor kartong från H&M som jag sprayar mina saker i och har ytterligare ett kartongbit stående mot väggen där jag sprayar, ifall det skulle stänka.

    3. Om du sprayar ett föremål med blank yta (så som metall och glas) så kan det vara bra att spraya med en primer först – då fäster färgen bättre. Jag kör också primer på saker som jag använder mycket (typ ljusstakar och förvaringsburkar). Primer finns också hos Montana.

    3. Spraya undersidan först, låt saken torka och spraya därefter översidan och eventuell insida. Detta för att det kan bli märken i färgen där saken står och de märkena har man ju helst på undersidan där de inte syns 😉 Man kan spraya ytterligare en gång (efter torkning) om man vill ha extra skydd mot slitage.

    4. Avsluta med en spraylack för att skydda din nysprayade pryl mot slitage. Jag har varit både lat och snål tidigare och skippat detta steg, men gör det inte igen. Montana har egna spraylack och dessa kan man beställa med olika finish: Matt, semigloss och gloss. Jag älskar semigloss!

    Vilka ytor kan man spraya på?

    Vilka ytor sprayfärgen fäster på får man läsa sig till när man köper. Jag har sprayat främst på keramik och metall, men vid enstaka tillfällen har jag också testat på trä och papp.

    Enda ytan jag har testat att spraya på som inte fungerat så bra är en lampskärm i textil.

    Före och efter en makeover med sprayfärgen Lennox.

    Utöver detta är det bara att tuta och köra!
    Har du några fler frågor, så ställ dem i kommentarerna <3

    Här är FLER av era bästa loppisfynd!

    För en vecka sedan bad jag er att skicka in bilder på era favorit-loppisfynd till mig, så att jag kunde visa här på bloggen. Här är förra inlägget med de första bilderna som skickades in och nu kommer resten!

    Det har varit så fantastiskt kul att se alla era fynd och läsa era tankar – loppis och second hand är ju bara helt magiskt <3

    Ida skriver:
    Älskar verkligen denna matta som jag köpte på en superfin gårdsloppis utanför Valdemarsvik i somras. Jag var där med min mamma, syster å familj å alla barn vi fikade å njöt av vädret… det var en väldigt fin dag som jag minns varje gång jag ser mattan. Som fick bo i vår fjällstuga i Tänndalen. Visste inte vart jag skulle ha den men att jag var tvungen att köpa den… kommer inte riktigt ihåg vad jag betalade..

    Emma skriver:
    Måste bara dela av mig av min fantastiska stol som jag hittade för några månader sedan. Min mamma tog med mig på en superspontan tur till en second-hand lada i närheten av Åkersberga som hon ville visa mig. Vi åker dit och går runt en stund i huvudbyggnaden. De hade även en loftdel med fler saker och när vi gick upp för trappan så möttes jag av den mest fantastiska stol jag någonsin sett. Änglakörer sjöng i bakgrunden! Jag nästan sprang fram till den. ”Hur mycket vill ni ha för den?” Frågade jag med andan i halsen. Det visade sig att en gammal dam precis hade lämnat stolen bara för en stund sedan så de hade inte hunnit värdera den än. Hon hade nämnt något om att den var från NK och att hon hade köpt den sent 20-tal. Jag blev tvungen att vänta ett tag tills ägaren kom som kunde komma med ett pris. Efter att ha diskuterat med en kollega så kom de fram till att jag fick köpa den för 1800 kr. Jag har nog aldrig känt sån lycka! Även om det var aningen dyrt så kändes det så rätt och som om det var menat att det skulle bli vi två. Idag vaknar jag upp varje morgon och ser min älskade stol i hörnet av sovrummet. Den gör mig så lycklig varje dag.

    Linda skriver:
    Mitt första, käraste och mest välanvända loppisköp! Mitt vardagsporslin Twist från Rörstrand. Köpte en uppsättning som 16-åring med begynnande intresse för retrostil och second hand. Använt dom varje dag i 15 år och tröttnar aldrig! 💙

    Amanda skriver:
    Loppisfynd! Via fb 500 kr. Min favoritfärg som äntligen gav en bra och inbjudande förvaring till mina pysselsaker. Den ger mig en go känsla i kroppen varje gång jag ser den för jag känner att det är en av de första större möblerna jag har hittat rätt med, som är mig, och inte nyproducerat från IKEA 😉

    My skriver:
    Allt på denna bilden är loppisfynd och är några av mina favoriter här hemma. Men måste jag välja en så blir det kruset. Fick betala 300 kr för det. Inget fynd om man tänker priset. Men varje gång jag går ut i köket så blir jag glad av att se det. 😃 Köpte det på norrbygdens loppis här i Småland. 🙂

    Michaela skriver:
    Hittade den här kameran på fb marketplace. Jag betalade ca 30€ för den. Det som gör den speciell är, när jag for och hämtade den från säljaren visade det sig att kamerans första ägare (vars namn finns i kamerans fodral som följde med) hade varit vän till min mammas familj sedan 1960 talet.

    Camilla skriver:
    Tallrikarna är nyligen fyndade men använder dem i princip varje dag nu (de prickiga kopparna är inte loppade) däremot är den gröna koppen från tradera. Fick 4 assietter och 5 mattallrikar för 100 kr 👌, de är tyska och vet inte så mycket om dem. Föll för det rundade mönstret och den fina glasyren.

    Tina skriver:
    Bästa fyndet: min fina Arka stol från 1955 (designstol designad av Yngve Ekström). Såg stolen första gången i en tidning precis innan jag skulle flytta hemifrån för drygt 10 år sen. Varit en ”vill ha” möbel sen dess. 2015 fyllde Arka stolen 60 år och man började producera den igen – nypris 6000-8000 (beroende på färg och träslag). Funderade på köpa men tyckte det var (är!) så dyrt. La in en bevakning på blocket i samband med nyproduktionen. Och tidigare i år (i samband med jag och sambon köpte vår första lägenhet ihop!!!) så fanns den där på blocket! Bara 10 minuter från jobbet och för endast 2000 kr!!!

    Johanna skriver:
    Fyndade denna för 50 kr och bytte till mig den från lillasyster i julklappsspelet. Tyckte att den var så pass snygg att jag inte ville lämna ifrån mig den 😍

    Ebba skriver:
    Den här korg/lådan är mitt absolut favorit loppisfynd! Jag hittade den på Livlinans secondhand i Örebro en dag när jag och min syster bara fick för oss att svänga in på loppisen när vi varit inne på Ica och handlat. Jag köpte den för 75 kr. Och varför den är så speciell för mig är för att den blev den perfekta lådan för att förvara mitt pyssel och där bara lådan i sig ger inspiration till att sitta och pyssla i timmar.

    Emilia skriver:
    Vi hade i tre veckor på ALLA sätt försökt bygga en gaffeltruck i lego av det vi hade hemma. SAMTLIGA försök blev nedröstade. Vi hade loppis i samfälligheten och det FÖRSTA barnet hittar är en gaffeltruck i lego komplett.

    Malin skriver:
    Jag ska snart flytta och åkte till Erikshjälpen strax innan stängning en lördag för några veckor sen för att skänka massvis med grejer som inte kommer få plats i nya lägenheten efter flytten. Köpstoppet just nu är verkligen ett faktum men jag kan aldrig passera en second hand/loppis utan att ändå gå in och kika. Trodde inte jag skulle hitta något eftersom att klockan var så pass mycket men helt plötsligt stod den där. Korgväskan i mina drömmar. Helt orörd och i perfekt skick. Jag lyfte ner den från hyllan och visste direkt att den var allt jag vill ha. 125 kronor kostade den vilket i mina ögon var världens kap för något så vackert.

    Jag visste genast att jag ville använda den till att förvara mina tyger i och när jag kom hem så visade det sig dessutom att den var i helt perfekt storlek för att få plats på hyllan i mitt syskåp. Helt klart en storfavorit bland alla mina älskade loppisfynd ♥️

    Josefine skriver:
    Detta är mitt bästa loppisfynd! En vitlöksgömma som är handgjord. Tycker att formen, mönstret och färgen är så himla fin! Och att någon lagt ned tid och kreativitet på att skapa den gör den extra fin. Tror den gick på ca 30 spänn på Erikshjälpen 🙂

    Emma skriver:
    Litet skåp som jag hittade på myrornas i Norrköping för 250 kronor. Har kommit att betyda mycket då skåpet blivit hem för massor med fler fynd. Dessa saker skulle annars glömmas bort i någon låda eller så hade jag inte köpt dem alls då jag inte haft någon plats för dem. I skåpet bor bland annat en bok från 1890-talet, fotoram i mässing, fjäder från skata, tennkopp med bergkristaller i och en hel del annat jag hittat på olika secondhand, loppis och i naturen.

    Emma skriver:
    Skänken är mitt bästa fynd! Från varuförmedlingen i Ängelholm, har varit med halva mitt liv 😅 Inköpt av 15åriga mig med åtanke att måla den svart och vit då rummet gjordes om för att passa rocktjejen 😂. Fegade dock ur och den blev aldrig målad vilket jag är väldigt tacksam över i dag då jag älskar dess gröna färg. 🙏

    TACK för alla bidrag hörni! Vad tycker ni vi ska köra för tema nästa gång?

    Här är ERA bästa loppisfynd!

    En av mina favorit”serier” på Sandra Beijers blogg är när hon ber sina följare skicka in bilder från deras liv i olika kategorier – t.ex. ”visa din arbetsplats” och så sammanställer hon alla inskickade meddelanden på sin blogg!

    Jag har tänkt jättelänge att jag velat göra något liknande och nu är det alltså dags! Jag frågade på Instagram om ni inte kunde skicka in en bild på ert favorit-loppisfynd och här är vad ni skickade till mig:

    Emma skriver:
    (Ljusstaken) Vinter 2019 var jag och min svärmor på vår vanliga runda till PMU här i Piteå. Det är som vår grej vi gör tillsammans. Det är lördag och mycket folk i butiken och så plötsligt står den bara där, lite undangömd på en hylla. 110kr betalade jag för den. Det är äkta mässing och jag tänder den nästan varje dag (förutom mitt i sommaren). Det är mitt absoluta favoritfynd, och jag kommer nog aldrig göra mig av med den ❤️

    Emma Clara skriver:
    Alltså…på mina loppisrundor så blir det sällan bara en sak. Utan fler. Men nästan alltid så passar de ihop. Lite knäppt ju! Ibland blir det grönt, ibland blått, eller som på bilden natur/brunt. Inget på bilden kostade över 40 kr. Och….jag bara ÄLSKAR loppis/vintage/återbruk/secondhand.
    Jag får precis den personliga inredning jag vill ha!

    Sara skriver:
    Måste vara vår kökssoffa som vi fick helt gratis 😍 den skulle skrotas 😯😯😯 den har gjort det så himla mysigt i vårat kök och de är min plats 😍👑

    Elin skriver:
    Secondhand fynd! Köpte denna i Vansbro för 700:-, en imperialsäng från 1800talet i originalskick. Är min sons växa säng nu 😍 För mig är den så speciell då den är så unik och ger hela rummet sånt lugn och tyngd. Som att här kan man slappna av verkligen.

    Bianca skriver:
    Senast idag gjorde jag ett loppisfynd i en nyöppnad butik i närheten där jag bor. Hittade det här söta porslinet som jag hoppas på får ta plats i en sommarstuga i framtiden. Det här blev snabbt en ny favorit i min lilla samling. Kostade mellan 39-59 kronor styck!

    Janna skriver:
    Bästa loppisfyndet är helt klart min fotogenlampa (vänster), hade länge suktat efter den från Karlskrona lampfabrik i large, men den e så dyr, sen sprang jag på denna för 80kr smutsig och såg ganska taskigt ut men efter lite rengöring visade den sig vara en riktig pärla! 👌 plus att formen är mkt roligare än på den andra. Och den perfekta gröna nyansen!

    Hittad räven denna ”godisburk” senare.. (höger) tycker den är lite rolig, och även den i den perfekta gröna nyansen..

    Malin skriver:
    Det här är mitt favoritfynd. Jag hittade hela tavlan på pingstkyrkan i Östersund. Det var första gången jag var där i sommar. Jag såg denna på tavelväggen och kände igen stilen direkt. Det är Göran Boström! Jag är uppväxt med hans konst. På hälsocentralen finns en hel del och jag älskar dom tavlorna. Göran är även gift med min lärare jag hade i högstadiet och han var ofta med på friluftsdagar. Så jag har många minnen kopplat med hans konst och även han själv. Jag har alltid älskat hans stil och den passar bra här hemma med mina tavlor som har anknytning till skogen 🥰 30 kr gav jag för den och jag är så glad att jag fann den.

    Rebecka skriver:
    Mitt bästa loppisfynd: en fullt funktionell byrå som jag fick GRATIS! Det är det första möbeln som jag renoverade genom putsning, spackling och ommålning, och därför är den lite extra speciell för mig

    Madelaine skriver:
    Denna hyllan. Fyndad på en bakluckeloppis i utkanten av Lund för 10:- och den är så jäkla snygg bara.

    Julia skriver:
    Svårt att välja bland alla fynd men här är min fina vas från Skruf! 49kr på myrorna i Stockholm och jag älskar den såå mycket!

    Anna skriver:
    Här är mitt bästa loppisfynd! Ett rosettunderlägg från Svenskt tenn som jag hittade på en loppis augusti 2019 när orienteringsklubben i Dammekärr, Nödinge utanför Göteborg hade sin årliga marknad. Den betyder mycket för mig för att platsen är ett ställe jag återkommer till varje sommar och har så gjort i hela mitt liv och att vi går dit ihop tre generationer och fyndar, fikar och tar lotter, priset då… 15 kr och en hel del putsade så vart denna fina rosett min 🥰

    Manda skriver:
    Mitt loppisfynd 😍 Piedestal jag kånkade med mig i gult trä-skick på bussen (två bussar tom haha!) för att sen måla varenda liten pinne i min favorit-grå-nyans. Och nu agerar den förvaring för alla bebisfiltar jag virkar och lägger på lager haha 🤷‍♀️

    Jenny skriver:
    Mitt bidrag är en bild på de flesta pocketböcker jag köpt second hand sedan i början på sommaren. De flesta har kostat mellan 5-10:-/styck. Varför de betyder så mycket för mig är för att de symboliserar hur långt jag kommit i mitt tillfrisknande från utmattningssyndrom som jag varit sjuk i väldigt länge. Under lång tid orkade jag inte läsa vilket var en stor sorg då jag älskar böcker. Så det är en enorm lycka nu att orka läsa igen vilket jag tror bidrar till mitt fortsatta tillfrisknande 🌹🌻

    Isabella skriver:
    Är nog mest nöjd med… allt här men kistan i huvudsak, sprang på den på Erikshjälpen för 700kr. Det känns att den är väldigt gammal och man ser vissa lagningar här och var, älskar att man ser dess historia och den är perfekt att förvara lite medeltidskläder i ❤️ Och måste självklart nämna Visby-tavlan som gömde sig bakom andra tavlor på Myrornas och som jag fick hem för 35kr, har dock bytt ram på den eftersom den gamla var trasig ^^

    Ellen skriver:
    Hittade denna pigtittare på Läkarmissionen i Västerås för 250kr typ! Blev kär direkt! Den har varit dekor på mitt rum ett tag nu men fick vara dekor på mitt och min killes bröllop i somras så nu gillar jag den ännu mer!

    Charlotta skriver:
    Här är ett av mina bättre loppisfynd från en liten runda. En korg/bricka (Hahahaha du vet?!), en vacker ljusstake, en fin stråväska som fått följa med mig på otaliga havsbad och så söta små träskor till min systerdotter Selma. Som hon har övat i att gå i träskor, det är banne mig inte enkelt när man är 3 år!

    Emma skriver:
    Det här är mitt absoluta favvo-loppisfynd. Köpte den på erikshjälpen för 25 kr. Jag ville egentligen ha ramen, men jag har liksom totalvänt och älskar själva bilden mer än ramen nu 🤩

    Sandy skriver:
    Inköpt på Erikshjälpen i Skövde för ca 2 år sedan för 275 kr. Är uppväxt med hund, men har just nu inte möjligt att ha en hund just nu. Så denna får suga så länge.

    Jenny skriver:
    Denna gamla lanthandelsvågen. Hitta den när en loppis lagt ut vad de fått in till butiken på deras Instagram. Minns inte vad jag gav för den men var ca 250kr. Åkte inom 5min efter att jag såg bilden för jag skulle ha den! Denna får inte läggas undan, den har stått framme i de 6åren jag haft den. Har tre till äldre vågar som jag hittat på loppis, dem har fått plockats undan och fram och undan igen men inte denna.

    Aaah jag fick så många meddelanden så det blir en del två också – den kommer nästa vecka! Wow vad kul det var att se era fynd och läsa era historier! Det här måste vi helt klart göra igen!

    Hittade du någon favorit bland fynden i det här inlägget?

    Välkommen till vår nysignade studio i Nora!

    – Söndag 20 september 2020

    Men hej! Här ska jag och CJ hänga det kommande året. I en jättefin industrilokal på 32kvm i kvarteret bryggeriet i Nora!

    När jag och Filip flyttade från Stockholm så tänkte jag att ”yes, nu kanske det är möjligt att ha råd med ett kontor”. Jag var helt insnöad på att det var ett kontor i Örebro som det i så fall skulle bli, men den tanken kändes inte helt hundra. Jag har ju velat bosätta mig utanför stan av en anledning – för att jag gillar att vara utanför stan. Så varför välja en lokal som tvingar mig tillbaka till ”storstan” (även om den är betydligt mindre än Stockholm)?

    Jag och Filip besökte Nora för första gången i början av maj och vi föll pladask. En så himla mysig liten stad, på en så himla vacker plats. Älskar hur väl de bevarat alla fina hus och hur mycket Nora påminner mig om min hemstad Skara. Så när jag kom på att jag kunde leta efter en lokal i Nora… så gick allting väldigt fort.

    Bryggeriet – så himla fint!

    Såhär ser det alltså ut i kvarteret Bryggeriet – massor av fina gamla hus, som alla hyrs ut till hantverkare av olika slag. Här finns keramiker, glaskonstnärer, de som jobbar med garn och textilier, det finns smeder med mera, med mera… och nu två övertaggade fotografer.

    Vi var här på visning den 8 september och fick kika på två olika lokaler – en större på strax över 50kvm och en mindre, som vi sedan valde. De har även en lokal där man kan hyra enbart kontorsplats, men både jag och Caroline känner att vi vill ha vårt egna space. En plats där vi får vara för oss själva och skapa. Utan att någon annan stör haha..

    Så nu ska vi bara komma på hur vi ska inreda där inne! :)))

    Vi kollade på en lite större studio först, med det här lilla extra utrymmet till vänster.

    Imorgon ska jag åka och lämna in en svart metallplåt på ett tryckeri för att de ska printa min och CJ’s nya logga. Den ska sedan upp i den svarta ramen som du ser i bilden till höger här precis ovanför. Jag hoppas såååå att de hinner göra det innan helgen, för på lördag är det nämligen dags för loppis!

    Vi tänkte att vad är inte bättre som invigning för två återbruksälskare än att ordna en egen loppis? Så nu på lördag, 26/9 är det dags – kl 11-14. Läs mer om det på min instagram, i min highlight ”LOPPIS” om du är intresserad av att komma!

    Så det har vart fullt ös nu i tre dagar med att kör grejer till studion, hänga och ställa upp allting, samt styla lite grann. Om jag ska vara ärlig så har jag varit mer fokuserad på att hänga upp vimplar och ställa fram torkade blommor än att hänga upp mina egna kläder som ska säljas. Typiskt mig haha! Om jag inte var fotograf så skulle jag nog bli festfixare – eller kanske framför allt fest-stylist 😉

    En liten sneakpeak på en del av studion med några av kläderna som ska säljas upphängda!

    Nä gud vad kul allting ska bli! Är så obeskrivligt taggad på att få flytta in i studion på riktigt. När jag körde in till Nora för första gången efter att jag hämtat nycklarna så kändes det som att jag kört hem. Himla fin känsla.

    En vacker dag kanske vi till och med bor här – jag och Filip – vem vet? 🙂

    Hur jag gör för att hitta unika loppisar och second hand-butiker!

    Jag, iförd ett second hand-fynd och omgiven av second hand-fynd.

    Först och främst:

    Börja använda Google Maps. Nu.

    Det är väldigt många som inte använder sig av pin-funktionen i Google maps, har jag insett de senaste veckorna. HUR klarar ni er?, undrar jag. Jag använder den till allt! Till att spara fotoplatser jag hittat, restauranger kompisar tipsar om och loppisar jag hittar och vill besöka.

    Det enda du behöver göra är att:
    1. Ladda ner Google Maps-appen till din smartphone.
    2. Logga in med dit Google-konto.
    3. Börja pinna.

    Tips! Jag har skapat en ny lista inuti Google maps som heter ”Loppis”, där jag sparar alla mina loppisfynd. På det sättet kan jag klicka upp enbart den listan och se en sammanfattning av mina loppisar på en karta, utan att bli störd av andra platser från andra listor.

    Okej, dags att börja leta:

    1. Sök upp second hand-butikerna i stan.

    Det första jag gjorde när jag flyttade till Örebro var att lokalisera alla second hand-butiker i stan. Det absolut enklaste man kan göra egentligen – du behöver bara plocka upp Google Maps och söka på ”second hand”, ”loppis” och ”återbruk”. Sen pinnar du allt du hittar i din omnejd till din second hand-lista.

    Några Second Hand-butiker som jag har här i Örebro, som jag älskar och går till regelbundet är Livlinan, Erikshjälpen, Ge för livet (Nastagatan), Myrorna (Fredsgatan), Röda korset, Resell och Stadsmissionen.

    Jag går oftare till second hand-butikerna i stan än vad jag åker på mys-loppisar på landsbygden – för att de är enklare att besöka. Man kan liksom passa på att ta sig en titt när man ändå är ute och gör ärenden. Så brukar jag göra och därför är det i traditionella second hand-butiker som jag gör de allra flesta fynden.

    Underskatta inte dessa butiker!

    2. Gå med i loppis-grupper på Facebook

    Jag tror att det var någon av er följare som tipsade mig om att i princip alla län i hela Sverige har sina egna loppis-grupper på Facebook. Jag är t.ex. med i bland annat ”Loppisar i Örebro Län” och ”Loppisar i Skaraborg”.

    Det är i dessa grupper som jag hittar alla små och gulliga loppisar utanför stan, eftersom de postar sina adresser och bilder på vad de har för prylar i trådar i gruppen. T.ex. så brukar någon skapa en tråd med frågan ”Vilka loppisar har öppet nu på lördag?” och så postar alla som har öppet den lördagen. Det kan liksom inte bli bättre än så! Serverat och klart 😀

    Det du behöver göra för att hitta dessa grupper är att söka på ”Loppisar” på Facebook. Ofta kommer det upp grupper som ligger nära dig, men ibland kanske du måste testa med att söka på ”Loppisar i Örebro” eller ”Loppisar i Närke” för att hitta rätt.

    Ps. Glöm inte pinna loppisarna till din Google Maps!

    3. Följ återbruk-älskare i sociala medier

    Det allra bästa tipset av dem alla är att följa andra som älskar återbruk (och som gör bra fynd!) i sociala medier. Då och då händer det att dessa personer tar med dig på en loppis-runda i storys och taggar butiken. Och det är då du ska vara snabb och spara butiken/loppisen till din Second hand-lista i Google Maps. På det sättet bygger du sakta men säkert upp en stabil karta med loppisar och second hand-butiker över hela Sverige. Och ofta är det dessutom enbart guld-tips.

    Det är jättemånga loppis-älskare som är väldigt generösa med att dela med sig av loppisarna de besöker, så du kan inte ligga på latsidan här. Du kan inte vakna upp en lördagmorgon och tänka ”jag vill gå på loppis” och sedan förvänta dig att alla loppisgurus ska ge dig sina bästa loppis-tips i ditt område på DMs ”så snabbt som möjligt”. Det är inte ok. Jag sitter t.ex. som en hök inne hos Emma Sundh och pinnar alla ställen hon är på – inte för att jag kan besöka dem direkt, eftersom Emma inte bor på samma plats i Sverige som jag, utan för att framtida Elin kommer bli himla glad när hon reser till Gotland/Stockholm/Västkusten och har Emmas tips sparade.

    Sen finns det ju också dem som delar tips i bloggar. Både Emma Sundh och Elsa Billgren har gjort inlägg med deras bästa Gotlandstips, där du hittar några riktiga pärlor till second hand-butiker.

    4. Använd Instagrams sökfunktion

    Jag skulle säga att alla riktigt vackra second hand-butiker har egna Instagramkonton, som du kan hitta till genom att söka på ord som t.ex. ”loppis”, ”kuriosa”, ”antikt” och ”vintage”.

    Jag hittade en hel drös här runt Örebro bara genom att knappa in ”loppis” i sökrutan. Sen är det ju dock inte bara butiker som du får upp i sökresultatet, utan också fler återbruk-älskare som du kanske inte haft koll på tidigare. Du vet, såna du kan följa och få tips från 😉

    Trädgårdsmys med stolar fyndade på Erikshjälpen, Blocket-soffa och vas, kanna,
    tallrikar, glas och skålar… från alla rundor jag gjort det senaste året.

    Fler råd från mig…

    Du måste göra jobbet själv, för ingen kommer vilja servera dig sina bästa tips. Dels för att man lagt ned så mycket tid och engagemang på att hitta dem. Men framför allt för att du blir en extra person som jag som återbruk-älskare måste fightas med om de bästa fynden. Haha. Så var glad att det taggas och delas så mycket i sociala medier och gör något av det du får!

    – Du måste åka ut och titta för att finna. Du kan inte sitta hemma i soffan och fundera på varför du inte hittar några spännande loppisar. Alla mina favoritställen har jag hittat genom något av ovanstående sätt och sedan har jag gett mig ut för att reka. En del ställen kommer vara skräp och andra kommer vara rena rama guldgruvan. Oavsett vad jag tycker om loppisen jag besöker, så ser jag det som en spännande utflykt!

    – Kom ihåg att bara för att det inte finns något du gillar just idag, så betyder det inte att det inte kommer finnas imorgon. Jag brukar inte titta på antalet fynd eller sakerna i sig när jag hittar favoritloppisar. Utan jag tittar på ställets storlek, hur mycket folk som är där, om det är någon ruljans på sakerna (kommer det ofta in nytt?) och sist också om det ligger i en mysig miljö som man gillar att åka på utflykt till.

    Om du gillade mina tips får du gärna lämna en kommentar eller dela mitt inlägg <3

    Kreativitet är inte alltid så enkelt

    – 6 september 2020

    Det här med kreativitet kan vara rätt känsligt ibland. Jag tänker att det kan verka så enkelt att vara intresserad av någonting och sedan bara producera, dag efter dag. Men ni fellow kreatörer vet ju att så inte är fallet.

    Jag har väldigt många olika kreativa intressen. Några av dem är enklare att hålla på med, medan andra ger mig obeskrivlig prestationsångest. Eller det kanske inte är enbart det? Prestationsångest? Ibland känns det som att jag vill så mycket att jag inte ens kan börja. Det betyder så mycket för mig att det på något sätt blir tungt att hantera. Jag vill släppa ut hela mitt inre varje gång jag skapar – och det orkar man ju inte. Inte varje gång.

    Att teckna är en sådan grej för mig. Det är den skaparform som jag hållit på med absolut längst, som varit mest förknippad med mig som yngre och som jag verkligen älskat att hålla på med. Men det är också det kreativa hantverk som varit och är absolut svårast att hålla på med. I perioder kan jag vara helt uppslukad av det, men sedan kan jag förlora gnistan under flera, flera år… för att en dag plötsligt finna den igen. Och så rullar det på.

    Hej, hejdå.. hej och hejdå.

    Men det jobbigaste med dessa ”känsliga skapandeformer” är nog att jag aldrig, aldrig blir nöjd. Hur noggrann jag än är och hur mycket jag än kämpar, så blir det aldrig bra nog. Samtidigt som det också är en av de finaste saker jag vet, att hålla i en penna och leka med världens alla färger.

    Komplicerad relation.

    Den skaparform som jag har absolut enklast med är lyckligtvis fotografi. Eller lyckligtvis och lyckligtvis.. Nu låter det som att jag vunnit lotteriet att råka jobba med just det som jag kan sysselsätta mig med allra enklast. Men så är det såklart inte. Det är snarare så att jag har valt att jobba med foto, just för att jag har en så lättsam relation till det. Förhållandevis lätt relation, kanske man skulle säga. Att skapa är aldrig enkelt – inte ens när det är som enklast.

    Jag har absolut lust och mindre lust att fota i perioder, men det är inte så…. radikalt? Svängarna är inte så starka, pauserna är inte så långa. Jag vet att jag kan lägga ifrån mig kameran och ta upp den igen imorgon. Det är inte katastrof om en bild inte blir bra – jag kan prova igen. Och igen och igen. Mitt tålamod är outtömligt.

    Ibland undrar jag vad det är som gör att vissa kreativa ting är så oerhört känsliga för en, medan andra inte är det. Varför kan jag känna sån enorm prestationsångest kring att teckna – så mycket att jag får ritkramp och inte kan göra något annat än att stirra likgiltigt ut på mitt blanka papper, år efter år, efter år? Medan jag också känner prestationsångest för min fotografi, men tar det lite mer med en klackspark och ”gör det ändå”.

    Jag vill göra mitt bästa när jag tecknar och jag vill göra mitt bästa när jag fotar också. Men med det senare är det inte på liv och död. När jag tecknar och gör mitt bästa men inte når perfektion (vilket jag ju såklart aldrig gör), så känner jag mig värdelös. Jag blir arg och frustrerad. Men när jag fotar och gör mitt bästa men inte når perfektion, så tänker jag ändå ”äh, det blev bra ändå! Kanske inte som jag tänkt mig, men något helt annat”.

    Märkligt det där.

    Ibland är det svårt att uttrycka just den här känsligheten i sociala medier.

    Allt jag visar upp som jag skapar är något som jag potentiellt skulle kunna göra på beställning – utåt sett. Inifrån är det inte alls så. Majoriteten av det jag gör, gör jag bara för mig. Och skulle aldrig kunna drömma om att dra in pengar på det. Det kreativa är i vissa fall alldeles för känsligt för det. Jag skulle gå under. Tappa gnistan helt. Aldrig vilja skapa dessa ting igen.

    Ibland är det till och med jobbigt att få frågan. ”Kan du måla ett porträtt på mig och min kille?”. Vet inte varför. Kanske för att jag kan. Fysiskt sett. Men emotionellt kan jag inte och det är svårt att förklara den skillnaden. Inte för att jag måste förklara mig, men det blir rörigt inombords.

    Vissa saker måste helt enkelt bara få vara mina.

    Känner du igen dig i det här?

    Att tänka på när du köper objektiv

    1. Fast eller zoom?

    Det första du måste fundera på är om du vill satsa på ett objektiv med fast brännvidd eller med zoom. Det finns för och nackdelar med båda och det känns lite som att man är antingen eller: Antingen är man en fast-person eller en zoom-person.

    Fast objektiv:
    – Går inte att zooma med
    – Ger dig kortare skärpedjup och är också bättre i situationer med dåligt ljus (pga möjlighet till lägre bländartal, med något enstaka undantag)
    – Generellt sett billigare än zoom-objektiv

    Zoom-objektiv:
    – Du kan zooma med dem och blir därför mer flexibel
    – Du behöver inte byta objektiv varje gång du vill fota med en annan brännvidd, för att zoom = flera olika brännvidder i ett och samma objektiv
    – Du behöver inte köpa flera olika objektiv, utan kan klara dig med ett
    – Inte lika kort skärpedjup och svårare att fotografera i sämre ljusförhållanden

    Hur ser jag om ett objektiv är fast eller zoom?

    Du ser det på siffrorna i objektivnamnet. Står det två siffror med ett bindestreck emellan innan snedstrecket ”/” (t.ex. Tamron SP 24-70/2,8 Di VC USD G2), så är det ett zoom-objektiv. Objektivet går att zooma från brännvidden 24mm till brännvidden 70mm.

    Står det bara en siffra innan snedstrecket ”/” (t.ex. Canon EF 50/1,8 STM) så är det ett fast objektiv, som bara har en brännvidd: 50mm.

    Läs mer om objektivens beteckningar här.

    Det här är mitt favoritobjektiv: Ett 35mm från Canon. Objektivet heter Canon EF 35/2,0 IS USM och det är bara en siffra innan snedstrecket, nämligen 35, så objektivet är fast.

    2. Brännvidd: Vidvinkel, normal eller tele?

    (Brännvidden i parentesen gäller dig som fotograferar i fullformat.)
    Brännvidden utanför parentesen gäller dig som inte fotar med fullformat.

    Upp till 20mm (Upp till 24mm): Mycket vidvinkel. Passar bäst när du ska fota i trånga utrymmen (t.ex. bostäder eller eventlokaler), där du vill stå nära något men ändå få med mycket i bild.

    24mm (35mm): Normal vidvinkel. Ungefär samma vinkel som du får när du fotar med din telefon. Passar bra till vardagsbilder, naturbilder och porträttbilder där du vill att mycket av miljön ska komma med i bild.

    35mm (50mm): Normal brännvidd. Varken vidvinkel eller tele. Passar bra till stilleben/produktbilder och porträttbilder.

    50mm (85mm): Normal tele. Också perfekt för stilleben/produktbilder och porträttbilder, men där du vill ha mindre fokus på miljö och mer fokus på suddig bakgrund.

    85mm och uppåt (135mm och uppåt): Mycket tele, dvs. mycket inzoomat. Passar till alla typer av motiv som du vill kunna fotografera på långt avstånd. T.ex. vilda djur, vackra byggnader i horisonten eller sport.

    Läs mer om brännvidd här.

    Läs mer om varför brännvidden blir olika beroende på om du fotar med fullformat eller inte här.

    3. Bländare

    Ju lägre bländartal du kan ställa in på ett objektiv, desto bättre. Både för att du då kan fota med kortare skärpedjup, men också för att dessa objektiv är bättre i sämre ljusförhållanden.

    Hur ser jag vilket lägsta bländartal ett objektiv har?

    Talet efter snedstrecket ”/” är bländaren.
    T.ex. på mitt objektiv Canon EF 35/2,0 IS USM, så är lägsta möjliga bländare jag kan ställa in 2,0. På Canon EF 50/1,8 STM är 1,8 den lägsta bländaren du kan ställa in.

    Undvik!

    Försök att undvika objektiv med variabel bländare – dvs. zoom-objektiv där lägsta bländartal ändras beroende på vilken brännvidd du fotograferar med.

    Du ser att ett objektiv har variabel bländare när det efter snedstrecket ”/” står två siffror med ett bindestreck mellan. T.ex. Canon EF-S 10-18/4,5-5,6 IS STM.

    Det är inte fel att ha ett objektiv med variabel bländare. Men det kan vara bra att veta att det är bättre att välja ett objektiv som inte har det. MEN. Både super-vidvinkelobjektiv och -telezoomar kan bli extremt kostsamma. Då är det bra att det finns billigare varianter med variabel bländare.

    Läs mer om bländare här.

    4. Mer att tänka på:

    Märken

    Att köpa ett objektiv av samma märke som sin kamera är alltid tryggt och säkert. Men titta gärna också på objektiv från Tamron och Sigma!

    Funktioner

    Närbilder
    För att du ska kunna fota närbilder behöver du ett macro-objektiv. Dessa har alltid ordet ”macro” i objektivnamnet.

    Bildstabilisering
    Grymt praktiskt att ha. Både för att undvika skakiga bilder när det är dåligt ljus (t.ex. inomhus eller på kvällen) och när du ska filma videos! Gå till min objektiv-ordbok för att se hur du läser ut vilka objektiv som har bildstabilisator baserat på märke.

    Vädertätning
    Kostar oftast en del, men också väldigt pratkiskt om du (precis som jag) är ett stort fan av regn och snö.

    Snåla inte

    Det är lite skitsamma vilken kamera du har, om du ändå väljer det allra billigaste objektivet. Det är alltid värt att spendera pengar på ett bra objektiv och generellt får du mer kvalitet genom att betala mer.

    Undantag:
    – Canons och Nikons 50/1,8, samt Panasonics 25/1,7 (passar både Panasonic och Olympus Micro 4/3) kostar runt 1000-lappen och är GRYMT bra! Bör finnas i allas kameraväska (beroende på vilket märke du har förstås).

    – Att köpa Canon eller Nikon original är alltid dyrare än att köpa objektiv från Tamron eller Sigma. Men de är allvarligt minst lika bra…

    Mina objektiv kan du läsa mer om här.

    Men mer specifikt då? Vilket objektiv ska man köpa?

    Det är jättesvårt att säga. Det finns hur mycket olika objektiv som helst och alla har olika märken, samt önskemål.

    Jag skulle säga att det inte finns något dåligt objektiv nu för tiden. Så gå igenom punkterna i det här inlägget och be en säljare i en fotobutik om hjälp!

    1. Vill du ha fast objektiv eller zoom?
    2. Vilken brännvidd är du mest sugen på, på ett ungefär?
    3. Fråga säljaren om det finns något bra objektiv som inte har variabel bländare, men som ändå inte är alltför dyrt.
    4. Vilka funktioner vill du ha/behöver inte ha?

    Precis som jag skrev i inlägget där jag tipsar om kameror, så tycker jag att det är extremt värt att vända sig till en specialiserad fotobutik. Alltså typ Scandinavian Photo, Cyberphoto och Rajala. De kan 100% säkert sina prylar och butiken får dåligt rykte om de skulle sälja på dig något du inte vill ha eller behöver.

    Vad gillar jag?

    Fast eller zoom? Jag älskar fast!

    Favoritbrännvidd? Förstaplatsen tar 35mm. Andraplatsen får 50mm och på tredjeplats kommer 24mm. Jag gillar när miljön tar mycket fokus i mina bilder och fotograferar av den anledningen mer med vidare vinklar och väldigt sällan med tele-objektiv. Gillar man att bakgrunden blir suddig, så bör man inte satsa på dessa objektiv utan köra på 50mm och uppåt när det kommer till brännvidd!

    Favoritfunktion? Bildstabillisator!

    Behöver man tillbehör?

    Motljusskydd – Minskar dis när du fotograferar i solen, men skyddar också linsen mot regn.

    UV-filter – Använder aldrig det faktiskt. Men det är en billig försäkring ifall du skulle tappa kameran med objektivet nedåt. Har gjort det vid ett tillfälle och filtret sprack, men objektivet klarade sig,

    Mikrofiberduk – Superbra att ha för att torka av den främre linsen emellanåt.

    Här kan du läsa om vilka objektiv som jag har i min kameraväska!

    Det bästa och sämsta med att bo på landet

    Tänk att en promenad runt kvarteret kan se ut såhär!

    – 29 augusti 2020

    Jag har snart bott i det lilla röda huset på landet utanför Örebro i åtta månader. ÅTTA MÅNADER. Hur kan tiden gå så snabbt?! Det känns som att jag knappt hinner blinka innan hela trädgården och omgivningarna förändrats och vi är inne i en ny årstid.

    Idag tänkte jag iaf skriva om det bästa och det sämsta med att bo på landet. Kanske egentligen mer specifikt att bo i HUS på landet. Det blir lite av båda.

    Det bästa med att bo på landet:

    + Att lunken är en helt annan. Det är förstås väldigt olika beroende på var man bor och hur gamla folk är som bor omkring en, men nu jämför jag med de gånger jag bott i lägenhet mitt i stan (Stockholm och Jönköping). Ingen springer eller rusar för att de har bråttom. Folk ÄR här ute. När man är här så är man här. Inte ständigt på väg någon annanstans – det är väl det bästa sättet jag kan förklara det på. Fridfullt.

    + Man har mer utrymme att vara på – för sig själv. Den värsta känslan jag känt i ett hem är att vara instängd. Att känna att jag bara får vara för mig själv så länge som jag har gått in och stängt ytterdörren om mig. Flyttar man till hus så utökas utrymmet man får vara själv på till huset + trädgården. Flyttar man till landet så utökas det till huset + trädgården + allt omkring.

    Jag har grannar. Jättenära dessutom, men det känns ändå inte som att de ”inkräktar på mitt utrymme”. Förmodligen för att det finns gott om utrymme så att det räcker åt alla här. I Stockholm fanns det alltid mer folk än utrymme.

    + Att man är i naturen istället för en åskådare på avstånd. Jag vet inte hur många gånger jag stått på en terass eller en balkong och känt att ”åh vad det är vackert där borta” och ”åh, vad jag önskar att jag hann ta mig bort dit för att njuta av allt det vackra”. För mig är ju naturen, vädret och årstiderna något av det absolut viktigaste i min vardag, så att få flytta ut på landet och bara kunna öppna dörren för att få uppleva dem – det är helt magiskt.

    + Jag har inte längre hjärtat i halsgropen. I Stockholm kunde jag komma på mig själv flera gånger med att andas som om jag var konstant stressad, trots att jag tog en helt lugn och stillsam promenad. Det bara var någonting i stadsrytmen, med trafiken, och alla människor som gjorde att jag hela tiden hade en underliggande stress som jag inte märkte av förrän jag verkligen lyssnade eller gjorde ett miljöombyte.

    Det är annorlunda nu. Jag andas som man ska och det känns betydligt bättre för mitt välmående.

    + Att en snabb promenad runt kvarteret inte är kantad av asfalt, cigarettfimpar, betonghus, cyklister och bruset från en massa trafik. Utan av åkrar så långt ögat kan nå, grusvägar som knastrar så härligt under skorna och en massa djur (får, kossor, hästar, rådjur, harar, rävar och ekorrar finns det hos oss).

    + Det är såååå mycket blommor här ute! Alltså helt sinnessjukt mycket blommor. Jag som har trott att blommor = maj och början på juni, har nu insett att blommor = hela sommaren. Var så glad över några krokusar som stack upp ur dikena där i våras och nu är varje vägkant full av blåklockor, solrosor, klöver och massor av andra sorter jag inte vet namnet på.

    Det sämsta med att bo på landet:

    – Det är sinnessjukt kallt på vinterhalvåret. Gäller kanske generellt hus (om inte annat så är elräkningen skyhög) och speciellt om man bor i ett så gammalt hus som vi bor i. Grunden är helt öppen under huset och kylan tränger upp ur golvet så att fötterna förvandlas till isblock på bara några sekunder. Det går inte att leva här utan tofflor och mattor. I vintras satt jag hemma med dubbla byxor och trippla tjocktröjor, racksockar, tofflor och ibland filt. Och då var det ändå knappt under 0 grader ute. Så… vi får se hur det blir om nästa vinter blir rena rama istiden 🥶

    Insekter och småkryp… Herregud vad man har levt skyddat mitt i stan haha! Den här våren och sommaren har jag sett insekter som jag aldrig sett förut. Och det är myror överallt, spindlar i varje klädhög som ligger på golvet, tvestjärtar under varje kruka man lyfter på ute på verandan. Nattfjärilar och småkryp i varje gardin. Det är både mer ute och inne – inne för att vi återigen bor i ett hus från sekelskiftet (det är alltså hål lite här och var mellan brädor, så sånt får man ta).

    Samtidigt är det också en fördel, för här är fler bin än vad jag sett i hela mitt liv. Jättebra för pollineringen om man vill odla.

    Skadedjur!! Oh lord, om det var någon som trodde att det skulle vara enkelt att odla, så har de helt fel. Mina odlingar har invarderats av mördarsniglar (de är all over the place – verkar dock inte vara bara på landet det här året) och är det inte sniglar så är det harar, rådjur och andra gulliga djur som alltså egentligen är riktiga svin! Haha.

    Det går såklart att göra någonting åt detta med diverse miljövänliga preparat och skydd, men det är svårt att jobba förebyggande när man inte vet vad som kommer. Så den här säsongen är förstörd, men jag tar nya tag nästa 💪

    Det är långt till mataffären om man glömt något. Jag trodde att det skulle bli svårt att gå från att handla var och varannan dag till att börja göra handlingslistor och handla 1-2 gånger i veckan. Men det har gått hur bra som helst! Dock går det ju inte att komma ifrån att det är ruggigt irriterande att stå där en fredagkväll kl 19 och inse att man glömt köpa tacokrydda… haha.

    – Det är lerigt på vintern och dammigt på sommaren. Åh herre min gud vad lerigt det kan bli en vinter där temperaturen ligger precis över fryspunkten. Håll dig på grusvägen – annars är det stövlar som gäller. Och på sommarhalvåret får du se till att tvätta bilen ofta – om du inte har tur med att det regnar regelbundet.

    – Det är läskigt om man är mörkrädd. Jag kan säga att jag har varit mer eller mindre rädd för mörker vart jag än bott någonstans. När jag bodde i stan så var jag rädd för ödsliga tunnlar där man kan bli överfallen. Här ute är det mer… mörkret i sig som skrämmer. Mörkret är liksom så djupt, så stilla, så tomt och så otroligt svart. Och då har vi ändå lampor utanför som lyser upp litegrann. Tycker t.o.m. det är läskigt att slänga soporna hahaha

    Har jag några lantisar här bland mina läsare, som kan komplettera med en eller två av era för- och nackdelar med att bo på landet? Skulle vara så kul att läsa!

    Jag har skrivit ett sommarprat!

    Jag älskar Sommar i P1. Jag älskar att få djupdyka in i någon annans liv och höra om den personens tankar. Så när jag låg i sängen en morgon i juli och lyssnade på Therese Lindgren, så tänkte jag på hur kul det skulle vara att få möjligheten att sitta ned och skriva ett manus till sitt egna sommarprat.

    Jag älskar att skriva, för att jag älskar att vara eftertänksam och välja mina ord väl. Samtidigt älskar jag det personliga i att hålla livesändningar och spela in videoklipp på t.ex. instastory och youtube. Så det jag dras till med ett sommarprat är nog kombinationen av de två: Möjligheten att få vara eftertänksam, även om jag samtidigt får använda min röst. Skriva, för att sedan läsa upp det.

    Chansen är ju tyvärr väldigt liten att P1 skulle höra av sig till en sådan nobody som jag. Så jag tänkte att jag tar saken i egna händer! Jag släpper ett eget sommarprat i mina egna kanaler, som ni kan lyssna på om ni vill!

    Avsnittet är ca en timme långt, fyllt av tankar om det kreativa, drömmande livet. Jag pratar om varför just foto blev så stort för mig, framför alla de andra skapandesätten som jag gillar att sysselsätta mig med. Jag pratar om att drömma om att bli entreprenör, när man är så långt ifrån att vara en som man kan komma. Jag pratar om folk som inte tror på en och på dem som inte tror att det går att leva på ett kreativa yrken. Jag pratar om att vara rädd, men ändå våga. Och jag tjatar vidare om att lyssna inåt – en av det viktigaste insikterna i mitt liv.

    Vill du lyssna på mitt sommarprat så kan du fylla i dina uppgifter i formuläret här ovan.

    Förutom att skriva ett sommarprat, så har jag nu även bestämt mig för att börja nyhetsbrevspodda (!). Vilket betyder att du en gång i månaden (eller varannan månad, jag har inte bestämt mig än), kommer att få som ett poddavsnitt genom mitt nyhetsbrev. Antingen poddar jag själv eller tillsammans med en gäst och du får såklart utrymme att påverka innehållet, precis som vilken vanlig podd som helst – bara att den dyker upp mer sällan och inte i podd-appen!

    Hoppas så att ni kommer gilla detta!
    Jag har varit helt pirrig i en hel månad medan jag skrivit på sommarpratet 😀

    Frågor till mig och min mamma

    Tillbaka från semestern (egentligen på måndag, men kunde inte hålla mig pga känner mig tokinspirerad idag), vilket betyder HEJ IGEN bloggen! Är så otroligt glad över den här bloggen sedan jag gjorde om här inne, så har faktiskt varit lite svårt att hålla sig borta hehe…

    Eftersom min mamma har en större fanbase bland mina följare än vad jag själv har (haha), så tänkte jag att jag skulle filma en frågestund med henne när vi var på Gotland. Vi var nämligen på vår första riktigta mamma-dotter-semester och hade fem tokmysiga dagar tillsammans. Vi hade dock så fullt upp med att riva runt i sanden som två små barn, så jag hann aldrig filma. Så då tänkte jag att jag skulle sammanfatta ett inlägg med frågorna istället – som en liten ”mammalista”!

    Hoppas att ni ska gilla den <3

    Vad heter MammaKero på riktigt?
    Hon heter Marie!

    Hur gamla är ni?
    32 och 54 år. Mamma var alltså 22 när hon fick mig.

    Mamma, berätta historian som ledde fram till mig och dig!
    I februari 1987 var jag i en korsväg i mitt liv. I augusti året innan hade jag flyttat hemifrån och bodde själv i en lägenhet i Boden (Norrbotten) ovanpå en äldre man som ägde huset vi bodde i. Det var min första egna bostad och jag flyttade nästan direkt efter min student då jag var 20 år (jag hade gått om ett år). 

    Varför det blev en korsväg jag stod i just i februari 1987, var för att jag inte klarade ekonomin med det inringningsjobb jag hade och jag hade istället sökt en säsongsplats på restaurangvagnarna på tågen. Samtidigt så hade jag gjort min uppkörning för körkort och väntade på svar om jag klarat det eller inte.

    Det blev ja på båda ställena och jag började ett helt nytt liv! I juli 1987 så träffade jag den ”nya” killen som börjat jobba med att leverera allt vi skulle sälja på restaurangvagnarna. De andra tjejerna hade pratat mycket och länge om honom och jag hade inte fått chansen att träffa honom på de två månader han redan hunnit jobba.

    Första gången vi träffades var rätt pinsam för mej, då jag blockerat alla dörrar till restaurangvagnen med de lådor som innehöll det vi skulle sälja under resorna. Den värsta introduktionen ever tänkte jag då jag sprungit till grannvagnen och ropat att nya killen skulle vänta lite tills att jag flyttat ”lite” lådor…

    Att den killen väntat lika länge på att få träffa mej, hade jag ingen aning om. Så när han bjöd med mej till sitt stall (han hade travhäst) och alla trodde vi var ett par, så visste jag att denna relation var speciell. Tänk om jag då haft vetskapen om att vi skulle flytta ihop inom 3 veckor, bli föräldrar mindre än ett år senare och flytta söderut 120 mil efter ytterligare ett halvår. Två år efter vi blivit tillsammans gifte vi oss och sedan dess har vi varit oskiljaktiga. 

    Du var som den vackraste docka som kom till oss! Och jag hade inte ens hållit i en annan bebis innan…

    Hur mycket berättar ni för varandra?
    Mamma: Jag berättar allt, ibland är jag rädd att det inte ska vara ok, men då talar du alltid om att så länge du är ok att lyssna, får jag berätta vad jag vill.

    Elin: Ja, det finns dem som tycker att det ska finnas en viss hierarki i familjen. Dvs. att mamman är en mamma och att dottern är en dotter, även när man blir vuxen. Men vi har kommit fram till att om man nu trivs så bra med varandra, varför kan man då inte vara bästa vänner fast man är mor och dotter? Det där var svårare när jag var yngre – framför allt för dig som skulle försöka anpassa dig till mig som ena stunden varit ett barn och andra plötsligt var vuxen. Jag kommer alltid vara ok med att lyssna!

    Och jag känner definitivt att jag kan säga allt till mamma. Det är ju lite lättare för mig som alltid gjort det.

    Mamma, hur såg ditt liv ut när du var i min ålder?
    Jag jobbade på posten och var tvåbarnsmamma – Hanna var 2 år och du gick i skolan och var 10 år. Vi hade det klassiska familjepusslet för att få ihop dygnets alla timmar, med alla aktiviteter som vi alla ville hinna med.

    Ett mycket hektiskt liv om jag ska vara ärlig. Urban hade två jobb och träning på sin agenda. Du gick i skolan och hade några vänner som ofta kom hem till oss efter skolan då jag var ledig. Jag jobbade inte 100%, så jag hade fridagar. 

    Hur har ni fått så fin kontakt?
    Mamma: Vårt starka band startade nog då vi flyttade till Skara (från Norrbotten) och Urban jobbade väldigt mycket de första två åren. Jag var hemma med dej hela dagarna och hade inga vänner. Vi gjorde allt tillsammans, så vi kom varandra nära och växte upp tillsammans genom att vi var själva.

    Jag upptäckte tidigt att du var lika kreativ och nyfiken på världen som jag, vilket var extra roligt, för vi fick än mer som band oss ihop. Skillnaden mellan oss, är att du är mer försiktig och avvaktande i situationer än jag. Och att du är bättre på att känna in människor och känslor än jag är. 

    Elin: Våra personligheter har alltid gått ihop väldigt bra. Mamma var väldigt rak och tydlig med regler när jag var liten, samtidigt som hon varit och är otroligt omtänksam och kärleksfull. Så jag visste alltid att allt hon sa var för att hon brydde sig om mig. Och hon behandlade mig alltid som en jämlike, även om hon var den som bestämde. Det tycker jag har gjort mycket för vår relation.

    Sen också att hon vågat släppa taget om mig när jag blev vuxen och lät vår relation förändras. Att hon vågade öppna upp sig till mig när jag blev äldre (om svårigheter under hennes uppväxt mm) och litar på att jag gör det som är bäst för mig nu, när hon inte längre behöver.

    Mamma: Ja, jag har alltid respekterat dej som en enskild människa, redan som barn. Visst är jag din mamma, men jag vet inte bäst jämt. Jag är en mamma, men inte den klassiska mamman som har ett eget hyllplan där jag bestämmer allt eller vet allt. Min tanke om den vanliga barnuppfostran, är att det hämmar den individuella utvecklingen. Vi är alla olika individer och har all rätt till det. När du var liten och tills att du kunde klara dej själv, så tog jag kommandot och var en ledarfigur, men så fort du klarade dej, släppte jag bitvis efter i ledningen.

    Under tonåren och den första tiden efter du flyttat hemifrån, så var vår kontakt hängande som en slak lina och det var den jobbigaste perioden. Jag önskade mer, men visste att du behövde klippa mammabandet för att sedan stå stark. Tiden med dej vid min sida sedan dess har allt blivit så otroligt fantastisk, att jag har svårt att förstå hur lyckligt lottad jag är som har en sådan underbar dotter och vän i dej! 

    Mamma, när jag var liten, hur trodde du att jag skulle bli som vuxen?
    Och vad trodde du att jag skulle jobba med?
    Du var så snäll och omtänksam att jag var rädd att folk skulle köra över dej! Jag önskade att du skulle bli den fantastiska kvinna du är idag och jag är bönhörd! Annars har jag alltid trott att du skulle bli en människa som folk älskar att vara med och att vad än du ville göra skulle du göra. Var inte helt inne på något, men jag gissade att du skulle hålla på med illustrationer, skriva sagor för stora och små som innehöll dina illustrationer. 

    Vad beundrar ni mest hos varandra?
    Mamma: Jag beundrar din förmåga att övervinna rädslor och tvivel, för att sedan klara allt med bravur. Jag beundrar hur du lyssnar till din intuition i allt du gör och att du har så lätt att beskriva alla konstiga känslor/reaktioner/situationer som livet består av. Du är en fantastisk människa och jag är så otroligt stolt över att dej! 

    Elin: Att du alltid vågat vara och alltid är dig själv. Att du är så stadig, trots att allting stormar omkring dig. Att du är så öppensinnad. Att du alltid säger ifrån när någon beter sig som en skitstövel (vilket jag inte vågar). Att du aldrig någonsin ger upp. Och sen förstås din livsglädje, din passion och ditt enorma tålamod <3

    Mamma, vad är det mest otippade som jag gjort?
    Det här låter nog lite konstigt, men det första jag tänker på är dina fotoresor till USA och Aruba. De var inte ett uns DU att göra. Även resorna till Island, trots att det är en sagoö, för du gjorde inte dina saker där. Sedan tänker jag på att du håller föredrag!! Du som verkligen inte tycker om det! Fast där visar du din storhet, när du ändå får folk att lyssna och bli intresserade trots rädslor. 

    Elins kommentar: Haha nä, både att resa och prata inför folk är verkligen någonting som är väldigt o-mig att göra. Men jag är väldigt glad att jag gjort det och fått den erfarenheten! 😉

    Vad är det viktigaste som ni lärt varandra?
    Mamma: Det är många saker som du lärt mej. Först och främst att tro på mej själv, har inte haft den fina barndom och uppväxt man kan tro när man ser mej (hehe). Du har lärt mig vad äkta människor är, för du är en av de mest äkta människorna jag träffat. Nu strävar jag själv efter att vara mitt äkta jag. Att en mamma kan vara en BFF med sin dotter och att allt jag hört om motsatsen – är fel! Samt att ta vara på alla vackra och ögonblick av glädje i vardagen, som att hoppa i snö, ha lövkrig i trädgården, duscha i åskregn/vattenspridare med kläderna på till exempel. HAHA!

    Elin: Jag trodde att det var du som lärt mig allt det!? Hahaha… Kanske har vi lärt varandra? 😉

    Det viktigaste du lärt mig är att alltid tro på mig själv och att följa min egen magkänsla. Att ingenting kan vara fel om det känns rätt. Men att allting kan vara fel om det känns fel. Att man ska ta sina känslor på allvar, helt enkelt.

    Vi är ju extremt lika varann, jag och min mamma. Och för varje dag som går så blir jag mer lik henne. Både till utseendet, till sättet och vad vi tycker om att göra. Mamma är kanske lite mer vild än mig och gillar att vara mitt där allt händer (det har hon och syrran gemensamt haha!), medan jag är lite mer som Ferdinand och ”trivs bättre hääääär, där jag kan ha det lugnt och skönt och lukta på blommorna” 😉

    Tack mamma, för att du ville öppna upp dig i min blogg!
    Det här var så himla fint att läsa, även för mig! Jag älskar dig! <3

    Mina frilans-favoriter

    Alla knappar i det här inlägget är affiliatelänkar! <3

    Åhh idag är det dags att tipsa om fyra av mina favoriter när det kommer till tjänster som underlättar ens företagande! Alla fyra är plattformar som jag använder mer eller mindre varje dag och som gör frilanslivet lite roligare och lite enklare.

    Så, de här plattformarna använder jag för att bygga min site och blogg, samla in prenumeranter och skicka nyhetsbrev, skapa kurser samt för att köra bildvisning och leverera bilder till kunder:

    SITE

    Elementor (med WordPress)

    Elementor är ett verktyg för wordpress som gör det superenkelt att skapa sin site och blogg (ja, hela den här bloggen och min site är gjord med Elementor). Jag har använd Squarespace tidigare, vilket absolut är en bra start, men jag kände att jag blev lite låst. Och testade Elementor och woooow. Det är amazing :))

    Hur funkar Elementor?

    Efter installation av Elementor kan du skapa alla sidor på WordPress med enkel drag-and-drop-funktion. Det är verkligen hur enkelt som helst när man kommer igång och man kan göra det med enorm precision – precis som vi perfektionister älskar. Inga sidor är för komplicerade att skapa med Elementor. Måste helt enkelt upplevas.

    Elementor-användare sedan: 2020, men tagen med storm!

    Ett av mina nyhetsbrev som jag skickat med Flodesk!

    NYHETSBREV

    Flodesk

    Flodesk är en e-posttjänst skapad av kvinnor för design-älskande kvinnor. Med Flodesk kan du skapa de snyggaste nyhetsbreven som världen har sett. Flodesk är fortfarande i BETA (sjukt avancerad BETA dock, de har alla funktioner som man önskar), vilket betyder att grundarna bygger upp tjänsten och plattformen med direkt hjälp från kunderna.

    Hur funkar Flodesk?

    Med Flodesk kan du skapa sign up-forms och skicka ut automatiserade mejl till alla som signar upp sig på dina freebies. Du kan skapa olika e-postsekvenser för olika freebies och såklart även skicka ut månads- eller veckobrev som du designar med hjälp av olika templates.

    Grundarna av Flodesk jobbar väldigt nära sina kunder och har du något problem med deras tjänst kan du alltid skriva och fråga i deras slutna Flodesk-grupp på Facebook. Älskar!

    Flodesk-användare sedan: 2019

    OBS! Skaffar du Flodesk på egen hand kostar det $38 i månaden, men går du via en medlem (som mig t.ex) kan du beställa Flodesk för $19 i månaden. Priset är då ett förevigt-pris och kommer aldrig gå tillbaka till ordinarie. Detta som tack för att du går med under BETA-läge! <3

    Såhär ser det ut när mina elever loggar in för att läsa min kurs ”Hitta din stil i Photoshop”.

    KURSPLATTFORM

    Kajabi

    Kajabi är en plattform där du kan skapa onlinekurser, medlemssidor, community och coachingprogram. Jag har använt Kajabi för båda mina kurser som jag släppt 2019 och 2020.

    Hur funkar Kajabi?

    Du börjar med att skapa en produkt, som t.ex. en onlinekurs. Du kan dela in kursen i olika kategorier och under varje kategori kan du göra olika avsnitt. Till varje avsnitt kan du antingen ladda upp en videotutorial och/eller skriva en guide i text och bilder. Det finns även möjlighet att lägga till nedladdningsbara filer.

    Den som köper din kurs får en inloggning till ditt kursbibliotek och där presenteras de kurser som personen köpt hos dig. Hen kan sedan gå in och titta på eller läsa dina guider, samt markera avsnitt som avklarade under kursens gång.

    Fler funktioner på Kajabi:

    På Kajabi kan du också skapa din egen site med tillhörande säljsidor – och det går faktiskt att göra det riktigt snyggt (och enkelt)! Du kan också bygga en e-postlista och skicka dina nyhetsbrev från Kajabi, samt skapa events där du t.ex. kan bjuda in till onlineföreläsningar – så kallade webinars.

    Obs! Du behöver två tilläggstjänster för att använda Kajabi. Den första är Stripe (för att kunna ta betalt) och den andra heter Quaderno (för att kunna skicka kvitton med moms specificerat).

    Kajabi-användare sedan: 2019

    Prova Kajabi gratis i 28 dagar

    Mitt Pixieset-galleri som jag skickade efter ett av mina jobb för Indiska.

    BILDVISNING & LEVERANS

    PIXIESET

    Pixieset är en plattform där du kan ladda upp bilder till gallerier och sedan dela länkarna med dina kunder. Jag brukar både använda det för att låta kunder beställa bilder och när jag har bilder att leverera.

    Hur funkar Pixieset?

    Det går till så att man skapar ett galleri – antingen för en plåtning eller för en kund som du gör återkommande fotograferingar för. Sedan kan du skapa olika mappar i det galleriet.

    De olika mapparna kan du aktivera eller avaktivera nedladdning på, kunderna kan klicka ”gilla” på bilder som de vill beställa och skriva kommentarer på bilder om de har några särskilda önskemål.

    När du vill dela galleriet med din kund så skickas du en länk och kunden måste logga in med sin e-postadress (och om du vill med lösenord). Du får också notiser på vem eller vilka som laddar ner bilder från ditt galleri och när.

    Fler funktioner på Pixieset:

    Numera så är Pixieset inte bara en site där du kan ha ett galleri, utan de har uppdaterat så att du kan bygga hela din site och ha en shop på deras plattform också. OCH det går tydligen att skapa en egen app med bilder till dina kunder – häftigt?! Har dock inte testat dessa nya funktioner, utan använder bara Pixieset för bildvisning och leverans.

    Pixieset-användare sedan: 2015

    Reggar du dig via mig får du 250MB extra lagring <3

    Jag gör inte det här inlägget för att tjäna pengar, utan jag tipsar om mina favoriter och ser alla kronor som jag kan få på affiliate som tack för arbetet jag lägger ner på mina guider <3

    Vi har adopterat en skygg liten katt

    Pacina, ca 2 veckor efter att hon kom till oss.

    Ni vet hur länge jag velat skaffa katt igen. Många, många år. Och starkare blev den känslan när familjens katt Ada gick bort för 4 år sedan, nästan 20 år gammal.

    Det har dock inte varit läge att skaffa katt så som mitt liv sett ut sedan 2014. Dels har jag bott i Stockholm, dels har jag bott ensam så många år och sen är det ju så att jag rest väldigt mycket i jobbet också. Så när jag började tacka nej till jobb som innebar resor och när Filip och jag flyttade från Stockholm och hamnade på landet, kändes det som att det äntligen var dags! Corona-året känns dessutom som ett väldigt bra år att ta sig an en skygg katt, som behöver mycket tid och kärlek. Vi ska inte någonstans och ingen ska komma hit. Så hon får en stillsam start på sitt liv här!

    Så vem är det då som hamnat hos oss?

    Båda fönstren i vardagsrummet är favoriter.
    En månad efter att hon kom till oss <3

    Jo, det är en liten kattflicka som heter Pacina. Hon är född och uppvuxen i det vilda och fångades in av Örebro Katthem tidigare i år. Troligtvis är hon född 2016, samma år som Ada gick bort, men man vet inte helt säkert.

    Man kan inte tro det när man ser bilderna, men hon var otroligt rädd och skygg när hon kom till oss. Hon är fortfarande skygg och vi får inte komma nära henne när det inte finns mat inblandat, men hon har samtidigt vuxit så mycket!

    När hon flyttade in så åt hon inte förrän det blev natt. När hon väl började äta dagtid, så kom vi in med en skål till hennes rum, gick ut och fick sedan komma tillbaka efter någon timme och hämta den. Hon hade panik varje gång vi öppnade dörren och jag har svårt att tänka mig att det är samma katt som numera kommer ut i köket när jag ropar att det är mat och sedan vågar äta från mitt knä.

    Jag är väldigt känslig för stämningar (både med människor och djur), vilket både har sina fördelar och nackdelar. Fördelen är att jag känner väldigt tydligt hur öppen eller inte hon är för utmaningar, vilket gör det enklare under själva socialiseringen. Nackdelen är att jag känner hennes känslor, vilket betyder att i början när hon var skräckslagen, så var jag också skräckslagen. Jag vågade knappt gå in till henne. Inte för att jag trodde att hon skulle göra något mot mig, utan för att känslan av skräck skulle bli så stark inom mig. Så Filip fick gå upp med mat och vatten i början.

    Men ju mer Pacina vant sig vid oss, desto lugnare har både hon och jag blivit. Nu längtar jag tills nästa matstund, så att jag får tillbringa tid nära henne. Det är mycket jobb och lirkande, men jag älskar varje stund av det. Dels för att det är så himla spännande, att hon tar ett steg längre nästan varje dag. Och dels för att jag lär känna henne bättre ju mer tid vi spenderar tillsammans. Hon känns redan som en helt annan katt.