Hur får jag skarpa bilder???

    Vi måste prata om en grej. Vi måste prata om det här med skärpa och konststycket att få skarpa bilder. Under alla de år som jag bloggat om foto så tycks det nämligen som att detta är det i särklass största problemet hos många. Och jag förstår varför – för det är en del att tänka på <3

    Mina 5 tips för bättre skärpa

    – Investera i ett bra objektiv.

    En stor bov till bristande skärpa är gamla, billiga objektiv. Framför allt upplever jag att billiga zoom-objektiv inte är någonting att hänga i julgranen. Vill du ha ett superskarpt men billigt objektiv så rekommenderar jag antingen att du köper ett fast 50mm eller 35mm-objektiv (läs mer i min objektivguide) eller levlar upp lite när det kommer till prisklassen – t.ex. till Sigmas Art-serie.

    – Fotografera inte med lägsta bländartal.

    Jag vet. Det är jättefint med blurrig bakgrund, men ju lägre bländartal du väljer, desto sämre blir skärpan. Dels för att det blir svårare att få till den eftersom du måste vara mer precis på grund av det korta skärpeplanet*, men också optiskt (objektiv brukar generellt prestera bättre på högre bländartal).

    Så stör du dig på att skärpan inte är bra – testa att öka bländartalet till 2,8.. 3,5… kanske t.o.m. 4? Eller så accepterar du bara att skärpan blir lite sämre och fotograferar vidare med superkort skärpedjup – för det är ju så fint! 😀

    *Skärpeplan = Området (i djupled) som är skarpt runt den punkt där du sätter skärpan. På riktigt låga bländartal kan skärpeplanet bara vara någon ynka millimeter, medan det på högre bländartal kan vara flera meter (men det beror också på hur nära du är det som du sätter fokus på).

    – Förminska dina bilder innan uppladdning

    En fotografs värsta mardröm är auto-komprimerade bilder. Dvs. bilder som förminskats automatiskt för att passa på en specifik plattform (t.ex. i sociala medier). Autokomprimering leder nämligen främst till förlorad skärpa.

    Om du googlar ”Instagram image size” eller ”Facebook image size” så får du upp olika bildstorlekar för de olika plattformarna – storlekar som du bör förminska dina bilder till innan du laddar upp dem.

    – Titta inte på bilden i 100% inzoomat läge.

    Mina bilder ser inte heller wow-bra ut i 100%. Men vem tittar på bilder i 100%?! Det gör enbart DU när du sitter där och redigerar, men ingen annan kommer se dem på det sättet.

    Först och främst publicerar vi ju majoriteten av våra bilder på Instagram. Typ i 12% storlek. Även om vi skulle ladda upp på Facebook eller vår sajt så skulle de synas i ca 33% storlek. Jätteonödigt att titta i 100% då.

    ”Men om man skriver ut stort då!”, kanske någon tänker. Och ja, ju större man skriver ut, desto mer detaljer kommer fram. MEN. Ju större man skriver ut, desto längre bak backar man för att betrakta bilden. Därför är det inte heller nödvändigt att betrakta en bild som kommer hamna på en vepa i 100% inzoomat läge, för man kommer troligtvis stå på ett par meters avstånd och titta ändå.

    Så gör dig själv en tjänst och zooma ut!

    – Skäll inte på dig själv för att du råkar sätta fokus fel.

    Alla gör vi det. Hela tiden. Om jag fotograferar någonting som inte rör sig (en naturbild eller ett stilleben) och jag vill vara helt säker på att skärpan kommer sitta, så ställer jag faktiskt alltid fokusen manuellt. Så att jag kan se med blotta ögat på LCD’n att fokusen ligger där den ska.

    Men det orkar man ju inte göra mer än då och då. Så då får man leva med att skärpan ibland hamnar lite off. Och vad gör det egentligen?

    Med detta sagt… så tror jag dock att många har högre förväntningar på sig själva än vad man behöver ha. Jag tror att många också tittar på t.ex. mina bilder och tänker att de alltid är skarpa, trots att det är långt ifrån alla gånger som de faktiskt är det.

    Jag tror att det är teknikfantasterna som har satt griller i huvudet på oss med sitt eviga skärpe-snack. Det är de som sitter där och zoomar in till 100% och jämför skärpan millimeter för millimeter mellan olika kameror och objektiv. Helt i onödan tycker jag.

    För mig är det allra viktigaste att känslan sitter. Sen kommer skärpan. Vilket betyder att jag väljer kamera efter den som ger mig bäst känsla, snarare än den som levererar skarpast bilder. Jag publicerar även bilder helt baserat på känslan i dem. Och känslan kan fortfarande finnas där även om skärpan inte sitter – ibland kan känslan till och med förstärkas av bristen på skärpa.

    Det händer faktiskt till och med att jag dämpar skärpan i mina bilder, för att jag tycker att minskad skärpa förstärker mitt lite drömska uttryck.

    Värt att tänka på tycker jag <3

    Sprayfärger – och alla nyanser man kan önska sig!

    Sprayfärger är ju livets liv när det kommer till DIY. Av alla sätt man kan uppdatera prylar på, så är detta nog min absoluta favoritmetod. För att det går så himla snabbt att göra om någonting – och för att det är lite lätt beroendeframkallande 😉

    Det spelar ingen roll om du hittat någonting second hand som du vill göra om, eller om du har något hemma som du tröttnat på – sprayfärger fungerar på allt. Och du behöver inte ens vara det minsta kreativ för att åstadkomma stordåd, för sprayfärg är otroligt lätt att handskas med.

    Vilket märke gör bäst sprayfärger?

    Fram tills för någon vecka sedan använde jag sprayfärger som jag köpt hos Panduro. Det fungerar bra om man bara behöver svart och vitt, men så fort som man är ute efter lite mer spännande färger, så är utbudet otroligt dåligt. Jag köpte en grå och en beige sprayburk från Panduro där den grå var mer ljusblå och den beige’a var mer ljusgul – en sån besvikelse.

    Men sedan tipsade Maria på Trädgårdsgatan 6 mig om Montanas sprayfärger och jag trodde inte mina ögon! De har runt 200 (!!!) olika nyanser av sprayfärg och flera olika färgtyper.

    Jag har testat Montana Black (som egentligen enbart är för graffitimålning) och Montana Gold (som ska vara mer hållbar och för DIY-projekt). Än så länge kan jag inte prata om hållbarheten, då jag precis börjat använda färgerna, men det är väl en bra grej att följa märkets rekommendationer (vilket jag inte gjort hehe…). Det ska hur som helst även vara mer eller mindre vädersäkra färger.

    Jag har köpt mina sprayfärger från Hlstore. Bra pris och snabb leveranstid! (Ej samarbete).

    Vilka exakta färger köpte jag?

    Jag köpte Gambetta, Lennox och Industriilor (tre nyanser av beige/brun) från Montanas Black-serie och Make up (varm, rosa-orange) och Brain (ljus, grå/rosa/lila) från Gold-serien.

    Vad begöver man tänka på när man spraymålar?

    1. Tvätta sakerna först. Jag brukar bara diska dem med vanligt diskmedel och diskborste. Sedan låter jag dem torka innan jag börjar måla.

    2. Var utomhus och skydda området där du sprayar. Jag har sparat en stor kartong från H&M som jag sprayar mina saker i och har ytterligare ett kartongbit stående mot väggen där jag sprayar, ifall det skulle stänka.

    3. Spraya undersidan först, låt saken torka och spraya därefter översidan och eventuell insida. Detta för att det kan bli märken i färgen där saken står och de märkena har man ju helst på undersidan där de inte syns 😉 Man kan spraya ytterligare en gång (efter torkning) om man vill ha extra skydd mot slitage.

    4. Avsluta med en spraylack för att skydda din nysprayade pryl mot slitage. Jag har varit både lat och snål tidigare och skippat detta steg, men gör det inte igen. Montana har egna spraylack och dessa kan man beställa med olika finish: Matt, semigloss och gloss. Jag älskar semigloss!

    Vilka ytor kan man spraya på?

    Vilka ytor sprayfärgen fäster på får man läsa sig till när man köper. Jag har sprayat främst på keramik och metall, men vid enstaka tillfällen har jag också testat på trä och papp. Vissa (svårare) ytor kan man köpa primer till – finns också hos märket Montana (har bla. sett för plast och metall).

    Före och efter ene makeover med sprayfärgen Lennox.

    Utöver detta är det bara att tuta och köra!
    Har du några fler frågor, så ställ dem i kommentarerna <3

    Här är FLER av era bästa loppisfynd!

    För en vecka sedan bad jag er att skicka in bilder på era favorit-loppisfynd till mig, så att jag kunde visa här på bloggen. Här är förra inlägget med de första bilderna som skickades in och nu kommer resten!

    Det har varit så fantastiskt kul att se alla era fynd och läsa era tankar – loppis och second hand är ju bara helt magiskt <3

    Ida skriver:
    Älskar verkligen denna matta som jag köpte på en superfin gårdsloppis utanför Valdemarsvik i somras. Jag var där med min mamma, syster å familj å alla barn vi fikade å njöt av vädret… det var en väldigt fin dag som jag minns varje gång jag ser mattan. Som fick bo i vår fjällstuga i Tänndalen. Visste inte vart jag skulle ha den men att jag var tvungen att köpa den… kommer inte riktigt ihåg vad jag betalade..

    Emma skriver:
    Måste bara dela av mig av min fantastiska stol som jag hittade för några månader sedan. Min mamma tog med mig på en superspontan tur till en second-hand lada i närheten av Åkersberga som hon ville visa mig. Vi åker dit och går runt en stund i huvudbyggnaden. De hade även en loftdel med fler saker och när vi gick upp för trappan så möttes jag av den mest fantastiska stol jag någonsin sett. Änglakörer sjöng i bakgrunden! Jag nästan sprang fram till den. ”Hur mycket vill ni ha för den?” Frågade jag med andan i halsen. Det visade sig att en gammal dam precis hade lämnat stolen bara för en stund sedan så de hade inte hunnit värdera den än. Hon hade nämnt något om att den var från NK och att hon hade köpt den sent 20-tal. Jag blev tvungen att vänta ett tag tills ägaren kom som kunde komma med ett pris. Efter att ha diskuterat med en kollega så kom de fram till att jag fick köpa den för 1800 kr. Jag har nog aldrig känt sån lycka! Även om det var aningen dyrt så kändes det så rätt och som om det var menat att det skulle bli vi två. Idag vaknar jag upp varje morgon och ser min älskade stol i hörnet av sovrummet. Den gör mig så lycklig varje dag.

    Linda skriver:
    Mitt första, käraste och mest välanvända loppisköp! Mitt vardagsporslin Twist från Rörstrand. Köpte en uppsättning som 16-åring med begynnande intresse för retrostil och second hand. Använt dom varje dag i 15 år och tröttnar aldrig! 💙

    Amanda skriver:
    Loppisfynd! Via fb 500 kr. Min favoritfärg som äntligen gav en bra och inbjudande förvaring till mina pysselsaker. Den ger mig en go känsla i kroppen varje gång jag ser den för jag känner att det är en av de första större möblerna jag har hittat rätt med, som är mig, och inte nyproducerat från IKEA 😉

    My skriver:
    Allt på denna bilden är loppisfynd och är några av mina favoriter här hemma. Men måste jag välja en så blir det kruset. Fick betala 300 kr för det. Inget fynd om man tänker priset. Men varje gång jag går ut i köket så blir jag glad av att se det. 😃 Köpte det på norrbygdens loppis här i Småland. 🙂

    Michaela skriver:
    Hittade den här kameran på fb marketplace. Jag betalade ca 30€ för den. Det som gör den speciell är, när jag for och hämtade den från säljaren visade det sig att kamerans första ägare (vars namn finns i kamerans fodral som följde med) hade varit vän till min mammas familj sedan 1960 talet.

    Camilla skriver:
    Tallrikarna är nyligen fyndade men använder dem i princip varje dag nu (de prickiga kopparna är inte loppade) däremot är den gröna koppen från tradera. Fick 4 assietter och 5 mattallrikar för 100 kr 👌, de är tyska och vet inte så mycket om dem. Föll för det rundade mönstret och den fina glasyren.

    Tina skriver:
    Bästa fyndet: min fina Arka stol från 1955 (designstol designad av Yngve Ekström). Såg stolen första gången i en tidning precis innan jag skulle flytta hemifrån för drygt 10 år sen. Varit en ”vill ha” möbel sen dess. 2015 fyllde Arka stolen 60 år och man började producera den igen – nypris 6000-8000 (beroende på färg och träslag). Funderade på köpa men tyckte det var (är!) så dyrt. La in en bevakning på blocket i samband med nyproduktionen. Och tidigare i år (i samband med jag och sambon köpte vår första lägenhet ihop!!!) så fanns den där på blocket! Bara 10 minuter från jobbet och för endast 2000 kr!!!

    Johanna skriver:
    Fyndade denna för 50 kr och bytte till mig den från lillasyster i julklappsspelet. Tyckte att den var så pass snygg att jag inte ville lämna ifrån mig den 😍

    Ebba skriver:
    Den här korg/lådan är mitt absolut favorit loppisfynd! Jag hittade den på Livlinans secondhand i Örebro en dag när jag och min syster bara fick för oss att svänga in på loppisen när vi varit inne på Ica och handlat. Jag köpte den för 75 kr. Och varför den är så speciell för mig är för att den blev den perfekta lådan för att förvara mitt pyssel och där bara lådan i sig ger inspiration till att sitta och pyssla i timmar.

    Emilia skriver:
    Vi hade i tre veckor på ALLA sätt försökt bygga en gaffeltruck i lego av det vi hade hemma. SAMTLIGA försök blev nedröstade. Vi hade loppis i samfälligheten och det FÖRSTA barnet hittar är en gaffeltruck i lego komplett.

    Malin skriver:
    Jag ska snart flytta och åkte till Erikshjälpen strax innan stängning en lördag för några veckor sen för att skänka massvis med grejer som inte kommer få plats i nya lägenheten efter flytten. Köpstoppet just nu är verkligen ett faktum men jag kan aldrig passera en second hand/loppis utan att ändå gå in och kika. Trodde inte jag skulle hitta något eftersom att klockan var så pass mycket men helt plötsligt stod den där. Korgväskan i mina drömmar. Helt orörd och i perfekt skick. Jag lyfte ner den från hyllan och visste direkt att den var allt jag vill ha. 125 kronor kostade den vilket i mina ögon var världens kap för något så vackert.

    Jag visste genast att jag ville använda den till att förvara mina tyger i och när jag kom hem så visade det sig dessutom att den var i helt perfekt storlek för att få plats på hyllan i mitt syskåp. Helt klart en storfavorit bland alla mina älskade loppisfynd ♥️

    Josefine skriver:
    Detta är mitt bästa loppisfynd! En vitlöksgömma som är handgjord. Tycker att formen, mönstret och färgen är så himla fin! Och att någon lagt ned tid och kreativitet på att skapa den gör den extra fin. Tror den gick på ca 30 spänn på Erikshjälpen 🙂

    Emma skriver:
    Litet skåp som jag hittade på myrornas i Norrköping för 250 kronor. Har kommit att betyda mycket då skåpet blivit hem för massor med fler fynd. Dessa saker skulle annars glömmas bort i någon låda eller så hade jag inte köpt dem alls då jag inte haft någon plats för dem. I skåpet bor bland annat en bok från 1890-talet, fotoram i mässing, fjäder från skata, tennkopp med bergkristaller i och en hel del annat jag hittat på olika secondhand, loppis och i naturen.

    Emma skriver:
    Skänken är mitt bästa fynd! Från varuförmedlingen i Ängelholm, har varit med halva mitt liv 😅 Inköpt av 15åriga mig med åtanke att måla den svart och vit då rummet gjordes om för att passa rocktjejen 😂. Fegade dock ur och den blev aldrig målad vilket jag är väldigt tacksam över i dag då jag älskar dess gröna färg. 🙏

    TACK för alla bidrag hörni! Vad tycker ni vi ska köra för tema nästa gång?

    Här är ERA bästa loppisfynd!

    En av mina favorit”serier” på Sandra Beijers blogg är när hon ber sina följare skicka in bilder från deras liv i olika kategorier – t.ex. ”visa din arbetsplats” och så sammanställer hon alla inskickade meddelanden på sin blogg!

    Jag har tänkt jättelänge att jag velat göra något liknande och nu är det alltså dags! Jag frågade på Instagram om ni inte kunde skicka in en bild på ert favorit-loppisfynd och här är vad ni skickade till mig:

    Emma skriver:
    (Ljusstaken) Vinter 2019 var jag och min svärmor på vår vanliga runda till PMU här i Piteå. Det är som vår grej vi gör tillsammans. Det är lördag och mycket folk i butiken och så plötsligt står den bara där, lite undangömd på en hylla. 110kr betalade jag för den. Det är äkta mässing och jag tänder den nästan varje dag (förutom mitt i sommaren). Det är mitt absoluta favoritfynd, och jag kommer nog aldrig göra mig av med den ❤️

    Emma Clara skriver:
    Alltså…på mina loppisrundor så blir det sällan bara en sak. Utan fler. Men nästan alltid så passar de ihop. Lite knäppt ju! Ibland blir det grönt, ibland blått, eller som på bilden natur/brunt. Inget på bilden kostade över 40 kr. Och….jag bara ÄLSKAR loppis/vintage/återbruk/secondhand.
    Jag får precis den personliga inredning jag vill ha!

    Sara skriver:
    Måste vara vår kökssoffa som vi fick helt gratis 😍 den skulle skrotas 😯😯😯 den har gjort det så himla mysigt i vårat kök och de är min plats 😍👑

    Elin skriver:
    Secondhand fynd! Köpte denna i Vansbro för 700:-, en imperialsäng från 1800talet i originalskick. Är min sons växa säng nu 😍 För mig är den så speciell då den är så unik och ger hela rummet sånt lugn och tyngd. Som att här kan man slappna av verkligen.

    Bianca skriver:
    Senast idag gjorde jag ett loppisfynd i en nyöppnad butik i närheten där jag bor. Hittade det här söta porslinet som jag hoppas på får ta plats i en sommarstuga i framtiden. Det här blev snabbt en ny favorit i min lilla samling. Kostade mellan 39-59 kronor styck!

    Janna skriver:
    Bästa loppisfyndet är helt klart min fotogenlampa (vänster), hade länge suktat efter den från Karlskrona lampfabrik i large, men den e så dyr, sen sprang jag på denna för 80kr smutsig och såg ganska taskigt ut men efter lite rengöring visade den sig vara en riktig pärla! 👌 plus att formen är mkt roligare än på den andra. Och den perfekta gröna nyansen!

    Hittad räven denna ”godisburk” senare.. (höger) tycker den är lite rolig, och även den i den perfekta gröna nyansen..

    Malin skriver:
    Det här är mitt favoritfynd. Jag hittade hela tavlan på pingstkyrkan i Östersund. Det var första gången jag var där i sommar. Jag såg denna på tavelväggen och kände igen stilen direkt. Det är Göran Boström! Jag är uppväxt med hans konst. På hälsocentralen finns en hel del och jag älskar dom tavlorna. Göran är även gift med min lärare jag hade i högstadiet och han var ofta med på friluftsdagar. Så jag har många minnen kopplat med hans konst och även han själv. Jag har alltid älskat hans stil och den passar bra här hemma med mina tavlor som har anknytning till skogen 🥰 30 kr gav jag för den och jag är så glad att jag fann den.

    Rebecka skriver:
    Mitt bästa loppisfynd: en fullt funktionell byrå som jag fick GRATIS! Det är det första möbeln som jag renoverade genom putsning, spackling och ommålning, och därför är den lite extra speciell för mig

    Madelaine skriver:
    Denna hyllan. Fyndad på en bakluckeloppis i utkanten av Lund för 10:- och den är så jäkla snygg bara.

    Julia skriver:
    Svårt att välja bland alla fynd men här är min fina vas från Skruf! 49kr på myrorna i Stockholm och jag älskar den såå mycket!

    Anna skriver:
    Här är mitt bästa loppisfynd! Ett rosettunderlägg från Svenskt tenn som jag hittade på en loppis augusti 2019 när orienteringsklubben i Dammekärr, Nödinge utanför Göteborg hade sin årliga marknad. Den betyder mycket för mig för att platsen är ett ställe jag återkommer till varje sommar och har så gjort i hela mitt liv och att vi går dit ihop tre generationer och fyndar, fikar och tar lotter, priset då… 15 kr och en hel del putsade så vart denna fina rosett min 🥰

    Manda skriver:
    Mitt loppisfynd 😍 Piedestal jag kånkade med mig i gult trä-skick på bussen (två bussar tom haha!) för att sen måla varenda liten pinne i min favorit-grå-nyans. Och nu agerar den förvaring för alla bebisfiltar jag virkar och lägger på lager haha 🤷‍♀️

    Jenny skriver:
    Mitt bidrag är en bild på de flesta pocketböcker jag köpt second hand sedan i början på sommaren. De flesta har kostat mellan 5-10:-/styck. Varför de betyder så mycket för mig är för att de symboliserar hur långt jag kommit i mitt tillfrisknande från utmattningssyndrom som jag varit sjuk i väldigt länge. Under lång tid orkade jag inte läsa vilket var en stor sorg då jag älskar böcker. Så det är en enorm lycka nu att orka läsa igen vilket jag tror bidrar till mitt fortsatta tillfrisknande 🌹🌻

    Isabella skriver:
    Är nog mest nöjd med… allt här men kistan i huvudsak, sprang på den på Erikshjälpen för 700kr. Det känns att den är väldigt gammal och man ser vissa lagningar här och var, älskar att man ser dess historia och den är perfekt att förvara lite medeltidskläder i ❤️ Och måste självklart nämna Visby-tavlan som gömde sig bakom andra tavlor på Myrornas och som jag fick hem för 35kr, har dock bytt ram på den eftersom den gamla var trasig ^^

    Ellen skriver:
    Hittade denna pigtittare på Läkarmissionen i Västerås för 250kr typ! Blev kär direkt! Den har varit dekor på mitt rum ett tag nu men fick vara dekor på mitt och min killes bröllop i somras så nu gillar jag den ännu mer!

    Charlotta skriver:
    Här är ett av mina bättre loppisfynd från en liten runda. En korg/bricka (Hahahaha du vet?!), en vacker ljusstake, en fin stråväska som fått följa med mig på otaliga havsbad och så söta små träskor till min systerdotter Selma. Som hon har övat i att gå i träskor, det är banne mig inte enkelt när man är 3 år!

    Emma skriver:
    Det här är mitt absoluta favvo-loppisfynd. Köpte den på erikshjälpen för 25 kr. Jag ville egentligen ha ramen, men jag har liksom totalvänt och älskar själva bilden mer än ramen nu 🤩

    Sandy skriver:
    Inköpt på Erikshjälpen i Skövde för ca 2 år sedan för 275 kr. Är uppväxt med hund, men har just nu inte möjligt att ha en hund just nu. Så denna får suga så länge.

    Jenny skriver:
    Denna gamla lanthandelsvågen. Hitta den när en loppis lagt ut vad de fått in till butiken på deras Instagram. Minns inte vad jag gav för den men var ca 250kr. Åkte inom 5min efter att jag såg bilden för jag skulle ha den! Denna får inte läggas undan, den har stått framme i de 6åren jag haft den. Har tre till äldre vågar som jag hittat på loppis, dem har fått plockats undan och fram och undan igen men inte denna.

    Aaah jag fick så många meddelanden så det blir en del två också – den kommer nästa vecka! Wow vad kul det var att se era fynd och läsa era historier! Det här måste vi helt klart göra igen!

    Hittade du någon favorit bland fynden i det här inlägget?

    Välkommen till vår nysignade studio i Nora!

    – Söndag 20 september 2020

    Men hej! Här ska jag och CJ hänga det kommande året. I en jättefin industrilokal på 32kvm i kvarteret bryggeriet i Nora!

    När jag och Filip flyttade från Stockholm så tänkte jag att ”yes, nu kanske det är möjligt att ha råd med ett kontor”. Jag var helt insnöad på att det var ett kontor i Örebro som det i så fall skulle bli, men den tanken kändes inte helt hundra. Jag har ju velat bosätta mig utanför stan av en anledning – för att jag gillar att vara utanför stan. Så varför välja en lokal som tvingar mig tillbaka till ”storstan” (även om den är betydligt mindre än Stockholm)?

    Jag och Filip besökte Nora för första gången i början av maj och vi föll pladask. En så himla mysig liten stad, på en så himla vacker plats. Älskar hur väl de bevarat alla fina hus och hur mycket Nora påminner mig om min hemstad Skara. Så när jag kom på att jag kunde leta efter en lokal i Nora… så gick allting väldigt fort.

    Bryggeriet – så himla fint!

    Såhär ser det alltså ut i kvarteret Bryggeriet – massor av fina gamla hus, som alla hyrs ut till hantverkare av olika slag. Här finns keramiker, glaskonstnärer, de som jobbar med garn och textilier, det finns smeder med mera, med mera… och nu två övertaggade fotografer.

    Vi var här på visning den 8 september och fick kika på två olika lokaler – en större på strax över 50kvm och en mindre, som vi sedan valde. De har även en lokal där man kan hyra enbart kontorsplats, men både jag och Caroline känner att vi vill ha vårt egna space. En plats där vi får vara för oss själva och skapa. Utan att någon annan stör haha..

    Så nu ska vi bara komma på hur vi ska inreda där inne! :)))

    Vi kollade på en lite större studio först, med det här lilla extra utrymmet till vänster.

    Imorgon ska jag åka och lämna in en svart metallplåt på ett tryckeri för att de ska printa min och CJ’s nya logga. Den ska sedan upp i den svarta ramen som du ser i bilden till höger här precis ovanför. Jag hoppas såååå att de hinner göra det innan helgen, för på lördag är det nämligen dags för loppis!

    Vi tänkte att vad är inte bättre som invigning för två återbruksälskare än att ordna en egen loppis? Så nu på lördag, 26/9 är det dags – kl 11-14. Läs mer om det på min instagram, i min highlight ”LOPPIS” om du är intresserad av att komma!

    Så det har vart fullt ös nu i tre dagar med att kör grejer till studion, hänga och ställa upp allting, samt styla lite grann. Om jag ska vara ärlig så har jag varit mer fokuserad på att hänga upp vimplar och ställa fram torkade blommor än att hänga upp mina egna kläder som ska säljas. Typiskt mig haha! Om jag inte var fotograf så skulle jag nog bli festfixare – eller kanske framför allt fest-stylist 😉

    En liten sneakpeak på en del av studion med några av kläderna som ska säljas upphängda!

    Nä gud vad kul allting ska bli! Är så obeskrivligt taggad på att få flytta in i studion på riktigt. När jag körde in till Nora för första gången efter att jag hämtat nycklarna så kändes det som att jag kört hem. Himla fin känsla.

    En vacker dag kanske vi till och med bor här – jag och Filip – vem vet? 🙂

    Hur jag gör för att hitta unika loppisar och second hand-butiker!

    Jag, iförd ett second hand-fynd och omgiven av second hand-fynd.

    Först och främst:

    Börja använda Google Maps. Nu.

    Det är väldigt många som inte använder sig av pin-funktionen i Google maps, har jag insett de senaste veckorna. HUR klarar ni er?, undrar jag. Jag använder den till allt! Till att spara fotoplatser jag hittat, restauranger kompisar tipsar om och loppisar jag hittar och vill besöka.

    Det enda du behöver göra är att:
    1. Ladda ner Google Maps-appen till din smartphone.
    2. Logga in med dit Google-konto.
    3. Börja pinna.

    Tips! Jag har skapat en ny lista inuti Google maps som heter ”Loppis”, där jag sparar alla mina loppisfynd. På det sättet kan jag klicka upp enbart den listan och se en sammanfattning av mina loppisar på en karta, utan att bli störd av andra platser från andra listor.

    Okej, dags att börja leta:

    1. Sök upp second hand-butikerna i stan.

    Det första jag gjorde när jag flyttade till Örebro var att lokalisera alla second hand-butiker i stan. Det absolut enklaste man kan göra egentligen – du behöver bara plocka upp Google Maps och söka på ”second hand”, ”loppis” och ”återbruk”. Sen pinnar du allt du hittar i din omnejd till din second hand-lista.

    Några Second Hand-butiker som jag har här i Örebro, som jag älskar och går till regelbundet är Livlinan, Erikshjälpen, Ge för livet (Nastagatan), Myrorna (Fredsgatan), Röda korset, Resell och Stadsmissionen.

    Jag går oftare till second hand-butikerna i stan än vad jag åker på mys-loppisar på landsbygden – för att de är enklare att besöka. Man kan liksom passa på att ta sig en titt när man ändå är ute och gör ärenden. Så brukar jag göra och därför är det i traditionella second hand-butiker som jag gör de allra flesta fynden.

    Underskatta inte dessa butiker!

    2. Gå med i loppis-grupper på Facebook

    Jag tror att det var någon av er följare som tipsade mig om att i princip alla län i hela Sverige har sina egna loppis-grupper på Facebook. Jag är t.ex. med i bland annat ”Loppisar i Örebro Län” och ”Loppisar i Skaraborg”.

    Det är i dessa grupper som jag hittar alla små och gulliga loppisar utanför stan, eftersom de postar sina adresser och bilder på vad de har för prylar i trådar i gruppen. T.ex. så brukar någon skapa en tråd med frågan ”Vilka loppisar har öppet nu på lördag?” och så postar alla som har öppet den lördagen. Det kan liksom inte bli bättre än så! Serverat och klart 😀

    Det du behöver göra för att hitta dessa grupper är att söka på ”Loppisar” på Facebook. Ofta kommer det upp grupper som ligger nära dig, men ibland kanske du måste testa med att söka på ”Loppisar i Örebro” eller ”Loppisar i Närke” för att hitta rätt.

    Ps. Glöm inte pinna loppisarna till din Google Maps!

    3. Följ återbruk-älskare i sociala medier

    Det allra bästa tipset av dem alla är att följa andra som älskar återbruk (och som gör bra fynd!) i sociala medier. Då och då händer det att dessa personer tar med dig på en loppis-runda i storys och taggar butiken. Och det är då du ska vara snabb och spara butiken/loppisen till din Second hand-lista i Google Maps. På det sättet bygger du sakta men säkert upp en stabil karta med loppisar och second hand-butiker över hela Sverige. Och ofta är det dessutom enbart guld-tips.

    Det är jättemånga loppis-älskare som är väldigt generösa med att dela med sig av loppisarna de besöker, så du kan inte ligga på latsidan här. Du kan inte vakna upp en lördagmorgon och tänka ”jag vill gå på loppis” och sedan förvänta dig att alla loppisgurus ska ge dig sina bästa loppis-tips i ditt område på DMs ”så snabbt som möjligt”. Det är inte ok. Jag sitter t.ex. som en hök inne hos Emma Sundh och pinnar alla ställen hon är på – inte för att jag kan besöka dem direkt, eftersom Emma inte bor på samma plats i Sverige som jag, utan för att framtida Elin kommer bli himla glad när hon reser till Gotland/Stockholm/Västkusten och har Emmas tips sparade.

    Sen finns det ju också dem som delar tips i bloggar. Både Emma Sundh och Elsa Billgren har gjort inlägg med deras bästa Gotlandstips, där du hittar några riktiga pärlor till second hand-butiker.

    4. Använd Instagrams sökfunktion

    Jag skulle säga att alla riktigt vackra second hand-butiker har egna Instagramkonton, som du kan hitta till genom att söka på ord som t.ex. ”loppis”, ”kuriosa”, ”antikt” och ”vintage”.

    Jag hittade en hel drös här runt Örebro bara genom att knappa in ”loppis” i sökrutan. Sen är det ju dock inte bara butiker som du får upp i sökresultatet, utan också fler återbruk-älskare som du kanske inte haft koll på tidigare. Du vet, såna du kan följa och få tips från 😉

    Trädgårdsmys med stolar fyndade på Erikshjälpen, Blocket-soffa och vas, kanna,
    tallrikar, glas och skålar… från alla rundor jag gjort det senaste året.

    Fler råd från mig…

    Du måste göra jobbet själv, för ingen kommer vilja servera dig sina bästa tips. Dels för att man lagt ned så mycket tid och engagemang på att hitta dem. Men framför allt för att du blir en extra person som jag som återbruk-älskare måste fightas med om de bästa fynden. Haha. Så var glad att det taggas och delas så mycket i sociala medier och gör något av det du får!

    – Du måste åka ut och titta för att finna. Du kan inte sitta hemma i soffan och fundera på varför du inte hittar några spännande loppisar. Alla mina favoritställen har jag hittat genom något av ovanstående sätt och sedan har jag gett mig ut för att reka. En del ställen kommer vara skräp och andra kommer vara rena rama guldgruvan. Oavsett vad jag tycker om loppisen jag besöker, så ser jag det som en spännande utflykt!

    – Kom ihåg att bara för att det inte finns något du gillar just idag, så betyder det inte att det inte kommer finnas imorgon. Jag brukar inte titta på antalet fynd eller sakerna i sig när jag hittar favoritloppisar. Utan jag tittar på ställets storlek, hur mycket folk som är där, om det är någon ruljans på sakerna (kommer det ofta in nytt?) och sist också om det ligger i en mysig miljö som man gillar att åka på utflykt till.

    Om du gillade mina tips får du gärna lämna en kommentar eller dela mitt inlägg <3

    En vanlig, men ändå ovanlig dag i mitt liv

    Här sitter jag och jobbar! Första morgonen som jag tänder ljus!

    – 8 september 2020

    Hej bloggen. Idag tänkte jag att jag skulle ta med er på en dag i mitt liv genom bilder! Jag har fokuserat så mycket på att filma de senaste åren, så det har blivit väldigt lite vardagsbilder från mig. Saknar det!

    Den här dagen började vid skrivbordet, efter att jag gett Pacina mat (och lekt med henne lite). Det kändes verkligen som höst den här morgonen. Mörkret låg tungt över rummet, även om solen enligt tidtabellen egentligen gått upp och jag ”var tvungen” att tända lite ljus. De första ljusen för den här säsongen. mysigt. Det regnade svagt ute, medan jag satt ned för att svara på lite kommentarer här på bloggen. Och häggen. Den har börjat gulna utanför fönstret.

    Det är väldigt sällan jag sminkar mig nu för tiden, men ibland får jag feeling. Som idag. Denna höstdag till ära ville jag sminka mig med mörkare ögonskuggor och läpparna fick sig t.o.m. en nyans mörkare med lip cream. Jag som egentligen inte ens gillar att ha någonting på läpparna. Men har man höstkänslor så har man!

    Klockan 10.30 skulle jag möta upp min vän Caroline inför ett möte i Nora. Pacina ville inte att jag skulle gå, så hon uppvaktade mig flitigt medan jag försökte att ta på mig mina kläder. Hon har blivit så himla mysig den senaste tiden. Så fort jag står upp så kommer hon för att stryka sig mot mig. Det har blivit extremt svårt att slita sig kan jag säga!

    Men iväg till Nora kom jag, trots allt. Ovädersmolnen låg tunga över den lilla stan, men solen sken och värmde så pass mycket att höstkänslan försvann. Visst är det sommar fortfarande!

    Så jag träffade alltså upp Caroline. Caroline aka CJ. Hon och jag gick på Fotoskolan STHLM tillsammans och satt bredvid varann hela första året. Det gick typ inte att få tyst på oss, så klasskompisarna var väl glada när vi bytte platser till år två och vi hamnade på varsin sida av rummet, hehe… Jag har saknat henne massor och är så glad att vi numera inte bor alls långt ifrån varann!

    Här nedanför står jag och CJ och blickar in i…. ja vad då?

    Vi spånar på nya idéer tillsammans, jag och CJ.
    Har ingen aning om det blir något av det här, men ni får hålla tummarna för oss!

    Vi åt lunch tillsammans och sedan åkte jag hem till hösten och äppelträden igen. Gosade lite mer med Pacina (eller ja, hon gosade med mig. Jag får inte klappa henne ännu, så goset blir bara enväga haha) och redigerade lite bilder. Känner verkligen att jag uppskattar att ta den här typen av bilder. Jag blir glad ända in i själen av enkelheten i vardagsbilder – och över att ha en drös med minnen sparade från den här dagen. Mer sånt här! 😀

    Sedan åkte jag och hämtade ut ett paket.

    Jag använder sällan sneakers numera, eftersom min lantliga stil inte riktigt går ihop med sportiga skor. Och jag saknar därför någonting att ha på mig mellan somriga sandaler och varma vinterkängor. Så jag har beställt dessa snörade lågskor utan skaft. Tycker de är så himla fina!

    Har tyckt att det varit svårt att hitta den här typen av skor – i alla fall om man vill ha något annat än svart. Varje gång jag går in i en skobutik så vill jag gå till herravdelningen för att man kan hitta massa snygga bruna skor där (i för stora storlekar). Men nu hittade jag alltså dessa från Marco Tozzi.

    Pacina spanade hela tiden på mig och skorna, från sin plats bakom sängkappan… haha. Man märker verkligen bara mer och mer hur nyfiken hon är. Hon vill vara med så mycket hon kan – så himla mysigt tycker jag!

    Sen kom Filip hem. Vi drog ihop en snabb pasta-middag och kollade på Idol. I skrivandets stund ligger vi skavfötters i soffan (som vi älskar att göra) och knapprar på våra datorer. Han kollar på Youtubeklipp och jag bloggar. Mys det också!

    Gillar ni fortfarande såna här inlägg? Eller är de enbart för mig själv? 🙂

    Kreativitet är inte alltid så enkelt

    – 6 september 2020

    Det här med kreativitet kan vara rätt känsligt ibland. Jag tänker att det kan verka så enkelt att vara intresserad av någonting och sedan bara producera, dag efter dag. Men ni fellow kreatörer vet ju att så inte är fallet.

    Jag har väldigt många olika kreativa intressen. Några av dem är enklare att hålla på med, medan andra ger mig obeskrivlig prestationsångest. Eller det kanske inte är enbart det? Prestationsångest? Ibland känns det som att jag vill så mycket att jag inte ens kan börja. Det betyder så mycket för mig att det på något sätt blir tungt att hantera. Jag vill släppa ut hela mitt inre varje gång jag skapar – och det orkar man ju inte. Inte varje gång.

    Att teckna är en sådan grej för mig. Det är den skaparform som jag hållit på med absolut längst, som varit mest förknippad med mig som yngre och som jag verkligen älskat att hålla på med. Men det är också det kreativa hantverk som varit och är absolut svårast att hålla på med. I perioder kan jag vara helt uppslukad av det, men sedan kan jag förlora gnistan under flera, flera år… för att en dag plötsligt finna den igen. Och så rullar det på.

    Hej, hejdå.. hej och hejdå.

    Men det jobbigaste med dessa ”känsliga skapandeformer” är nog att jag aldrig, aldrig blir nöjd. Hur noggrann jag än är och hur mycket jag än kämpar, så blir det aldrig bra nog. Samtidigt som det också är en av de finaste saker jag vet, att hålla i en penna och leka med världens alla färger.

    Komplicerad relation.

    Den skaparform som jag har absolut enklast med är lyckligtvis fotografi. Eller lyckligtvis och lyckligtvis.. Nu låter det som att jag vunnit lotteriet att råka jobba med just det som jag kan sysselsätta mig med allra enklast. Men så är det såklart inte. Det är snarare så att jag har valt att jobba med foto, just för att jag har en så lättsam relation till det. Förhållandevis lätt relation, kanske man skulle säga. Att skapa är aldrig enkelt – inte ens när det är som enklast.

    Jag har absolut lust och mindre lust att fota i perioder, men det är inte så…. radikalt? Svängarna är inte så starka, pauserna är inte så långa. Jag vet att jag kan lägga ifrån mig kameran och ta upp den igen imorgon. Det är inte katastrof om en bild inte blir bra – jag kan prova igen. Och igen och igen. Mitt tålamod är outtömligt.

    Ibland undrar jag vad det är som gör att vissa kreativa ting är så oerhört känsliga för en, medan andra inte är det. Varför kan jag känna sån enorm prestationsångest kring att teckna – så mycket att jag får ritkramp och inte kan göra något annat än att stirra likgiltigt ut på mitt blanka papper, år efter år, efter år? Medan jag också känner prestationsångest för min fotografi, men tar det lite mer med en klackspark och ”gör det ändå”.

    Jag vill göra mitt bästa när jag tecknar och jag vill göra mitt bästa när jag fotar också. Men med det senare är det inte på liv och död. När jag tecknar och gör mitt bästa men inte når perfektion (vilket jag ju såklart aldrig gör), så känner jag mig värdelös. Jag blir arg och frustrerad. Men när jag fotar och gör mitt bästa men inte når perfektion, så tänker jag ändå ”äh, det blev bra ändå! Kanske inte som jag tänkt mig, men något helt annat”.

    Märkligt det där.

    Ibland är det svårt att uttrycka just den här känsligheten i sociala medier.

    Allt jag visar upp som jag skapar är något som jag potentiellt skulle kunna göra på beställning – utåt sett. Inifrån är det inte alls så. Majoriteten av det jag gör, gör jag bara för mig. Och skulle aldrig kunna drömma om att dra in pengar på det. Det kreativa är i vissa fall alldeles för känsligt för det. Jag skulle gå under. Tappa gnistan helt. Aldrig vilja skapa dessa ting igen.

    Ibland är det till och med jobbigt att få frågan. ”Kan du måla ett porträtt på mig och min kille?”. Vet inte varför. Kanske för att jag kan. Fysiskt sett. Men emotionellt kan jag inte och det är svårt att förklara den skillnaden. Inte för att jag måste förklara mig, men det blir rörigt inombords.

    Vissa saker måste helt enkelt bara få vara mina.

    Känner du igen dig i det här?

    Att tänka på när du köper objektiv

    1. Fast eller zoom?

    Det första du måste fundera på är om du vill satsa på ett objektiv med fast brännvidd eller med zoom. Det finns för och nackdelar med båda och det känns lite som att man är antingen eller: Antingen är man en fast-person eller en zoom-person.

    Fast objektiv:
    – Går inte att zooma med
    – Ger dig kortare skärpedjup och är också bättre i situationer med dåligt ljus (pga möjlighet till lägre bländartal, med något enstaka undantag)
    – Generellt sett billigare än zoom-objektiv

    Zoom-objektiv:
    – Du kan zooma med dem och blir därför mer flexibel
    – Du behöver inte byta objektiv varje gång du vill fota med en annan brännvidd, för att zoom = flera olika brännvidder i ett och samma objektiv
    – Du behöver inte köpa flera olika objektiv, utan kan klara dig med ett
    – Inte lika kort skärpedjup och svårare att fotografera i sämre ljusförhållanden

    Hur ser jag om ett objektiv är fast eller zoom?

    Du ser det på siffrorna i objektivnamnet. Står det två siffror med ett bindestreck emellan innan snedstrecket ”/” (t.ex. Tamron SP 24-70/2,8 Di VC USD G2), så är det ett zoom-objektiv. Objektivet går att zooma från brännvidden 24mm till brännvidden 70mm.

    Står det bara en siffra innan snedstrecket ”/” (t.ex. Canon EF 50/1,8 STM) så är det ett fast objektiv, som bara har en brännvidd: 50mm.

    Läs mer om objektivens beteckningar här.

    Det här är mitt favoritobjektiv: Ett 35mm från Canon. Objektivet heter Canon EF 35/2,0 IS USM och det är bara en siffra innan snedstrecket, nämligen 35, så objektivet är fast.

    2. Brännvidd: Vidvinkel, normal eller tele?

    (Brännvidden i parentesen gäller dig som fotograferar i fullformat.)
    Brännvidden utanför parentesen gäller dig som inte fotar med fullformat.

    Upp till 20mm (Upp till 24mm): Mycket vidvinkel. Passar bäst när du ska fota i trånga utrymmen (t.ex. bostäder eller eventlokaler), där du vill stå nära något men ändå få med mycket i bild.

    24mm (35mm): Normal vidvinkel. Ungefär samma vinkel som du får när du fotar med din telefon. Passar bra till vardagsbilder, naturbilder och porträttbilder där du vill att mycket av miljön ska komma med i bild.

    35mm (50mm): Normal brännvidd. Varken vidvinkel eller tele. Passar bra till stilleben/produktbilder och porträttbilder.

    50mm (85mm): Normal tele. Också perfekt för stilleben/produktbilder och porträttbilder, men där du vill ha mindre fokus på miljö och mer fokus på suddig bakgrund.

    85mm och uppåt (135mm och uppåt): Mycket tele, dvs. mycket inzoomat. Passar till alla typer av motiv som du vill kunna fotografera på långt avstånd. T.ex. vilda djur, vackra byggnader i horisonten eller sport.

    Läs mer om brännvidd här.

    Läs mer om varför brännvidden blir olika beroende på om du fotar med fullformat eller inte här.

    3. Bländare

    Ju lägre bländartal du kan ställa in på ett objektiv, desto bättre. Både för att du då kan fota med kortare skärpedjup, men också för att dessa objektiv är bättre i sämre ljusförhållanden.

    Hur ser jag vilket lägsta bländartal ett objektiv har?

    Talet efter snedstrecket ”/” är bländaren.
    T.ex. på mitt objektiv Canon EF 35/2,0 IS USM, så är lägsta möjliga bländare jag kan ställa in 2,0. På Canon EF 50/1,8 STM är 1,8 den lägsta bländaren du kan ställa in.

    Undvik!

    Försök att undvika objektiv med variabel bländare – dvs. zoom-objektiv där lägsta bländartal ändras beroende på vilken brännvidd du fotograferar med.

    Du ser att ett objektiv har variabel bländare när det efter snedstrecket ”/” står två siffror med ett bindestreck mellan. T.ex. Canon EF-S 10-18/4,5-5,6 IS STM.

    Det är inte fel att ha ett objektiv med variabel bländare. Men det kan vara bra att veta att det är bättre att välja ett objektiv som inte har det. MEN. Både super-vidvinkelobjektiv och -telezoomar kan bli extremt kostsamma. Då är det bra att det finns billigare varianter med variabel bländare.

    Läs mer om bländare här.

    4. Mer att tänka på:

    Märken

    Att köpa ett objektiv av samma märke som sin kamera är alltid tryggt och säkert. Men titta gärna också på objektiv från Tamron och Sigma!

    Funktioner

    Närbilder
    För att du ska kunna fota närbilder behöver du ett macro-objektiv. Dessa har alltid ordet ”macro” i objektivnamnet.

    Bildstabilisering
    Grymt praktiskt att ha. Både för att undvika skakiga bilder när det är dåligt ljus (t.ex. inomhus eller på kvällen) och när du ska filma videos! Gå till min objektiv-ordbok för att se hur du läser ut vilka objektiv som har bildstabilisator baserat på märke.

    Vädertätning
    Kostar oftast en del, men också väldigt pratkiskt om du (precis som jag) är ett stort fan av regn och snö.

    Snåla inte

    Det är lite skitsamma vilken kamera du har, om du ändå väljer det allra billigaste objektivet. Det är alltid värt att spendera pengar på ett bra objektiv och generellt får du mer kvalitet genom att betala mer.

    Undantag:
    – Canons och Nikons 50/1,8, samt Panasonics 25/1,7 (passar både Panasonic och Olympus Micro 4/3) kostar runt 1000-lappen och är GRYMT bra! Bör finnas i allas kameraväska (beroende på vilket märke du har förstås).

    – Att köpa Canon eller Nikon original är alltid dyrare än att köpa objektiv från Tamron eller Sigma. Men de är allvarligt minst lika bra…

    Mina objektiv kan du läsa mer om här.

    Men mer specifikt då? Vilket objektiv ska man köpa?

    Det är jättesvårt att säga. Det finns hur mycket olika objektiv som helst och alla har olika märken, samt önskemål.

    Jag skulle säga att det inte finns något dåligt objektiv nu för tiden. Så gå igenom punkterna i det här inlägget och be en säljare i en fotobutik om hjälp!

    1. Vill du ha fast objektiv eller zoom?
    2. Vilken brännvidd är du mest sugen på, på ett ungefär?
    3. Fråga säljaren om det finns något bra objektiv som inte har variabel bländare, men som ändå inte är alltför dyrt.
    4. Vilka funktioner vill du ha/behöver inte ha?

    Precis som jag skrev i inlägget där jag tipsar om kameror, så tycker jag att det är extremt värt att vända sig till en specialiserad fotobutik. Alltså typ Scandinavian Photo, Cyberphoto och Rajala. De kan 100% säkert sina prylar och butiken får dåligt rykte om de skulle sälja på dig något du inte vill ha eller behöver.

    Vad gillar jag?

    Fast eller zoom? Jag älskar fast!

    Favoritbrännvidd? Förstaplatsen tar 35mm. Andraplatsen får 50mm och på tredjeplats kommer 24mm. Jag gillar när miljön tar mycket fokus i mina bilder och fotograferar av den anledningen mer med vidare vinklar och väldigt sällan med tele-objektiv. Gillar man att bakgrunden blir suddig, så bör man inte satsa på dessa objektiv utan köra på 50mm och uppåt när det kommer till brännvidd!

    Favoritfunktion? Bildstabillisator!

    Behöver man tillbehör?

    Motljusskydd – Minskar dis när du fotograferar i solen, men skyddar också linsen mot regn.

    UV-filter – Använder aldrig det faktiskt. Men det är en billig försäkring ifall du skulle tappa kameran med objektivet nedåt. Har gjort det vid ett tillfälle och filtret sprack, men objektivet klarade sig,

    Mikrofiberduk – Superbra att ha för att torka av den främre linsen emellanåt.

    Här kan du läsa om vilka objektiv som jag har i min kameraväska!

    Det bästa och sämsta med att bo på landet

    Tänk att en promenad runt kvarteret kan se ut såhär!

    – 29 augusti 2020

    Jag har snart bott i det lilla röda huset på landet utanför Örebro i åtta månader. ÅTTA MÅNADER. Hur kan tiden gå så snabbt?! Det känns som att jag knappt hinner blinka innan hela trädgården och omgivningarna förändrats och vi är inne i en ny årstid.

    Idag tänkte jag iaf skriva om det bästa och det sämsta med att bo på landet. Kanske egentligen mer specifikt att bo i HUS på landet. Det blir lite av båda.

    Det bästa med att bo på landet:

    + Att lunken är en helt annan. Det är förstås väldigt olika beroende på var man bor och hur gamla folk är som bor omkring en, men nu jämför jag med de gånger jag bott i lägenhet mitt i stan (Stockholm och Jönköping). Ingen springer eller rusar för att de har bråttom. Folk ÄR här ute. När man är här så är man här. Inte ständigt på väg någon annanstans – det är väl det bästa sättet jag kan förklara det på. Fridfullt.

    + Man har mer utrymme att vara på – för sig själv. Den värsta känslan jag känt i ett hem är att vara instängd. Att känna att jag bara får vara för mig själv så länge som jag har gått in och stängt ytterdörren om mig. Flyttar man till hus så utökas utrymmet man får vara själv på till huset + trädgården. Flyttar man till landet så utökas det till huset + trädgården + allt omkring.

    Jag har grannar. Jättenära dessutom, men det känns ändå inte som att de ”inkräktar på mitt utrymme”. Förmodligen för att det finns gott om utrymme så att det räcker åt alla här. I Stockholm fanns det alltid mer folk än utrymme.

    + Att man är i naturen istället för en åskådare på avstånd. Jag vet inte hur många gånger jag stått på en terass eller en balkong och känt att ”åh vad det är vackert där borta” och ”åh, vad jag önskar att jag hann ta mig bort dit för att njuta av allt det vackra”. För mig är ju naturen, vädret och årstiderna något av det absolut viktigaste i min vardag, så att få flytta ut på landet och bara kunna öppna dörren för att få uppleva dem – det är helt magiskt.

    + Jag har inte längre hjärtat i halsgropen. I Stockholm kunde jag komma på mig själv flera gånger med att andas som om jag var konstant stressad, trots att jag tog en helt lugn och stillsam promenad. Det bara var någonting i stadsrytmen, med trafiken, och alla människor som gjorde att jag hela tiden hade en underliggande stress som jag inte märkte av förrän jag verkligen lyssnade eller gjorde ett miljöombyte.

    Det är annorlunda nu. Jag andas som man ska och det känns betydligt bättre för mitt välmående.

    + Att en snabb promenad runt kvarteret inte är kantad av asfalt, cigarettfimpar, betonghus, cyklister och bruset från en massa trafik. Utan av åkrar så långt ögat kan nå, grusvägar som knastrar så härligt under skorna och en massa djur (får, kossor, hästar, rådjur, harar, rävar och ekorrar finns det hos oss).

    + Det är såååå mycket blommor här ute! Alltså helt sinnessjukt mycket blommor. Jag som har trott att blommor = maj och början på juni, har nu insett att blommor = hela sommaren. Var så glad över några krokusar som stack upp ur dikena där i våras och nu är varje vägkant full av blåklockor, solrosor, klöver och massor av andra sorter jag inte vet namnet på.

    Det sämsta med att bo på landet:

    – Det är sinnessjukt kallt på vinterhalvåret. Gäller kanske generellt hus (om inte annat så är elräkningen skyhög) och speciellt om man bor i ett så gammalt hus som vi bor i. Grunden är helt öppen under huset och kylan tränger upp ur golvet så att fötterna förvandlas till isblock på bara några sekunder. Det går inte att leva här utan tofflor och mattor. I vintras satt jag hemma med dubbla byxor och trippla tjocktröjor, racksockar, tofflor och ibland filt. Och då var det ändå knappt under 0 grader ute. Så… vi får se hur det blir om nästa vinter blir rena rama istiden 🥶

    Insekter och småkryp… Herregud vad man har levt skyddat mitt i stan haha! Den här våren och sommaren har jag sett insekter som jag aldrig sett förut. Och det är myror överallt, spindlar i varje klädhög som ligger på golvet, tvestjärtar under varje kruka man lyfter på ute på verandan. Nattfjärilar och småkryp i varje gardin. Det är både mer ute och inne – inne för att vi återigen bor i ett hus från sekelskiftet (det är alltså hål lite här och var mellan brädor, så sånt får man ta).

    Samtidigt är det också en fördel, för här är fler bin än vad jag sett i hela mitt liv. Jättebra för pollineringen om man vill odla.

    Skadedjur!! Oh lord, om det var någon som trodde att det skulle vara enkelt att odla, så har de helt fel. Mina odlingar har invarderats av mördarsniglar (de är all over the place – verkar dock inte vara bara på landet det här året) och är det inte sniglar så är det harar, rådjur och andra gulliga djur som alltså egentligen är riktiga svin! Haha.

    Det går såklart att göra någonting åt detta med diverse miljövänliga preparat och skydd, men det är svårt att jobba förebyggande när man inte vet vad som kommer. Så den här säsongen är förstörd, men jag tar nya tag nästa 💪

    Det är långt till mataffären om man glömt något. Jag trodde att det skulle bli svårt att gå från att handla var och varannan dag till att börja göra handlingslistor och handla 1-2 gånger i veckan. Men det har gått hur bra som helst! Dock går det ju inte att komma ifrån att det är ruggigt irriterande att stå där en fredagkväll kl 19 och inse att man glömt köpa tacokrydda… haha.

    – Det är lerigt på vintern och dammigt på sommaren. Åh herre min gud vad lerigt det kan bli en vinter där temperaturen ligger precis över fryspunkten. Håll dig på grusvägen – annars är det stövlar som gäller. Och på sommarhalvåret får du se till att tvätta bilen ofta – om du inte har tur med att det regnar regelbundet.

    – Det är läskigt om man är mörkrädd. Jag kan säga att jag har varit mer eller mindre rädd för mörker vart jag än bott någonstans. När jag bodde i stan så var jag rädd för ödsliga tunnlar där man kan bli överfallen. Här ute är det mer… mörkret i sig som skrämmer. Mörkret är liksom så djupt, så stilla, så tomt och så otroligt svart. Och då har vi ändå lampor utanför som lyser upp litegrann. Tycker t.o.m. det är läskigt att slänga soporna hahaha

    Har jag några lantisar här bland mina läsare, som kan komplettera med en eller två av era för- och nackdelar med att bo på landet? Skulle vara så kul att läsa!

    Jag har skrivit ett sommarprat!

    Jag älskar Sommar i P1. Jag älskar att få djupdyka in i någon annans liv och höra om den personens tankar. Så när jag låg i sängen en morgon i juli och lyssnade på Therese Lindgren, så tänkte jag på hur kul det skulle vara att få möjligheten att sitta ned och skriva ett manus till sitt egna sommarprat.

    Jag älskar att skriva, för att jag älskar att vara eftertänksam och välja mina ord väl. Samtidigt älskar jag det personliga i att hålla livesändningar och spela in videoklipp på t.ex. instastory och youtube. Så det jag dras till med ett sommarprat är nog kombinationen av de två: Möjligheten att få vara eftertänksam, även om jag samtidigt får använda min röst. Skriva, för att sedan läsa upp det.

    Chansen är ju tyvärr väldigt liten att P1 skulle höra av sig till en sådan nobody som jag. Så jag tänkte att jag tar saken i egna händer! Jag släpper ett eget sommarprat i mina egna kanaler, som ni kan lyssna på om ni vill!

    Avsnittet är ca en timme långt, fyllt av tankar om det kreativa, drömmande livet. Jag pratar om varför just foto blev så stort för mig, framför alla de andra skapandesätten som jag gillar att sysselsätta mig med. Jag pratar om att drömma om att bli entreprenör, när man är så långt ifrån att vara en som man kan komma. Jag pratar om folk som inte tror på en och på dem som inte tror att det går att leva på ett kreativa yrken. Jag pratar om att vara rädd, men ändå våga. Och jag tjatar vidare om att lyssna inåt – en av det viktigaste insikterna i mitt liv.

    Vill du lyssna på mitt sommarprat så kan du fylla i dina uppgifter i formuläret här ovan.

    Förutom att skriva ett sommarprat, så har jag nu även bestämt mig för att börja nyhetsbrevspodda (!). Vilket betyder att du en gång i månaden (eller varannan månad, jag har inte bestämt mig än), kommer att få som ett poddavsnitt genom mitt nyhetsbrev. Antingen poddar jag själv eller tillsammans med en gäst och du får såklart utrymme att påverka innehållet, precis som vilken vanlig podd som helst – bara att den dyker upp mer sällan och inte i podd-appen!

    Hoppas så att ni kommer gilla detta!
    Jag har varit helt pirrig i en hel månad medan jag skrivit på sommarpratet 😀

    Frågor till mig och min mamma

    Tillbaka från semestern (egentligen på måndag, men kunde inte hålla mig pga känner mig tokinspirerad idag), vilket betyder HEJ IGEN bloggen! Är så otroligt glad över den här bloggen sedan jag gjorde om här inne, så har faktiskt varit lite svårt att hålla sig borta hehe…

    Eftersom min mamma har en större fanbase bland mina följare än vad jag själv har (haha), så tänkte jag att jag skulle filma en frågestund med henne när vi var på Gotland. Vi var nämligen på vår första riktigta mamma-dotter-semester och hade fem tokmysiga dagar tillsammans. Vi hade dock så fullt upp med att riva runt i sanden som två små barn, så jag hann aldrig filma. Så då tänkte jag att jag skulle sammanfatta ett inlägg med frågorna istället – som en liten ”mammalista”!

    Hoppas att ni ska gilla den <3

    Vad heter MammaKero på riktigt?
    Hon heter Marie!

    Hur gamla är ni?
    32 och 54 år. Mamma var alltså 22 när hon fick mig.

    Mamma, berätta historian som ledde fram till mig och dig!
    I februari 1987 var jag i en korsväg i mitt liv. I augusti året innan hade jag flyttat hemifrån och bodde själv i en lägenhet i Boden (Norrbotten) ovanpå en äldre man som ägde huset vi bodde i. Det var min första egna bostad och jag flyttade nästan direkt efter min student då jag var 20 år (jag hade gått om ett år). 

    Varför det blev en korsväg jag stod i just i februari 1987, var för att jag inte klarade ekonomin med det inringningsjobb jag hade och jag hade istället sökt en säsongsplats på restaurangvagnarna på tågen. Samtidigt så hade jag gjort min uppkörning för körkort och väntade på svar om jag klarat det eller inte.

    Det blev ja på båda ställena och jag började ett helt nytt liv! I juli 1987 så träffade jag den ”nya” killen som börjat jobba med att leverera allt vi skulle sälja på restaurangvagnarna. De andra tjejerna hade pratat mycket och länge om honom och jag hade inte fått chansen att träffa honom på de två månader han redan hunnit jobba.

    Första gången vi träffades var rätt pinsam för mej, då jag blockerat alla dörrar till restaurangvagnen med de lådor som innehöll det vi skulle sälja under resorna. Den värsta introduktionen ever tänkte jag då jag sprungit till grannvagnen och ropat att nya killen skulle vänta lite tills att jag flyttat ”lite” lådor…

    Att den killen väntat lika länge på att få träffa mej, hade jag ingen aning om. Så när han bjöd med mej till sitt stall (han hade travhäst) och alla trodde vi var ett par, så visste jag att denna relation var speciell. Tänk om jag då haft vetskapen om att vi skulle flytta ihop inom 3 veckor, bli föräldrar mindre än ett år senare och flytta söderut 120 mil efter ytterligare ett halvår. Två år efter vi blivit tillsammans gifte vi oss och sedan dess har vi varit oskiljaktiga. 

    Du var som den vackraste docka som kom till oss! Och jag hade inte ens hållit i en annan bebis innan…

    Hur mycket berättar ni för varandra?
    Mamma: Jag berättar allt, ibland är jag rädd att det inte ska vara ok, men då talar du alltid om att så länge du är ok att lyssna, får jag berätta vad jag vill.

    Elin: Ja, det finns dem som tycker att det ska finnas en viss hierarki i familjen. Dvs. att mamman är en mamma och att dottern är en dotter, även när man blir vuxen. Men vi har kommit fram till att om man nu trivs så bra med varandra, varför kan man då inte vara bästa vänner fast man är mor och dotter? Det där var svårare när jag var yngre – framför allt för dig som skulle försöka anpassa dig till mig som ena stunden varit ett barn och andra plötsligt var vuxen. Jag kommer alltid vara ok med att lyssna!

    Och jag känner definitivt att jag kan säga allt till mamma. Det är ju lite lättare för mig som alltid gjort det.

    Mamma, hur såg ditt liv ut när du var i min ålder?
    Jag jobbade på posten och var tvåbarnsmamma – Hanna var 2 år och du gick i skolan och var 10 år. Vi hade det klassiska familjepusslet för att få ihop dygnets alla timmar, med alla aktiviteter som vi alla ville hinna med.

    Ett mycket hektiskt liv om jag ska vara ärlig. Urban hade två jobb och träning på sin agenda. Du gick i skolan och hade några vänner som ofta kom hem till oss efter skolan då jag var ledig. Jag jobbade inte 100%, så jag hade fridagar. 

    Hur har ni fått så fin kontakt?
    Mamma: Vårt starka band startade nog då vi flyttade till Skara (från Norrbotten) och Urban jobbade väldigt mycket de första två åren. Jag var hemma med dej hela dagarna och hade inga vänner. Vi gjorde allt tillsammans, så vi kom varandra nära och växte upp tillsammans genom att vi var själva.

    Jag upptäckte tidigt att du var lika kreativ och nyfiken på världen som jag, vilket var extra roligt, för vi fick än mer som band oss ihop. Skillnaden mellan oss, är att du är mer försiktig och avvaktande i situationer än jag. Och att du är bättre på att känna in människor och känslor än jag är. 

    Elin: Våra personligheter har alltid gått ihop väldigt bra. Mamma var väldigt rak och tydlig med regler när jag var liten, samtidigt som hon varit och är otroligt omtänksam och kärleksfull. Så jag visste alltid att allt hon sa var för att hon brydde sig om mig. Och hon behandlade mig alltid som en jämlike, även om hon var den som bestämde. Det tycker jag har gjort mycket för vår relation.

    Sen också att hon vågat släppa taget om mig när jag blev vuxen och lät vår relation förändras. Att hon vågade öppna upp sig till mig när jag blev äldre (om svårigheter under hennes uppväxt mm) och litar på att jag gör det som är bäst för mig nu, när hon inte längre behöver.

    Mamma: Ja, jag har alltid respekterat dej som en enskild människa, redan som barn. Visst är jag din mamma, men jag vet inte bäst jämt. Jag är en mamma, men inte den klassiska mamman som har ett eget hyllplan där jag bestämmer allt eller vet allt. Min tanke om den vanliga barnuppfostran, är att det hämmar den individuella utvecklingen. Vi är alla olika individer och har all rätt till det. När du var liten och tills att du kunde klara dej själv, så tog jag kommandot och var en ledarfigur, men så fort du klarade dej, släppte jag bitvis efter i ledningen.

    Under tonåren och den första tiden efter du flyttat hemifrån, så var vår kontakt hängande som en slak lina och det var den jobbigaste perioden. Jag önskade mer, men visste att du behövde klippa mammabandet för att sedan stå stark. Tiden med dej vid min sida sedan dess har allt blivit så otroligt fantastisk, att jag har svårt att förstå hur lyckligt lottad jag är som har en sådan underbar dotter och vän i dej! 

    Mamma, när jag var liten, hur trodde du att jag skulle bli som vuxen?
    Och vad trodde du att jag skulle jobba med?
    Du var så snäll och omtänksam att jag var rädd att folk skulle köra över dej! Jag önskade att du skulle bli den fantastiska kvinna du är idag och jag är bönhörd! Annars har jag alltid trott att du skulle bli en människa som folk älskar att vara med och att vad än du ville göra skulle du göra. Var inte helt inne på något, men jag gissade att du skulle hålla på med illustrationer, skriva sagor för stora och små som innehöll dina illustrationer. 

    Vad beundrar ni mest hos varandra?
    Mamma: Jag beundrar din förmåga att övervinna rädslor och tvivel, för att sedan klara allt med bravur. Jag beundrar hur du lyssnar till din intuition i allt du gör och att du har så lätt att beskriva alla konstiga känslor/reaktioner/situationer som livet består av. Du är en fantastisk människa och jag är så otroligt stolt över att dej! 

    Elin: Att du alltid vågat vara och alltid är dig själv. Att du är så stadig, trots att allting stormar omkring dig. Att du är så öppensinnad. Att du alltid säger ifrån när någon beter sig som en skitstövel (vilket jag inte vågar). Att du aldrig någonsin ger upp. Och sen förstås din livsglädje, din passion och ditt enorma tålamod <3

    Mamma, vad är det mest otippade som jag gjort?
    Det här låter nog lite konstigt, men det första jag tänker på är dina fotoresor till USA och Aruba. De var inte ett uns DU att göra. Även resorna till Island, trots att det är en sagoö, för du gjorde inte dina saker där. Sedan tänker jag på att du håller föredrag!! Du som verkligen inte tycker om det! Fast där visar du din storhet, när du ändå får folk att lyssna och bli intresserade trots rädslor. 

    Elins kommentar: Haha nä, både att resa och prata inför folk är verkligen någonting som är väldigt o-mig att göra. Men jag är väldigt glad att jag gjort det och fått den erfarenheten! 😉

    Vad är det viktigaste som ni lärt varandra?
    Mamma: Det är många saker som du lärt mej. Först och främst att tro på mej själv, har inte haft den fina barndom och uppväxt man kan tro när man ser mej (hehe). Du har lärt mig vad äkta människor är, för du är en av de mest äkta människorna jag träffat. Nu strävar jag själv efter att vara mitt äkta jag. Att en mamma kan vara en BFF med sin dotter och att allt jag hört om motsatsen – är fel! Samt att ta vara på alla vackra och ögonblick av glädje i vardagen, som att hoppa i snö, ha lövkrig i trädgården, duscha i åskregn/vattenspridare med kläderna på till exempel. HAHA!

    Elin: Jag trodde att det var du som lärt mig allt det!? Hahaha… Kanske har vi lärt varandra? 😉

    Det viktigaste du lärt mig är att alltid tro på mig själv och att följa min egen magkänsla. Att ingenting kan vara fel om det känns rätt. Men att allting kan vara fel om det känns fel. Att man ska ta sina känslor på allvar, helt enkelt.

    Vi är ju extremt lika varann, jag och min mamma. Och för varje dag som går så blir jag mer lik henne. Både till utseendet, till sättet och vad vi tycker om att göra. Mamma är kanske lite mer vild än mig och gillar att vara mitt där allt händer (det har hon och syrran gemensamt haha!), medan jag är lite mer som Ferdinand och ”trivs bättre hääääär, där jag kan ha det lugnt och skönt och lukta på blommorna” 😉

    Tack mamma, för att du ville öppna upp dig i min blogg!
    Det här var så himla fint att läsa, även för mig! Jag älskar dig! <3

    Mina frilans-favoriter

    Alla knappar i det här inlägget är affiliatelänkar! <3

    Åhh idag är det dags att tipsa om fyra av mina favoriter när det kommer till tjänster som underlättar ens företagande! Alla fyra är plattformar som jag använder mer eller mindre varje dag och som gör frilanslivet lite roligare och lite enklare.

    Så, de här plattformarna använder jag för att bygga min site och blogg, samla in prenumeranter och skicka nyhetsbrev, skapa kurser samt för att köra bildvisning och leverera bilder till kunder:

    SITE

    Elementor (med WordPress)

    Elementor är ett verktyg för wordpress som gör det superenkelt att skapa sin site och blogg (ja, hela den här bloggen och min site är gjord med Elementor). Jag har använd Squarespace tidigare, vilket absolut är en bra start, men jag kände att jag blev lite låst. Och testade Elementor och woooow. Det är amazing :))

    Hur funkar Elementor?

    Efter installation av Elementor kan du skapa alla sidor på WordPress med enkel drag-and-drop-funktion. Det är verkligen hur enkelt som helst när man kommer igång och man kan göra det med enorm precision – precis som vi perfektionister älskar. Inga sidor är för komplicerade att skapa med Elementor. Måste helt enkelt upplevas.

    Elementor-användare sedan: 2020, men tagen med storm!

    Ett av mina nyhetsbrev som jag skickat med Flodesk!

    NYHETSBREV

    Flodesk

    Flodesk är en e-posttjänst skapad av kvinnor för design-älskande kvinnor. Med Flodesk kan du skapa de snyggaste nyhetsbreven som världen har sett. Flodesk är fortfarande i BETA (sjukt avancerad BETA dock, de har alla funktioner som man önskar), vilket betyder att grundarna bygger upp tjänsten och plattformen med direkt hjälp från kunderna.

    Hur funkar Flodesk?

    Med Flodesk kan du skapa sign up-forms och skicka ut automatiserade mejl till alla som signar upp sig på dina freebies. Du kan skapa olika e-postsekvenser för olika freebies och såklart även skicka ut månads- eller veckobrev som du designar med hjälp av olika templates.

    Grundarna av Flodesk jobbar väldigt nära sina kunder och har du något problem med deras tjänst kan du alltid skriva och fråga i deras slutna Flodesk-grupp på Facebook. Älskar!

    Flodesk-användare sedan: 2019

    OBS! Skaffar du Flodesk på egen hand kostar det $38 i månaden, men går du via en medlem (som mig t.ex) kan du beställa Flodesk för $19 i månaden. Priset är då ett förevigt-pris och kommer aldrig gå tillbaka till ordinarie. Detta som tack för att du går med under BETA-läge! <3

    Såhär ser det ut när mina elever loggar in för att läsa min kurs ”Hitta din stil i Photoshop”.

    KURSPLATTFORM

    Kajabi

    Kajabi är en plattform där du kan skapa onlinekurser, medlemssidor, community och coachingprogram. Jag har använt Kajabi för båda mina kurser som jag släppt 2019 och 2020.

    Hur funkar Kajabi?

    Du börjar med att skapa en produkt, som t.ex. en onlinekurs. Du kan dela in kursen i olika kategorier och under varje kategori kan du göra olika avsnitt. Till varje avsnitt kan du antingen ladda upp en videotutorial och/eller skriva en guide i text och bilder. Det finns även möjlighet att lägga till nedladdningsbara filer.

    Den som köper din kurs får en inloggning till ditt kursbibliotek och där presenteras de kurser som personen köpt hos dig. Hen kan sedan gå in och titta på eller läsa dina guider, samt markera avsnitt som avklarade under kursens gång.

    Fler funktioner på Kajabi:

    På Kajabi kan du också skapa din egen site med tillhörande säljsidor – och det går faktiskt att göra det riktigt snyggt (och enkelt)! Du kan också bygga en e-postlista och skicka dina nyhetsbrev från Kajabi, samt skapa events där du t.ex. kan bjuda in till onlineföreläsningar – så kallade webinars.

    Obs! Du behöver två tilläggstjänster för att använda Kajabi. Den första är Stripe (för att kunna ta betalt) och den andra heter Quaderno (för att kunna skicka kvitton med moms specificerat).

    Kajabi-användare sedan: 2019

    Prova Kajabi gratis i 28 dagar

    Mitt Pixieset-galleri som jag skickade efter ett av mina jobb för Indiska.

    BILDVISNING & LEVERANS

    PIXIESET

    Pixieset är en plattform där du kan ladda upp bilder till gallerier och sedan dela länkarna med dina kunder. Jag brukar både använda det för att låta kunder beställa bilder och när jag har bilder att leverera.

    Hur funkar Pixieset?

    Det går till så att man skapar ett galleri – antingen för en plåtning eller för en kund som du gör återkommande fotograferingar för. Sedan kan du skapa olika mappar i det galleriet.

    De olika mapparna kan du aktivera eller avaktivera nedladdning på, kunderna kan klicka ”gilla” på bilder som de vill beställa och skriva kommentarer på bilder om de har några särskilda önskemål.

    När du vill dela galleriet med din kund så skickas du en länk och kunden måste logga in med sin e-postadress (och om du vill med lösenord). Du får också notiser på vem eller vilka som laddar ner bilder från ditt galleri och när.

    Fler funktioner på Pixieset:

    Numera så är Pixieset inte bara en site där du kan ha ett galleri, utan de har uppdaterat så att du kan bygga hela din site och ha en shop på deras plattform också. OCH det går tydligen att skapa en egen app med bilder till dina kunder – häftigt?! Har dock inte testat dessa nya funktioner, utan använder bara Pixieset för bildvisning och leverans.

    Pixieset-användare sedan: 2015

    Reggar du dig via mig får du 250MB extra lagring <3

    Jag gör inte det här inlägget för att tjäna pengar, utan jag tipsar om mina favoriter och ser alla kronor som jag kan få på affiliate som tack för arbetet jag lägger ner på mina guider <3

    Vi har adopterat en skygg liten katt

    Pacina, ca 2 veckor efter att hon kom till oss.

    Ni vet hur länge jag velat skaffa katt igen. Många, många år. Och starkare blev den känslan när familjens katt Ada gick bort för 4 år sedan, nästan 20 år gammal.

    Det har dock inte varit läge att skaffa katt så som mitt liv sett ut sedan 2014. Dels har jag bott i Stockholm, dels har jag bott ensam så många år och sen är det ju så att jag rest väldigt mycket i jobbet också. Så när jag började tacka nej till jobb som innebar resor och när Filip och jag flyttade från Stockholm och hamnade på landet, kändes det som att det äntligen var dags! Corona-året känns dessutom som ett väldigt bra år att ta sig an en skygg katt, som behöver mycket tid och kärlek. Vi ska inte någonstans och ingen ska komma hit. Så hon får en stillsam start på sitt liv här!

    Så vem är det då som hamnat hos oss?

    Båda fönstren i vardagsrummet är favoriter.
    En månad efter att hon kom till oss <3

    Jo, det är en liten kattflicka som heter Pacina. Hon är född och uppvuxen i det vilda och fångades in av Örebro Katthem tidigare i år. Troligtvis är hon född 2016, samma år som Ada gick bort, men man vet inte helt säkert.

    Man kan inte tro det när man ser bilderna, men hon var otroligt rädd och skygg när hon kom till oss. Hon är fortfarande skygg och vi får inte komma nära henne när det inte finns mat inblandat, men hon har samtidigt vuxit så mycket!

    När hon flyttade in så åt hon inte förrän det blev natt. När hon väl började äta dagtid, så kom vi in med en skål till hennes rum, gick ut och fick sedan komma tillbaka efter någon timme och hämta den. Hon hade panik varje gång vi öppnade dörren och jag har svårt att tänka mig att det är samma katt som numera kommer ut i köket när jag ropar att det är mat och sedan vågar äta från mitt knä.

    Jag är väldigt känslig för stämningar (både med människor och djur), vilket både har sina fördelar och nackdelar. Fördelen är att jag känner väldigt tydligt hur öppen eller inte hon är för utmaningar, vilket gör det enklare under själva socialiseringen. Nackdelen är att jag känner hennes känslor, vilket betyder att i början när hon var skräckslagen, så var jag också skräckslagen. Jag vågade knappt gå in till henne. Inte för att jag trodde att hon skulle göra något mot mig, utan för att känslan av skräck skulle bli så stark inom mig. Så Filip fick gå upp med mat och vatten i början.

    Men ju mer Pacina vant sig vid oss, desto lugnare har både hon och jag blivit. Nu längtar jag tills nästa matstund, så att jag får tillbringa tid nära henne. Det är mycket jobb och lirkande, men jag älskar varje stund av det. Dels för att det är så himla spännande, att hon tar ett steg längre nästan varje dag. Och dels för att jag lär känna henne bättre ju mer tid vi spenderar tillsammans. Hon känns redan som en helt annan katt.

    Så vi tar det försiktigt. Det märks att hon är nyfiken på oss och hon är också avslappnad med oss om vi sitter still eller håller till i ett annat rum.

    Personligen känns det som att den här tjejen kommer att göra mig till en ännu värre Crazy Cat Lady. Jag känner redan så otroligt mycket för denna lilla försiktiga varelse, så kan ju knappt föreställa mig hur det kommer kännas sedan när allt släpper.

    Pacina, jag svär på att det gömmer sig en riktig mysis inom dig! <3

    Att hyra ett hus på landet

    När jag och Filip bestämde oss för att flytta från Stockholm (det blev just Örebro pga hans jobb), så tänkte vi först att vi skulle köpa ett hus. Men ingen av oss hade varken ägt ett hus eller varit i Örebro tidigare , så det kändes lite läskigt. Men vad är då inte bättre än att prova på både husliv och lantliv för första gången genom att hyra?

    Jag trodde faktiskt inte att det gick att hyra såna här magiska hus, så nu känner jag att det är mitt uppdrag att visa att det faktiskt visst går – för alla er som också drömmer om lantlivet, men på ett eller annat sätt inte vill eller har möjlighet till att köpa hus.

    Hur hittade ni huset som ni hyr?
    Vi hittade huset via Blocket Bostad/Qasa. Jag var till en början jättetveksam till att leta efter en bostad på Blocket, eftersom det finns så otroligt mycket skit där. Det känns som att 98% av bostäderna (ej lägenheter, utan hus) som ligger ute är garage/lekstuga/fallfärdigt uthus som någon ställt ut deras överblivna möbler i och sedan försöker hyra ut.

    Men då och då kommer det ut guldklimpar. Vi hade tur på det sättet att det här huset råkade ligga ute precis när vi skulle börja leta bostad. Det var flera intresserade, men vi behövde bostad snabbt och den tidigare hyresgästen behövde flytta ut fort, så det klaffade.

    Hur stort är huset?
    3rok på 66kvm, fördelat på två våningar.

    Hur långt från stan ligger det?
    15-20min med bil (beroende på tid på dygnet) och ca 30min med buss.

    Vad betalar ni per månad?
    6500:- i kallhyra. Då ingår vatten och parkering, men el/värme och sophämtning tillkommer. Nu på sommaren har vi betalat ca 200:- i elkostnader (alla element är avstängda), medan det i vintras blev omkring 1500-2000:- extra för el i månaden. Notera då att det inte var speciellt kallt ute och vi eldade också.

    Framsidan av huset med fina pardörrar <3
    Baksidan av huset med stor veranda och pioner i rabatten.

    Äppelträd, hägg och syrén? Jaaa!

    Dammande grusväg? Jajemen!

    Nära till affärn? Nej du..

    Ladugård på tomten? Yes box

    Stövlar på? Japp – på vintern när man klampar runt i geggamojja och på sommarn när man skrider fram i högt gräs.

    Odlingsmöjligheter? 100%! Men var beredd på att fightas mot sniglar, rådjur och harar!

    Hur funkar det att hyra?
    Jag skulle säga att det är precis som att hyra en lägenhet. Bara det att vi även sköter om rabatterna och klipper gräsmattan. Och det går inte att slänga soporna genom ett hål i väggen, utan man får fixa avfallsabonnemang själv.

    Vad är det för hus?
    Vårt lilla hus tillhör en större gård (enorm trädgård + ladugård) och ligger precis intill det större ”huvudhuset”. Alla tre byggnader byggdes omkring 1890 och det lilla huset som vi bor i nu bodde tjänstefolket i då.

    Känns ändå rätt sjukt att tänka på att där jag sitter och skriver nu, så har det förmodligen suttit någon för över 100 år sedan. Någon som jobbade här. Hur coolt?!

    Jag är ganska känslig av mig, så jag var lite rädd för spöken (hehe) men det är otroligt mysiga och härliga vibes i det här huset.

    Ena kortsidan på ladugården.
    Det stora äppelträdet <3

    Tanken är att vi ska bo här så länge som Filip har sin notarietjänst här på Tingsrätten. Så till november 2021, men om vi har möjlighet så kanske vi stannar lite längre.

    Jag filmade en rundvandring när vi kom hit med flyttlasset för första gången och om du är intresserad av den så finns den som en Empty House Tour-video på min Youtubekanal!

    Har du en fråga som inte togs upp i inlägget, släng in en kommentar under videon, så svarar jag där! <3

    En lista om foto

    En av de sakerna som ni skrev att ni saknar från dåtidens bloggar är den typiska, enkla, ärliga blogglistan! Jag vet att t.ex. Flora Wikström och Sandra Beijer fortfarande är superbra på att göra listor och jag håller med om att det är en sån simpel och rolig grej att blogga om – så det är klart jag ska välkomna er till nya bloggen med en lista!

    Och inte vilken lista som helst – utan en foto-lista!

    Min absoluta favoritbild som jag skapat:

    Prinsessan och björnen – gjord av tre olika bilder, sammansatta till en!
    Går att beställa i min shop <3

    Vilken kamera fotar du med?
    För det mesta blir det med min Canon EOS R (en spegellös fullformatskamera)

    Hur många objektiv har du och vilket är ditt favoritobjektiv?
    Hmm.. jag har ett 24mm, ett 35mm, ett 50mm, ett 85mm och ett 135mm – så 5 stycken. Mitt favvo är Canon EF 35/2 IS USM. Älskar den brännvidden – både för foto och video.

    Fast eller zoom?
    Det är något med fast optik som gör att jag känner mig mer kreativ – så det är därför jag bara har sådana i min kameraväska. Dessutom är det skönt att ha objektiv med lägsta möjliga bländartal (både för möjligheten att fota i sämre ljus och för att få kort skärpedjup om man vill ha det).

    Vilka tre fototillbehör kan du inte leva utan?
    (om man bortser från minneskort, batterier mm)
    Trebensstativ i kompakt format, min iphone (för fjärrstyrning) och motljusskydd (eftersom jag gillar att fota i regn och snö och motljusskydd skyddar linsen mot fukt).

    Photoshop eller Lightroom?
    PHOTOSHOP! Jag älskar Photoshop för arbetsflödet, för friheten och för möjligheterna 🙂

    Något foto-relaterad du köpt som du ångrar?
    Mmm, jag köpte nyss en on camera-mikrofon. Alltså en sådan man fäster i blixtskon. Åh vilket misstag. Det enda jag hör när jag filmar är objektivet som fokuserar. Så brutalt värdelöst. Nä, jag ska hålla mig till mina myggor.

    En gammal bild som jag fortfarande älskar:

    Ett ögonblick under ett bröllop som jag fotograferade 2011 (?).
    Jag hade bara tur som var på exakt rätt plats vid rätt tillfälle haha!

    Hur länge har du fotograferat?
    Jag har fotograferat i den dokumenterande bemärkelsen i nästan hela mitt liv (fick engångskameror av mamma när jag var för liten för att låna hennes kamera). Men som kreatör som skapat bilder har jag ”bara” fotograferat sedan 2008. Så 12 år.

    Vilken var din första kamera?
    En Canon EOS 400d. Den billigaste kameran som fanns 2008. Jag köpte en Canon för att jag provat Canon-kameror förut (vi hade dem bl.a. på min gymnasieskola) och sen har jag fastnat.

    Hur är du som fotograf?
    Trygg, glad, lekfull och bjuder på mig själv.

    Hur skulle du beskriva din stil?
    Mysig, mjuk och drömmig.

    Vilken är din favoritmiljö att fota i?
    Naturmiljöer. Kan typ inte specificera, för det beror helt på vad det är för typ av fotografering, vilket väder det är, vilket ljus det är och vilken årstid. Men överlag dras jag nog mot skog, lummiga trädgårdar och på senare tid även lantliga miljöer (grusvägar, ängar, lador mm).

    Vilket är ditt favoritljus?
    Solmönster på väggen/golvet/i ansiktet/you name it! Alltid lika drömmigt. Men överlag gillar jag att fota i sidljus (men lite snett bakifrån).

    Favoritmotiv?
    Stilleben i naturliga/vardagliga miljöer och SAGOMOTIV!

    Vad gillar du inte att fotografera?
    Bilar, sport, företagsporträtt, konserter, reptiler..

    Det sistnämnda blev väldigt specifikt efter att en dåvarande pojkvän lovat sin kompis att jag skulle fota hans ormar – utan att ha frågat mig innan. Sen blev han sur för att jag inte ville. ”Du gillar ju att fota!” och ”du fotar ju allt hela tiden, varför kan du inte bara fota hans ormar??!”. Well ja… nä, jag gillar inte att fota ALLT?! Och nej, jag gillar definitivt inte när någon annan bestämmer vad jag ska fota utan att ge mig ett alternativ att säga nej… (Har annars inget problem med ormar. Har mer problem med ljuset i deras terrarium……..)

    En nytagen bild som jag tycker mycket om:

    Ett fång blommor från trädgården mot vårt nya, vackra slagbord till matbord.

    Din favoritinställning/funktion i kameran?
    Helt klart Wi-Fi i kameran. Så himla lätt att fota självporträtt nu för tiden!

    Vilket är ditt favoritverktyg när du redigerar?
    Kurvor! Det går att göra så mycket med dem. Ljusa upp/mörka ned, lägga på kontrast, matta ned, färgsätta, färgkorrigera… massor!

    Spontana eller planerade fotograferingar?
    Jag tycker att det är jätteroligt med planerade fotograferingar och det är oftast då jag blir mest nöjd med bilderna. Men jag är bäst på spontana fotograferingar och gillar känslan att bara bli sugen på att fota och sen agera på det. Ge sig ut och uppleva liksom. Blir aldrig besviken!

    Finns det någon fotostil som du har svårt för?
    Jag har lite svårt för ”svåra bilder” (haha). Eller alltså. Jag har inte svårt för svåra bilder i sig, utan jag har svårt för att svåra bilder ska vara just så svåra och speciella. Det är liksom toppen av hierarkin när det kommer till bilder.

    Med svåra bilder menar jag alltså bilder som är så ”råa” och ”rakt på”. De har ofta en dokumentär känsla och bilderna ska se helt ogenomtänkt ut fast det är genomtänkt. Jag tänker dels på bilder taga på någons mormor med en supermönstrad och lite halvtrasig tapet bakom i hennes gamla hus. Ljuset är lite sisådär, fokusen sitter inte riktigt och utsnittet är lite skevt. Gärna analog känsla. Tänker också på bilder från fattiga länder, där någons missär porträtteras i svartvitt. Som sagt, jag ogillar inte bilderna i sig och inte motivet heller, utan mer hysterin omkring dem. Att man är en lite bättre fotograf om man tar svåra bilder – hellre än färgglada och härliga bilder.

    Vilken är din absoluta drömfotografering?
    En superstylad plåtning med mäktiga klänningar, sjukt detaljerad rekvisita och såklart med sagotema. Vet dock ej om jag någonsin kommer orka planera en sådan.

    Kul med lista? Det är bara att kopiera om du vill svara på samma 😀
    (Dela i så fall gärna i kommentarerna så att jag får läsa!)

    Ibland måste man starta om

    – 13 juli 2020

    Välkommen hit, till min nya myshörna. För rätt myskänsla rekommenderar jag att du lyssnar på ”Becoming one of The People” från filmen Avatar. Jag sitter och lyssnar på den nu och det känns lite trolskt allting. Det är lite som att jag öppnat en helt ny bok (vars omslag jag valt med omsorg) och att jag nu skriver mina första ord med den finaste handstilen jag kan…

    Det känns fint att få starta om på nytt. Hejdå nevnarien.se och hej elinkero.se/blogg. Det har varit läskigt, spännande och himla välbehövligt. Läskigt för.. tänk på allt jag har byggt upp på gamla bloggen?! Spännande, för vem vet vad som händer när inspirations-spinneriet drar igång? Välbehövligt för att jag har känt det som att jag behövt bära hela gamla bloggens arkiv varje gång jag gått in på den. Tungt som bara den, det kan jag lova.

    När jag för första gången klev in här på nya bloggen efter att jag gjort i ordning den, så kändes det som att jag äntligen kunde andas igen. Allting kändes lätt. Lekfullt. Roligt. Och härligt.

    En anledning till att jag valde att starta om helt på ny kula är att det blev kaos när jag flyttade från blogg.se till WordPress för två år sedan. Tänk er alla tiders största hoarder som ska flytta från ett hus till ett annat utan att först sortera och organisera. Det var som att jag föste ned allt jag ägde och hade i lådor, flyttade över det och hällde ut det på golvet på nya stället.

    Tänk er att försöka sortera 3 600 inlägg där det saknas bilder och formateringen är skit. Inte kul.

    Nä, så det kändes bara rätt att börja om. Dels för att få tillbaka kontrollen över innehållet. För att vara säker på att när någon googlar någonting och hamnar här inne, så ser allting bra och representabelt ut. Bara känslan att få börja berätta sagan om mig på nytt, med min vuxna röst känns fint.

    Jag har så mycket jag vill berätta om.

    Om du fick välja ett inlägg av dessa som du är sugen på att läsa det närmaste, vilket skulle du välja?

    – Allt om vårt hus: Hur vi hittade det, hur stort det är, vad det kostar mm

    – Om omställningen från att alltid handla nytt, till att bli helt tokig i Second Hand

    – De allra bästa och de allra, allra sämsta delarna med att bo på landet

    – Mina business-favoriter. Tips på program & tjänster som underlättar mitt liv som företagare

    – Eller mer om att vara högkänslig, introvert och/eller ha social fobi

    Let me know om det är något som ser galet ut här inne. Svårt med olika skärmstorlekar och sånt där. Annars.. ses vi snart igen med ett nytt inlägg!

    Att tänka på innan du fotar ditt första bröllop

    Om du letar efter mitt stora inlägg om bröllop, så har jag gjort om den
    till en PDF-guide som du kan ladda ned här!

    1. Börja aldrig fota utan att ha kommit överens om hur fotograferingen ska gå till.

    Jag har gjort det här. När jag fotograferade mina första bröllop så var jag så rädd att jag inte vågade prata om vad jag skulle göra med brudparet – jag ville bara dyka upp, vara osynlig och fota mina bilder, för att sedan leverera dem med förhoppningen att de skulle vara nöjda.

    Men en nöjd kund behöver kommunicera med dig. En nöjd kund behöver veta vad hen ska förvänta sig av dig och för att du ska göra ett bra jobb så behöver du veta vad kunden förväntar sig av dig. Det handlar inte om att du ska lova en massa saker som du sedan inte kan hålla (jag tror att det var det jag var rädd för i alla fall), utan det handlar om att lägga upp spelplanen.

    Så boka ett möte med brudparet (vänner eller ej) och gå igenom:

    – Hur länge ska du vara på plats? (Obs! Sammanhängande timmar, gå EJ med på att du ska gå ifrån någon timme för att det ska bli billigare för dem).

    – Hur mycket ska du få betalt? Får de rabatt? Eller gör du det gratis för marknadsföring/erfarenhet?

    – Om du ska göra det gratis/rabatterat, specificera vad det är du vill ha ut av bröllopet istället, så att brudparet inte kan komma och säga att du inte får använda deras bilder sen. Det är inte fult av dig, utan det är din betalning för ditt arbete.

    – Hur lång tid du behöver på dig för att redigera bilderna

    – Hur många bilder de kommer få (Säg hellre färre än du tror och leverera fler i slutändan, än tvärt om).

    – Hur du får använda bilderna och hur de får använda bilderna

    2. Låt inte brudparet bestämma fotoplats

    Det är du som är fotografen. Det är du som vet i vilket ljus och på vilken plats som du helst vill fota på – för att det blir bäst bilder. Så DU väljer.

    En risk när man ber brudparet att välja plats är att de väljer en plats som inte är optimal att fota på. En typisk grej för icke-fotografer är att ställa upp dem de vill fota på en öppen plats, i direkt solljus, mitt på dagen (för att det är fint väder) – och det vet ju vi fotografer att det inte är toppen om man inte vill ha bilder i jättehårt ljus och med kisande ansikten.

    En annan risk är att brudparet väljer en plats under förutsättningar som du inte känner dig trygg i och för att du ska göra ett bra jobb, så behöver du känna dig trygg.

    Tycker du att det känns konstigt att bossa över brudparet, så kan du bara lägga fram det på ett snyggt sätt. Istället för att säga ”jag har bestämt fotoplats och jag lyssnar inte på vad ni säger”, så kan du välja ut 3-5 fotoplatser som du kan tänka dig att fota på. Sedan presenterar du samtliga och ber brudparet välja någon av dessa. På det sättet får du din vilja igenom, även om brudparet känner att de har fått välja.

    Jättebra, ellerhur? 🙂

    3. Planering är A och O

    Man kan aldrig vara för förberedd. Ju mer förberedd du är, desto lugnare blir du och desto bättre bilder kan du ta. Jag brukar göra en tidslinje över hela bröllopet, där jag ritar upp de olika aktiviteterna/platserna vi kommer befinna oss på. Jag ritar även in pauser och transportsträckor.

    Några saker du vill ta reda på:

    – Var sker förberedelser, vigsel & fest? (Besök dessa platser + fotoplatserna innan!)

    – Vilka tider sker förflyttningar mellan ovanstående?

    – Vigselprogrammet. När sjungs det, när hålls det tal, när byts det ringar och när går brudparet ut? Allt står i vigselprogrammet, så se till att få det skickat till dig innan bröllopet så att du kan plugga på och vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.

    – Var brudparet kommer gå ut och var riskastning kommer att ske (om det finns flera utgångar från vigselplatsen).

    – Vilka brudparets närmaste familj/bästa vänner är (jag ber ofta efter namn + bild på dem för att plugga på innan, så att jag vet vilka jag ska fota mest)

    – Hur mycket tid som finns avsatt för porträttfotografering

    – Finns det någon reservplats med tak att fota på ifall det regnar?

    VILL DU HA MIN FULLA GUIDE?

    Allt du behöver veta för att fota ditt första bröllop

    Vilken utrustning ska du ha? Vad har man på sig? Hur förbereder du dig? Vad måste planeras innan? Vad är bra att tänka på under bröllopsdagen? Hur får du ditt brudpar att slappna av? Hur går det till när man fotar i kyrkan? Och hur sköter du leverans?

    Lycka till nu! Om det är ditt första bröllop så vet brudparet att du är ny! Det är ingen (förutom du själv) som förväntar sig att du ska vara ett fullblodsproffs direkt. Du fixar detta! Fota med din favorit-utrustning. Ha på dig kläder du trivs i. Ta bilder som du gillar att ta! Det kommer gå galant!

    Hur fjärrstyr jag min kamera vid självporträtt?

    Två bilder fotograferade med kamerans inbyggda självutlösare.
    På den första var det inte så viktigt att jag hamnade i fokus, så jag ställde bara in fokus
    på huset. På den andra bilden har jag ställt in fokuset på trädet bredvid mig.

    Självporträtt med kamerans inbyggda självutlösare

    Den bökigaste varianten. Jag brukar köra på den lite då och då när jag har för lite batteri på mobilen och har tappat bort min självutlösare.

    Så gör du

    Ställ in kameran på självutlösare (10sek). Sen kommer trixet: Att ställa fokus. Börja med att sätta objektivet på manuell fokusering och sätt kameran på stativ (eller på någonting där den kan stå stabilt).

    Det absolut enklaste är att ha med någonting befintligt (något som finns i miljön) i bilden och så ser man till att det befintliga ligger på samma avstånd från kameran som punkten du tänkt fotografera dig på.

    Här nedan har jag t.ex. fokuserat på klippan som jag sitter på. När jag sedan sprang dit och satte mig så var jag direkt i fokus, utan någon vidare kraftansträngning. Därför brukar jag till exempel fotografera mig intill träd för att göra det så enkelt för mig som möjligt – jag ställer ju bara fokus på trädet.

    + Man behöver inga tillbehör för att fotografera självporträtt på detta sätt.

    Man måste springa fram mellan varje bild och trycka på avtryckarknappen igen och hålla på.. Men det hör till

    Två bilder från samma serie, där jag fotade med fjärrutlösare.

    Självporträtt med fjärrutlösare

    Så gör du

    Här ställer du också kameran på självutlösare (men det räcker oftast med 2sek fördröjning). Jag har en fjärrutlösare som heter Canon RC-6. Det du behöver hålla reda på här är kamerans fokuspunkter. Jag brukar för enkelhetens skull ställa in kameran så att den fokuserar med punkten i mitten – och sen ställer jag mig framför kameran och testfotar en bild.

    Har man en vridbar skärm i det här läget, så är det ju rätt enkelt, eftersom man kan vrida den framåt och se på avstånd om man placerat sig bra i bilden eller inte. Har man (som jag) inte det, så brukar jag göra en markering i marken för att komma ihåg vart jag stod någonstans, innan jag går fram till kameran och kollar hur testbilden blev (om jag står i mitten av bilden, som det var tänkt och om jag är på rätt avstånd osv..). Sen använder jag markeringen för att, antingen stå kvar (om det blev bra), eller flytta mig bakåt/framåt/åt sidan efter behag.

    + Du slipper springa fram mellan varje tagning, utan kan stå och klicka hur länge du vill!

    Du måste se till att gömma fjärrutlösaren. Jag brukar försöka gömma den i handen eller i någon ficka, men det har även hänt att jag har kastat ifrån mig fjärrisen i sista sekund…

    Här är en till bild fotograferad med fjärrulösare. Jag hade med mig den ned i vattnet och jag kan berätta att den inte mådde så jättebra efter det – men det blev ju en skitbra bild, så det var värt 😉
    Fotograferad med kamerans inbyggda Wi-Fi

    Självporträtt med kamerans inbyggda Wi-Fi

    Det här är det absolut enklaste man kan göra – om man har en kamera med inbyggd Wi-Fi-funktion. Självporträtt som tidigare alltid varit en sport, är nu lika smidigt som att ta vilket porträtt som helst. Och det är för att du nu kan ha kamerans skärm i din hand och kontrollera alla inställningar, samt fokus direkt från din smartphone.

    Så gör du

    Du laddar ned din kameras egen app till mobilen (i mitt fall Canons) och läser på i manualen (om du är bra på sånt), eller letar upp en tutorial på Youtube (som jag alltid gör – mycket enklare att se hur man ska göra, än att läsa det) och sedan kopplar du upp kameran mot appen via Wi-Fi.

    Sedan är det bara att klicka på fjärrstyrning i din kamera-app och fotograferingen är igång! Jag brukar ställa in kameran på 10 sekunders slutartid för att hinna gömma telefonen innan bilden tas.

    + Du kan styra alla inställningar (bländare, slutartid, ISO, vitbalans, självutlösare/direkttagning) direkt i appen. Där kan du också se hur bilderna blir, så du behöver i princip inte gå fram till kameran förrän det är dags att ändra komposition och vinkel. Du ser också precis hur du ser ut på mobilen, så du behöver inte klicka av lika många bilder för att en ska bli bra.

    Det drar sjukligt mycket batteri från mobilen. Har du glömt att ladda den full innan fotograferingen, så är du typ körd. Så… glöm inte det!

    Några tips på vägen

    – Ett stativ är i princip ett måste! Annars får du binda upp kameran i ett träd som jag gjorde nyligen… (Nä vet inte om jag rekommenderar det.. hehe)

    – Ge inte upp för lätt. Att ta bilder är en sak, men att ta bilder utan att ens vara nära kameran är en helt annan sak.. och då har vi inte ens nämnt någonting om hur svårt det är att veta vad man ska göra av sig själv. Sånt där kommer med övning. Det tog ett bra tag innan jag lärde mig hur jag mest effektivt tar självporträtt och hur jag ska se så snygg ut som möjligt på bilden 😉 Sen tar jag fortfarande bilder där jag ser helt död ut och kroppen är i någon hemskt osmickrande vinkel.. men äh.. det är ju bara att ta om! (Eller ja, det var ju innan Wi-Fi-tiden det.. hehe)

    – Börja inne och fortsätt ute när du vet vad du gör. Bara ett tips.. Jag tycker fortfarande att det är jobbigt att ta bilder i miljö, eftersom jag inte vill tappa ansiktet framför någon eventuell förbipasserande som ertappar mig i det jag håller på med (har dock blivit mycket bättre på det också och skiter i alla andra – jag ska ju ha en bra bild!)

    – Ta MASSOR av bilder! 😀

    Här kan du också läsa om hur intervalltagning underlättar när du fotograferar självporträtt!

    Vad är brännvidd?

    Brännvidden anges i mm och står alltid utskriven på alla objektiv.
    Här har vi ett med brännvidd 35mm (till vänster) och 50mm (mitten).

    Föreställ dig att du är ute och går på en grusväg. Du ser en jättefin lada i fjärran och stannar för att ta upp kameran och ta en bild. När du står där så är det brännvidden som avgör hur nära du kommer ladan i bilden. Har ditt objektiv ett lågt tal som brännvidd (säg 17mm), så blir ladan bara som en liten prick i fjärran och har du ett objektiv med ett högt tal som brännvidd (säg 100mm), så kommer du betydligt närmare ladan.

    Brännvidden på ett objektiv anges i millimeter.
    T.ex. ”Mitt objektiv har brännvidden 50mm!”.

    17mm

    (eller 24mm om du fotograferar med fullformat)

    24mm

    (eller 35mm om du fotograferar med fullformat)

    35mm

    (eller 50mm om du fotograferar med fullformat)

    60mm

    (eller 85mm om du fotograferar med fullformat)

    100mm

    (eller 135mm om du fotograferar med fullformat)

    Anledningen till att det står en annan brännvidd i parentes till varje exempel här ovan är för att samma brännvidd ser olika ut beroende på om du fotograferar med en vanlig systemkamera med mindre sensor, eller om du fotar med en fullformatskamera med större sensor. Det här kan du läsa mer om här!

    Om du inte vet vilken sensorstorlek som din kamera har, så är det en vanlig systemkamera med mindre sensorstorlek. Dvs. Du kan ignorera texten som står i parentes till varje bild.


    Fast brännvidd eller zoom

    Ett objektiv som bara har ett tal som brännvidd, t.ex. 50mm, är ett objektiv med fast brännvidd. Det innebär att när du köper ett 50mm-objektiv, så får du enbart 50mm-brännvidden och det är då ett objektiv som du inte kan zooma med.

    Ett exempel på en brännvidd hos ett zoom-objektiv är 24-70mm. Du vet att det går att zooma med det, för att brännvidden består av två tal med ett bindestreck mellan. I praktiken innebär ett 24-70mm att du kan fota med alla brännvidder mellan 24mm (ladan blir liten i bild) till 70mm (ladan blir större i bild). Du kan zooma mellan 24-70mm!

    Läs om hur du ser på ett objektivs namn vilken brännvidd det har!

    Kika in min objektivguide här.

    5 tips för att hitta nya fotolocations

    1. Samla på locations i ett album i mobilen

    I know. Det är jobbigt att leta. Så mitt absolut bästa tips är att alltid ha ögonen öppna och att fota av platser som du möter i din vardag, för att sedan spara bilderna i ett album på mobilen. Jag gör det här hela tiden, vilket efter över fem år i Stockholm har gett mig en rätt stor bildbank av platser som jag kan tänkas vilja fota vid i framtiden. Allt från vackra skogspartier, till färgade dörrar och fina husfasader. Var inte kräsen, utan fota så fort du ser något som känns intressant.

    2. Ljusriktning är viktigare än den faktiska platsen

    Det är lätt att bli lite blind när man letar. Man vill hitta den mest perfekta platsen, som bara ropar till en när man går förbi. HÄR SKA DU FOTA! Sanningen är att den allra simplaste och mest blygsamma gräsplätt kan bli “den perfekta platsen” – bara ljuset ligger på rätt. Så döm inte ut platser för snabbt!

    Ser inte så himla intressant ut va?

    Men det är faktiskt en av mina favoritplatser att fota
    här där jag bor och båda dessa bilder är tagna där:

    3. Du behöver inte trehundra olika locations
    – du behöver känna till tre väldigt väl.

    Istället för att leta efter nya locations – lägg tiden på att åka tillbaka till dina vanliga platser och ta bilder under ett längre tidsspann, vid olika årstider och i olika väder. Se hur uttrycket i dina bilder förändras medan solen förflyttar sig och hur olik en plats kan se ut från dag till dag.

    4. Min skog är inte finare än din skog.

    Vi måste komma ifrån tanken att andra fotografer hittar så mycket finare platser. Det stämmer inte. Precis som jag skriver i punkt 2 och 3 så handlar det om ljuset och om att lära känna sina egna platser. Mina bästa fotoplatser är alltid dem som är allra närmast mig – oavsett vart jag bor eller befinner mig. Jag har rest mycket genom Sverige och det finns vackra platser överallt. Försök se din omgivning med nya ögon <3

    En helt vanlig skog.

    Ta paus från jobbet + utforska nya platser samtidigt

    När jag flyttar till ett nytt ställe så går jag inte ut med mindset’et att jag ska hitta nya locations. Jag går ut för att ta pauser från mitt jobb eller för att träna – och samtidigt, som en liten bonus, lära känna min omgivning (hitta nya platser). En ny plats varje vecka blir mitt mål. Jag börjar i mitt närmaste närområde och jobbar mig utåt och bortåt i alla vädersträck och snart har jag full koll på var jag vill fota någonstans. Samtidigt som jag aldrig blir uttråkad på mina promenader, eftersom jag hela tiden får se något nytt. Den här typen av “utforskande” slutar aldrig, utan den pågår tills jag flyttar nästa gång.

    Appen Lumos, där du kan se vart solen kommer stå på himlen en specifik tidpunkt.

    Använd appar!

    Mina favoritappar är Google Maps, TPE och Lumos.

    Google maps: Här kan jag spana på kartor i satellit-mode, för att se var det finns träd och naturområden, ängar, klippor mm. Har man tur så finns det även gatvy, så att man kan promenera på nya platser redan i mobilen.

    Sedan stjärnmärker jag alla som verkar intressanta. Jag brukar också stjärnmärka platser som jag hittar av en slump – som komplement till min bildbank i punkt 1.

    TPE: Här kan du se solens upp och nedgång – den exakta tiden och väderstrecken vid önskade datum. Perfekt för solupgångs- och nedgångsfotografering.

    Lumos: Min nya favoritapp! Med den kan du se var och hur högt på himlen som solen kommer att stå vid ett specifikt klockslag.

    Perfekt när du vill fånga solen innan den försvinner bakom trädtopparna, men inte vet vilken tid det är. Eller när du vill kolla ljusets riktning en annan tid på dygnet, på en plats som du precis hittat.

    Om det är en av punkterna som jag ska förespråka lite extra, så är det punkt tre. Återvänd till dina platser. Man kan tro att jag har hur många platser som helst som jag åker till, men det handlar till 90% om att jag åker tillbaka till ett ställe jag redan varit på. Bilderna ser ALLTID olika ut.

    Så gjorde jag om två second hand-fyndade sängbord

    Jag har inte ägt ett par sängbord på många år eftersom jag bott i bostäder med ganska små sovrum. Men jag har ju insett att det vore väldigt praktiskt, så när vi flyttade till huset och plötsligt fick ett större sovrum så kände jag att det var dags!

    Jag åkte direkt ut till Örebros olika second hand-butiker för att leta runt. Jag visste att jag ville ha raka sängbord, med dold förvaring och utan en massa krusiduller. Jag hittade ett gäng olika, men det var förvånansvärt många singelbord ute till försäljning – och jag ville ha två likadana.

    Tillslut hittade jag i alla fall två på Erikshjälpen:

    Två riktigt gulnade sängbord i furu blev det.

    Min inledande tanke var att vitlasera borden, så att de skulle flyta in behagligt med den övriga, ljusa inredningen i sovrummet. Men sen fick jag ett infall och tänkte att det kanske hade varit najs med lite kontrast istället. Så jag bestämde mig för att betsa borden mörkbruna – för att matcha två pinnstolar som jag fyndat samtidigt på Erikshjälpen.

    Jag började betsa utan att tänka efter ordentligt
    – och ångrade mig direkt.

    Ena sängbordet enbart slipat.
    Andra sängbordet, slipat och mörkbetsat.

    Det nybetsade, mörka sängbordet matchade pinnstolarna perfekt, men det kändes bara superfel. Jag kände att sängborden stack ut för mycket och att de inte var så speciella att jag ville att de skulle ta så mycket plats.

    Jag bröt typ ihop. Det hade tagit hela dagen att åka in till stan och skaffa bets (hade till och med fått åka två gånger för att jag glömde plånboken första vändan – tackarrrrr), det hade också tagit flera timmar att slipa båda borden och ja.. huset var helt upp-och-ned-vänt. Så som det lätt blir när man håller på och fixar något. Hade INTE lust att ställa mig och slipa bort betsen igen. Om den ens skulle gå bort. Man vet ju aldrig hur djupt färgen tränger in i trät.

    Jag sov på saken och nästa dag vaknade jag med så pass mycket ny energi att det inte fanns någon tvekan: Jag skulle börja slipa bort betsen. NU.

    Och det gick bort, tack och lov. Så efter det var det dags att betsa vitt istället. Och sedan även olja in sängborden. Detta tog ett par dagar, eftersom man måste vänta på att allting ska torka. Sånt som jag egentligen inte har något tålamod med haha..

    Och det blev SUPERBRA! I det här läget undrar jag varför jag inte körde på min första känsla direkt. Men jag antar att jag var tvungen att testa mörkbrunt för att få det ur huvudet. Och inse att jag ska lita på min inre vision 😉

    Jag använda samma vita bets som när jag fixade mina furuhyllor till kontoret i lägenheten! Tycker verkligen att det blir så himla snyggt när man ser ådringarna i träet genom färgen. Helvitt hade blivit alldeles för stelt.

    Så himla nöjd med hur det blev!

    Tänk vad mycket fint man kan skapa av saker som redan finns <3

    3 saker jag brukar tänka på när jag fotar

    1. Raka linjer

    Det här är nog det jag tänker absolut mest på, eftersom raka linjer gör att bilden blir lugn och fridfull att titta på och det är någonting som jag vill ha i mina bilder. Fotograferar man i naturen är det lite enklare att förhålla sig till linjer, oftast är det bara horisonten som man behöver hålla koll på och finns det ingen horisont, så kan man gå på ett ungefär efter träden.

    Svårare blir det när man ska börja fotografera inomhus eller i stadsmiljö. Då lutar linjerna hit och dit och all over the place, beroende på perspektiv och objektiv. Fotar jag snett in mot ett motiv så försöker jag se till att linjer i centrum av bilden är raka. Till exempel ett hörn av rummet eller en byggnad mitt i bilden.

    Så undviker du sneda linjer

    – Använd det digitala vattenpasset i kameran eller använd hjälplinjerna i sökaren när du fotograferar.

    – Försök undvika att fotografera i grod- eller fågelperspektiv när du fotar på en plats med en massa linjer i höjdled (t.ex. inredning). Ju mer underifrån eller överifrån du fotograferar något, desto mer lutar linjerna.

    – Ju mer vidvinkliga objektiv, desto svårare med raka linjer.

    Så här tycker jag

    Man vill ju inte alltid vara tråkig och fotografera helt raka bilder, så det är klart att jag fotograferar i olika perspektiv och leker med kameran också (ibland… hehe). Jag tycker dock att det är mer irriterande om en bild lutar liiiite eller om en linje nästan är rak, än om man tar i och gör det obvious att linjerna ska spreta åt olika håll eller att en bild ska vara sned. Så ta i med lutningen eller låt bli…

    Här har jag sett till att alla möbler och hörn (längst in vid väggen och längst till höger i bild) är raka.
    Arkitektur + vidvinkel + många linjer i bilden = Svårt att få rakt. Men det är kul med en utmaning!
    En bild som lutar med flit – och jag låter den luta mycket.
    Rak horisont tycker jag är superviktigt!

    2. Att rensa motivet

    Det här är också något som jag tänker väldigt mycket på, i olika steg.

    Steg 1: Jag avgör med botta ögat om det jag har framför mig är städat nog (om det är värt att ens ta upp kameran). Ett tillfälle när svaret här var “Nej, det är inte städat nog”, var när jag befann mig vid Slussen häromdan och tittade ut över Gamla stan, Skeppsholmen och Gröna Lund och hela den vackra vyn korsades av vägar, lyktstolpar, staket och ledningar hit och dit som skulle vara omöjligt att bli av med. Då lät jag bli att fota helt enkelt.

    Steg 2: Jag har avgjort att motivet är rent nog för ett test och tar upp kameran. Här är det dags att rensa motivet med hjälp av att gå närmare/längre bort/vinkla kameran/perspektiv eller tex. skymma störande saker bakom tex. träd/husväggar/modell. Det kan handla om att försöka gömma vägskyltar som lyser i sina skrikiga färger eller något annat som är störigt för bilden. Här gäller det bara att vara lite av en problemlösare!

    Steg 3: Klona bort eventuellt misslyckande i Photoshop… hehe…

    Så undviker du ett stökigt motiv

    – Välj inte att fota uppenbart röriga motiv… (Jag vet, den var nästan för uppenbar för att skriva ner)

    – Försök att gömma störande saker i bilden så gott det går med hjälp av att förflytta dig eller att se till att den störande delen hamnar precis utanför bild etc.

    – Kan du handgripligen flytta på saker, så är det ju bara hur bra som helst! Jag flyttar ofta på saker. Tex. fula servetter, saker som sticker in i bilden och stör, men som är lätta att knuffa bort, osv.

    Så här tycker jag

    Det kan verka överdrivet och väldigt fake att hålla på och städa bilder innan (och ja.. efter) man tar dem. Men grejen är att vi rensar bort saker med blicken varje dag. Våra ögon har en förmåga att fokusera på saker och sudda ut allt annat. Det går inte riktigt att göra med enbart ett klick med kameran – så då får vi ta till andra medel för att lösa det problemet.

    Här försöker jag få bort bilen och lyktstolpen till höger med hjälp av att fota lite mer åt vänster. Tyvärr kapade jag tornet i muren då också och bilden blev tråkig, så då blev jag sur och gick därifrån…
    Vägskylten gick inte att ta bort, så då klonade jag helt enkelt bort den. Och så ville jag inte offra en bit av det lilla huset för kanten på bilen som sticker fram heller, så.. Photoshop!

    Hur jag lägger fokus

    Jag lägger fokus med väldigt stor omsorg. Det är inte riktigt så att jag kan tala om hur man “ska göra”, utan mer uppmana er till att faktiskt reflektera över var ni lägger fokus. För bilderna påverkas väldigt mycket utav det. När jag vill ha en lite lummig känsla (oavsett om det är ett landskap eller inomhus), så försöker jag lägga fokus ganska långt fram i bilden. Vill jag däremot ge en feeling av “den stora världen” så lägger jag fokus långt bak.

    Så här tycker jag

    Lek runt med fokus tills du hittar det du tycker funkar för din stil!

    Nu är det relativt långt skärpedjup här, men jag har lagt skärpan på stenarna och inte på solnedgången.
    Skärpan på trädet för att få lite lummig känsla.

    Så fotograferar du när det är mörkt

    1. Fotografera när det nästan är mörkt

    Jag tycker att det blir absolut bäst mörkerbilder när det inte är helt mörkt ännu, utan himlen fortfarande är härligt mörkblå. När det är kolsvart tar jag faktiskt väldigt sällan upp kameran.

    2. Använd stativ

    Fotograferar du sådant som inte rör sig, så är det absolut bästa alternativet att använda stativ. Med ett stativ behöver du inte höja ISO och slipper därför brusiga bilder (här kan ni se ett skräckexempel). Istället kan du använda en längre slutartid! Fotograferar man handhållet med långa slutartider så är det omöjligt att få skarpa bilder (vi har väl alla någon gång fått bilder som ser ut såhär? haha), så därför sätter du kameran på stativet, så den hålls stilla under hela bildtagningen och vips så har du skarpa bilder med grymt bra kvalitet!

    Tips!

    Har du inget stativ kan du ställa upp kameran på närmsta bänk eller annan plan yta som finns i närheten. Använd lypsyl, mynt och andra småsaker till att få till en bra lutning på kameran, som passar motivet du ska fota.

    Läs mer..
    » Vad är slutartid, bländare och ISO?

    Vänster: Så mörkt var det i rummet…
    Höger: …och så ljust blev det med kamera på stativ, ISO100 (yay), bländare 2,0 och 4sek slutartid.

    3. Höj ISO-talet

    ISO är som sagt inte så roligt om bilderna blir helt förstörda, men så länge man fotar i det som jag klassar som “nästan-mörker” och man inte använder högsta ISO, så är det ett alternativ om man inte har ett stativ i närheten. Dessutom kan kornighet ge lite speciell stämning i bilden, som faktiskt är väldigt fint.

    Jag fotar nästan alla mina mörkerbilder med höga ISO-tal, dels för att min kamera är bra på det här som kallas “brusreducering” och dels för att bruset ändå knappt syns när jag postar bilderna så förhållandevis litet på nätet.

    Tips!

    Hur högt ISO din kamera klarar av är väldigt olika, det bästa är om du testar den med olika ISO-tal inställda och granskar dem i datorn – det gör att du vet hur högt du “kan gå” när du väl står där ute och funderar på vilka inställningar du ska ha. Kamerorna idag är dock väldigt bra och de flesta klarar förvånansvärt höga ISO-tal.

    Läs mer..
    » Vad är slutartid, bländare och ISO?

    Fotad med ISO 2000 + uppljusad i Photoshop. Här kan ni se den i 100%. Brusigt värre, men det gör ingenting!

    4. Vitbalansera

    Glöm inte att ställa in vitbalansen på glödlampa eller lysrör i kameran om du fotograferar i lampsken. Annars kommer bilderna att bli väldigt gul-röda och det är inte så himla snyggt

    5. Inse att bilderna aldrig kommer kunna bli som de blir på dagen

    De bilder som man tar när det är mörkt kommer att bli mörka. Det kommer inte att gå att urskilja vad som finns i skuggorna och färgerna kanske inte direkt är helt kalas.. men det är just det som är charmigt med mörkerfoto. Att det blir lite brusigt och lurigt. Tycker själv att det är ett ypperligt tillfälle att vara lite kreativ.

    Du kan:

    » Leka med siluetter
    » Leka med lampor och eld (tex. ljusslingor, tomtebloss, facklor mm)
    » Utnyttja skyltfönster, ljuslyktor, strålkastare etc som ljussättning

    Leka med siluetter: Man behöver inte alltid se alla detaljer, det kan bli väldigt maffigt ändå!
    En till siluett mot något som lyser i bakgrunden (det måste inte alltid vara solen eller månen!)
    Leka med lampor: Här ville jag pricka in när min blinkers på bilen lyste, samtidigt som en bil körde på vägen. Tycker det är fint med allt stadsljus i bakgrunden också – ju mer lampor desto bättre!
    Med lite skyltfönsterljus blev det en mycket bättre bild den där Blogawards-kvällen!

    6. Använd det överlägset bästa Photoshop-verktyget

    Shadows (skuggor) i Camera Raw (och Lightroom). Say no more. Kan inte leva utan detta reglage, som lättar upp igensvärtade skuggor på ett kick! 🙂

    Så fotograferar jag stilleben

    Stilleben = Ett begrepp inom konst som syftar på ”stilla ting”, dvs saker. Prylar. 

    Att fotografera fina stilleben tycker jag handlar väldigt mycket om att få till stylingen och en schysst setup (plats att fotografera på) – och mindre om själva fotograferingen. Självklart måste man veta vart man har ljuset osv när man fotograferar, men det är stylingen som gjort att mina bilder gått från “en samling skräp” till “harmonisk prylsamling” de senaste två åren… haha.

    Att bygga en setup

    Jag gillar att fotografera stilleben som ser ut att vara fotograferade i olika miljöer. Det är sällan som jag är i en riktig miljö, utan jag brukar bygga upp en setup/ministudio, som ger mig den miljö jag eftersträvar utan att jag behöver åka någonstans eller ha det skitstort hemma för att rymma alla dessa rum med olika möbler och tapeter.

    Man kan bygga med egentligen vad som helst, så det gäller bara att vara kreativ:

    Bakgrunder (som ska efterlikna väggar)

    – Tapetrullar
    – Omslagspapper
    – Playwood/Spånskiva som du målar i diverse olika färger
    – Stora pappersark
    – Lakan
    – Gardiner

    Underlag (som ska efterlikna golv eller bord)

    – Bord eller gamla bordsskivor
    – Stora brickor
    – Skärbrädor
    – Trälådor som du vänder upp-och-ned
    – Playwood/Spånskiva som du målar i diverse olika färger eller klär med dekorplast
    – Tapeterullar med trä- eller metalltryck
    – Stora pappersark

    Jag har ett gäng visningsexemplar av tapetrullar, som jag använder som bakgrunder. Dessa har jag hittat i en butik som säljer tapeter, färg, golv mm och som var på väg att lägga ner, så jag fick köpa dem superbilligt (typ 10:-/st, minns inte riktigt). Men du kan säkert gå till existerande sådana butiker och fråga om de säljer de visningsexemplar som tillhör utgångna produkter. Här kan det även vara en bra grej att kolla på om de har visningsex av golv som du kan använda som underlag.

    Känner du dig pysslig så kan du till och med spika ihop en “bordsskiva” av brädor (gamla eller nya – beroende på vad du hittar) och måla i valfri färg. Det är inte speciellt svårt och inte dyrt heller OM du har målarfärg hemma sedan innan. Vill du se hur jag gått till väga med skivan nedan, så kan du kika in min video “DIY: Fotobakgrund

    10 stycken meterlånga plankor, ihopspikade och sedan målade med silvergrå bets.
    10 stycken meterlånga plankor, ihopspikade och sedan målade med silvergrå bets.
    Orkar du inte DIY’a så blir det supersnyggt med vanliga A3-papper från t.ex. Panduro också!

    Ljussättning

    – Naturligt ljus är det som jag själv tycker mest om att arbeta med.

    – Leta upp en plats med ett stort fönster, som släpper in mycket ljus. Det underlättar om det aktuella rummet dessutom har ljusa tapeter.

    – Har du inget ljust rum, så går det finemang att fotografera utomhus också. Då är det bara att släpa ut alla grejer du vill använda. Som jag gjorde här!

    – Sidljus är väldigt fint när du fotograferar stilleben, eftersom det skapar form.

    – Använd en refexskärm (eller ett vitt papper/en vit skiva av något slag) för att lätta upp mörka skuggor och skapa reflektioner.

    Fotovinklar

    Rakt framifrån:

    Det här är något som jag aldrig gör, för jag tycker att det ser lite för uppstyltat ut. Känns mer typiskt för studiobilder.

    Framifrån, snett uppifrån:

    Perfekt om du vill skapa myskänsla och få mer feeling av miljön.  
45° framifrån är en typisk fotovinkel för stilleben. I den här vinkeln gillar jag att fotografera föremål med lite höjd, tex. vaser.

    Ovanifrån (Flatlay):

    Perfekt om du vill skapa en relativt enkel och clean bild. Och om ditt huvudstilleben är något som är svårt att ställa upp (tex. en sax, pennor, tallrikar, tangentbord mm). Men det går såklart att fotografera lite vad som helst ovanifrån. Så länge som det är ett förhållandevis smalt/tunnt föremål, som går att lägga ner. Flatlay är ju platt och då är det bra om de föremål man tänker plåta också är det.  Det går absolut att bygga lite på höjden här, men man får vara försiktig, då det lätt blir krångligt med skärpedjupet.

    Flatlay (ovanifrån) vs 45° framifrån.

    Utrustning

    Objektiv

    Jag skulle fotografera med ett objektiv som har brännvidd någonstans mellan 35-85mm. Dock får man vara försiktig med 35mm på fullformatskameror – speciellt när man fotograferar flatlay – eftersom den vida vinkeln gör att bilden blir lite skev och det blir väldigt svårt med raka linjer. Men det finns en räta-upp-funktion i Photoshop, om man (som jag, förnärvarande) inte har något annat alternativ.

    Stativ

    Det här är inte ett måste och jag har själv fotograferat många av mina stillebenbilder handhållet när det mest varit “på skoj”, men det underlättar verkligen att ha ett stativ att rigga kameran på.

    Varför? Jo, för att om du sätter upp kameran och bestämmer vinkel först, så blir det betydligt enklare att styla sedan. Då växlar man mellan att kika på stillebenet i verkligheten och på kamerans display, för att se vad man behöver fixa med. Det är nämligen inte alls så att ett stilleben som ser bra ut i verkligheten, ser bra ut i kameran – så du måste verkligen kolla på displayen när du bestämmer dig för om du ska flytta på något eller ej.

    Stativarm

    Känner du att du verkligen vill gå all in på det här med flatlay, så kan du göra som jag gjorde nyligen; nämligen skaffa dig en stativarm, så att du kan montera kameran rakt över ditt motiv! Denna stativarm har jag och den är väldigt prisvärd (om än lite ostabil, men den funkar när man leker runt haha).

     Här är min kamera monterad på ett vanligt trebensstativ med hjälp av en stativarm.
     Och så här ser det ut när jag har rivit fram all möjlig rekvisita till fotograferingen.

    Styling

    – Det enklaste är att välja ett huvudstilleben som du sedan arbetar utifrån.

    – Bestäm vilken vinkel du vill fotografera i innan du börjar styla. Kanske självklart, men ja..

    – Hämta sedan allting du äger och har som färgmatchar och duka upp det som ett härligt julbord bredvid dig (så att du får en överblick över allt som finns tillgängligt och kan testa dig fram utan att röra dig från fotoplatsen).

    – Tänk på att det blir svårare ju fler prylar du försöker klämma in i bilden. Enkelt är snyggt – och ja; enkelt. När du känner att du hanterar det här med stillebenfotografering bättre, så kan du börja slänga in allt möjligt och försöka åstadkomma ordnat kaos. Det är ju kul med utmaningar också!

    – Jag brukar tänka mycket på utrymmet mellan prylarna. Vissa grejer kan vara snygga att överlappa, medan vissa ser snyggare ut med lite avstånd. Man får pröva sig fram och lita på sitt eget tycke och smak.

    – Alla prylar behöver inte vara innanför bildens ramar, utan det kan vara schysst att kapa rekvisitan med hjälp av bilden också.

    – Flytta runt på saker för att se vad som passar och inte passar. Du behöver inte bestämma dig direkt.

    – Jag brukar undvika att ställa två höga föremål (tex. vaser eller flaskor) på varsin sida av huvudstillebenet (om jag fotar framifrån), för jag tycker att det ser ut som två horn då. Tycker det är snyggare när prylarnas höjd ”böljar” lite genom bilden (om ni förstår vad jag menar). Varierad höjd och storlek är snyggt.

    Ordnat kaos till vänster…

    Även om jag nu har skrivit jordens längsta inlägg om stilleben, så krävs det ju såklart lite mer för bra bilder, nämligen ditt tålamod och åtskilliga övningstillfällen. Och om du någon gång skulle tvivla på dina egna förmågor och “ge upp” mitt i din strävan efter grymma bilder, eller kanske inte ens våga testa, så ber jag dig att kolla in dessa bilder. Mina första försök till stilleben :))

    De bilderna tog jag när jag aldrig fotograferat stilleben förrut och jag var ny på det här med foto. Det var nio år sedan. Nio år av enträget övande. Det kan låta som jobbigt när man tänker på det – NIO ÅR liksom – men se det inte så. Se det som att du utforskar och söker dig ut på nya ängar där du aldrig varit förut. Med nyfikenhet går tiden snabbt! Jag är fortfarande extremt nyfiken och det gör att jag kommer bli ännu, ännu bättre!

    Så kom igen nu, någonstans måste man börja! <3

    Så enkelt är det att färga läder

    Jag hittade en väska second hand för ett tag sedan, som jag direkt kärade ner mig i. Jag älskar dock mörkbrunt läder, så började direkt fundera på om det skulle vara möjligt att färga väskan.

    Alla träffar jag fick på “färga läder” handlade om typisk läderfärg, som man kan hitta i diverse hobbyaffärer. En väldigt täckande färg, som ger ett väldigt påmålat resultat, vilket jag inte alls var ute efter. Men genom att fråga runt lite, så blev jag tipsad om Narvsvärta och den vill jag definitivt tipsa vidare om! Resultatet blev nämligen över all förväntan.

    Det här behöver du för att färga läder

    – En flaska narvsvärta (mörkbrun)

    – Disksvamp

    – Skyddshandskar (läder och fingrar = hud = narvsvärtan fäster otroligt bra)

    – En grund plastskål (jag tog en gammal kvarg-burk)

    – Skyddsplast, eller något annat som du kan arbeta på och som skyddar underlaget

    Läderfett (eller skovax)

    – Tygtrasa

    Förberedelser

    Eftersom jag var ute efter en sliten och lite ojämn look (väskan är som sagt till mina sagoäventyr i skogen och inte till några fina vardagspromenader i stan), så struntade jag faktiskt i att preppa lädret. Men vill man att färgen ska lägga sig helt jämnt över lädret, så bör man börja med att rengöra läderytan med tvål och vatten. Ju mer fett man får bort, desto bättre, så på med diskmedel bara.

    Narvsvärta

    Narvsvärta skulle jag beskriva som bets, fast för läder. Det är en inte helt täckande färg, som sugs in i lädret och som kan byggas på, genom att stryka på flera lager. Den appliceras bäst med hjälp av en disksvamp och ett tips är att inte ta för mycket färg på samma gång.

    Så när väskan är torr från rengöringen, så är det bara att börja gnida in färgen i alla skrymslen och vrår. Jag försöker alltid att koncentrera mig på ett och samma område och se till att det blir täckt på en gång, istället för att stryka på färg lite här och där. Detta för att det inte ska bli några syndliga skarvar.

    Jag började på baksidan av väskan, för att se så att det blev bra, innan jag fortsatte över på locket och framsidan. Skulle det bli fel, så skulle ju ingen se det ändå, eftersom jag har baksidan av väskan in mot kroppen.

    Färgen fäster inte på metall, så det var bara att kleta på, över spännen och allting. Den fäste dock väldigt bra på tråden i sömmarna, så om man vill behålla den vita färgen, så behöver man byta tråden efter färgning.

    Jag strök på 1-2 lager på väskan (var inte supernoga, eftersom jag ville att färgen skulle skifta lite). Vill du inte ha en fullt så mörk färg, så kan man blanda i färgförtunning.

    Efterbehandling

    När narvsvärtan torkar in, så blir lädret väldigt, väldigt torrt och styvt. För att se till att det blir smidigt och glansigt igen, så smörjer man in ytan med läderfett. Vi hade något slags läderfett för skor hemma, så jag testade med det och tyckte att resultatet blev väldigt bra! Först strök jag på lite fett med medföljande borste och sedan gnuggade jag in det med en trasa. Med ens blev lädret mjukt och fint igen!

    När man färgar läder med Narsvärta, så sugs färgen upp och den färgar alltså inte av sig.

    Här kan du se mer av mina pyssel!

    Hur du skapar ett liggande foto med cool swipe-effekt på Instagram

    Liggande bilder blir så små i flödet på Instagram, så vi är många som undviker att publicera sådana. Istället blir det att jag beskär liggande bilder så att de blir stående istället, men det gör oftast att bilden tappar känsla.

    Men det finns ett sätt att posta liggande bilder (och till och med panoraman) på Instagram – och det sättet gör dem riktigt stora mäktiga!

    Hurdå?

    Det är egentligen ganska enkelt – det enda du behöver göra är att dela den liggande bilden i två delar och posta den som en karusellpost – och voilá – du har en riktigt mäktig bild, som dina följare kan hänföras över. För visst är det coolt att swipe’a fram och tillbaka utan minsta spår av en skarv…

    1. Croppa fotot till rätt proportioner

    Du vill alltså dela din liggande bild i två delar. Ett vanligt stående foto på Instagram har ratio 4:5. Du behöver två sådana brevid varann, vilket blir en enda stor bild med ratio 8:5.

    Välj crop-verktyget (beskärningsverktyget), välj sedan Ratio (bildförhållande) i rullisten och skriv in 8 i första rutan och 5 i andra rutan:

    2. Croppa fotot igen, för att dela fotot

    Nu vill du dela fotot precis på mitten.

    Välj Crop-verktyget igen och välj sedan 4:5 i rullisten (eller välj Ratio och skriv in 4 i första rutan och 5 i andra rutan).

    Dra beskärningen hela vägen till ena kanten av bilden, så att den “låser sig” som en magnet till kanten. Beskär.

    3. Spara bildhalvan & repetera

    Spara den halva bilden och ångra sedan stegen du gjort, så att du får tillbaka den hela bilden. Gör sedan om steg 2, men dra beskärningen till den andra sidan av bilden istället. Beskär och spara.

    4. Ladda upp bilderna som en karusellpost

    1. Välj första halvan av bilden.
    2. Klicka på pilarna för att bilden inte ska croppas
    3. Klicka på ikonen för karusellpost
    4. Välj den andra halvan av bilden

    Jag brukar posta en stående “representant” av bilden allra först. Sen kan man swipe’a för att se de båda halvorna av samma bild. Detta för att bilden ska bli snyggare i flödet och för att det kan se lite konstigt ut om en halva av en bild är det första som kommer upp i någons feed.

    Här kan du läsa om hur jag sparar och planerar mina bilder för instagram.

    Gör jag rätt nu-tänket

    En tankefälla som det är väldigt lätt att hamna i är Gör jag rätt nu-tänket.

    Ett exempel är från när jag ansökte till Fotoskolan STHLM och hade gått vidare från ansökningen via arbetsprover till Provdagarna på skolan. Där presenterades det ett antal uppgifter som vi skulle lösa och där väntade även två intervjuer (som arbetsintervjuer, fast för utbildningen).

    Första halvan av dagen var jag helt blockad, för att jag inte kunde tänka på något annat än “Vad är rätt svar?” och “Vad är det de vill se?”. VILKA SVAR GÖR ATT JAG KOMMER IN?!

    Well. Oavsett om det är en antagningsprocess till en utbildning, en arbetsintervju eller en kund till dig som vill se något från dig, så vill de se DIG! En skola eller ett arbete vill ha en person som passar på deras arbetsplats/utbildning och en kund vill ha en expert som kan hjälpa dem.

    Och det är DU som gör dig själv till den experten.

    Det är ingen som har tilldelat mig en titel som expert inom fotografi och bildbehandling – det är jag själv som har satt mig själv där. Och jag kan en himla massa saker inom det här ämnet – absolut – men det jag gör är inte det enda rätta. Jag gör det jag tycker med den kunskap jag har.

    När det kommer till det kreativa så finns det inga 100% rätta svar. Man kan göra saker på väldigt många olika sätt. Man kan SE saker på väldigt många olika sätt. Kom ihåg det.

    Den där provdagen på Fotoskolan, så switchade jag mindset efter att ha stressat upp mig själv i flera timmar och tänkte tillslut att: “Jag ser det jag ser och jag gör det jag tycker” – sen får de gilla det eller inte. Det sparade mig en massa magnip och gjorde det lättare att göra klart uppgifterna. Som i sin tur ledde till att jag kom in.

    Man kan alltid lära sig mer. Kunna mer. Kunskap ger självförtroende och självförtroende ger trygghet.

    Trygghet i dig själv som fotograf. Trygghet i att tänka att det dina ögon ser är det rätta.

    Två klick i Photoshop som förändrar allt!

    En sak som jag inte tänkte på innan jag började på Fotoskolan är färgen bakom bilden – alltså färgen på arbetsytan i Photoshop och Lightroom. Det låter supertrist, men herregud vilken skillnad det gör för ditt bildseende om du testar switchar mellan mörkt och ljust.

    Hur ljusheten på arbetsytan påverkar dina ögon

    Standard-färgen på arbetsytan är mörkgrå. Jag vet inte hur många gånger som jag redigerade vita skrivbordsbilder mot mörk bakgrund och laddade upp dem på bloggen/instagram, bara för att inse att de där ljusa bilderna inte var så ljusa som jag trott.

    När vi sitter med en bild i Photoshop, så jämför vi färger, ljushet och kontrast mot bakgrunden – det sker utan att vi tänker på det. Är bakgrunden mörk, så kommer vi att redigera bilderna mörkare. Medan vi kommer att redigera bilderna ljusare, om vi arbetar mot en vit bakgrund:

    Varför är detta viktigt för dig?

    Laddar du upp bilder på instagram? Eller på din blogg? Har du funderat på vilken bakgrundsfärg de olika plattformarna har? Instagrams bakgrund är vit, så självklart vill vi att våra bilder ska se så bra ut som möjligt mot vitt. Jag redigerar alltid mina bilder mot vitt. För att bloggen har vit bakgrund – instagram och facebook har det också!

    Hur gör du?

    Högerklicka bara på arbetsytan och välj vit. Finns inte vit i listan så väljer du Custom/Anpassa och i färgväljaren så kan du sedan välja vitt.

    Har ni tänkt på att byta bakgrundsfärg när ni redigerar tidigare?

    Hur jag sparar och sorterar mina bildfiler

    Hårddiskar + molnet

    I dagsläget så har jag två varianter på hårddiskar, som jag sparar mina foton på (filmer har separat lagring, då jag gör så mycket videos nu för tiden och det tar fruuuktansvärt mycket plats!).

    En resehårddisk – Som är en vanlig hårddisk, med USB-kabel, där jag har 1-2 TB bilder lagrade och som jag kan ta med mig när jag ska någonstans.

    En desktop-hårddisk – Som kopplas i eluttaget och som sitter i min dator hela tiden. Rymmer 4-6TB filer och speglar alltså flera av mina resehårddiskar.

    Mitt mål är att ha ytterligare två hårddiskar, som kopierar filer automatiskt mellan varandra. Den ena hemma hos mig och den andra hos någon jag känner. Innan jag har löst en sådan uppsättning, så lagrar jag även mina viktigaste filer på Dropbox.

    Mappstruktur

    När det kommer till mappstrukturen, så sorterar jag som följande:

    Privata bilder <—> Bilder från uppdrag > Kommersiellt vs privatkunder > Företag/Namn

    Under privata bilder sorterar jag efter ÅR på vardagsbilder <—> iscensatta bilder (stilleben, sagobilder, företagsporträtt på mig själv mm)

    Under vardagsbilder sorterar jag allt efter månad.

    Och det är egentligen det.

    Filformat

    RAW
    När jag kollar igenom bilderna efter en fotografering, så sitter jag först och gör ett grovt urval på bilder jag gillar vs bilder som jag vet att jag inte kommer använda. Sedan sparar jag alla de RAW-filer som inte blivit bortsållade. För det kan ju hända att jag vill använda dem i framtiden.

    PSD + JPEG
    Sen redigerar jag några utav dessa utvalda bilder och dessa sparar jag sedan i PSD (så att jag kan gå tillbaka och redigera igen), samt JPEG (för att lätt kunna skicka filer eller använda på nätet tex).

    Hur sparar du?

    Här kan du läsa om hur jag sparar och planerar mina bilder för instagram.

    Hur jag sparar mina bilder och planerar mitt flöde på Instagram

    Det är många som upplever att ens bilder, tagna med systemkamera, laddas upp i mycket sämre kvalitet än ens mobilbilder. Så idag ska jag dela med mig av min “Spara till Instagram”-rutin till er!

    1. Spara till sRGB

    Med alla bilder som jag redigerar och som ska publiceras digitalt, så har jag en rutin där jag konverterar alla bilder till sRGB (som är en färgrymd) innan jag sparar. Detta för att jag (framför allt i olika webbläsare) märkt att en del bilder kan bli lite grådassiga i färgerna om jag inte gör det. Och det vill man ju inte att de ska bli.

    Hur gör jag?
    Gå till Redigera > Konvertera till profil (Edit > Convert to profile) och välj sRGB i rullisten.

    2. Förminska bilderna

    Det absolut viktigaste momentet är att förminska bilderna. Om du laddar upp dem i full upplösning, så kommer instagram att komprimera dem och det blir aldrig speciellt bra. Så därför förminskar jag alltid bilderna till 1500px bredd i datorn innan jag för över dem till mobilen med hjälp av Dropbox eller Airdrop. Detta är ju också toppen, eftersom det sparar utrymme på telefonen… 😉

    3. Planera ditt flöde med en app

    Jag har testat lite olika appar och tjänser för planering av ens instagramflöde och hamnar alltid tillbaka på samma, nämligen Snug. Jag gillar den för att den är otroligt simpel att hålla på att greja med. Jag behöver inget extravagant.

    4. Tankar kring flödet

    Om man kikar allmänt i Instagram-flöden, så finns det ju väldigt många som postar väldigt lika bilder med precis samma filter varje gång. Sånt kan vara väldigt svårt att applicera på sitt eget flöde, om man som jag gillar att ta väldigt olika typer av bilder. Jag tycker dock det är rätt skönt för ögat med lite variation i flödet och tycker därför inte att man ska vara rädd för att blanda lite.

    Såhär brukar jag tänka:

    – Försök kategorisera bilder som du tar efter hur de ser ut. T.ex. färg, miljö eller mycket/lite detaljer

    Just här är det full vår i mitt flöde och det ser ovanligt enhetligt ut för att samtliga bilder är i kategorin BLOMMOR! 😉 Annars brukar jag kategorisera vattenbilder för sig, bilder med tydligt blå himmel för sig, inomhusbilder med vit bakgrund för sig, skogsbilder för sig och tex bilder med mitt röda hus för sig.

    – Posta inte alla bilder från samma kategori på en gång, utan se till att sprid ut dem i flödet.

    I en sån här nia (3×3-ruta i flödet) kan det vara bra att sprida ut så att du har 1-3 bilder ur samma kategori (beroende på hur många kategorier du har). Och sen väntar du med att posta 1-3 fler till nästa nia.

    – Brukar också variera porträtt med hel- och halvkropp, samt olika “poser”, för att flödet inte ska bli för repetitivt.

    Ladda ner min guide:

    Jag har samlat mina bästa tips för hur du kan lyfta ditt flöde och ge ett bra första intryck!

    Du hittar mig på @nevnarien på instagram!

    Här kan du läsa mer om hur jag fotar självporträtt!

    Så hjälper jag min modell att bli avslappnad under en fotografering

    Det spelar ingen roll hur bra kamera du har, eller hur skicklig du är på att fota, om inte din modell känner sig trygg under en fotografering med dig.

    Det sociala har inte alltid kommit naturligt för mig, men jag har lärt mig några riktigt bra knep, som alltid fungerar under en fotosession. Det här inlägget riktar sig främst till dig som jobbar med oerfarna modeller.

    1. Var extremt tydlig

    Kommunikation är A och O och det är väl ingen nyhet direkt. Men samtidigt är det väldigt lätt att fastna i tankefällan att “allt det jag vet, vet alla andra”. Men bara för att jag som fotograf tänkt en tanke tusen gånger, så betyder det inte att den är självklar.

    Genom att vara tydlig med vad du vill och vad som kommer att hända, så visar du att du är professionell och att modellen kan lita på dig = hen känner sig trygg.

    Jag brukar gå igenom vad det är för bild/bilder vi ska ta och hur fotograferingen kommer gå till 2-3 gånger. Först vid bokningen av modellen och sedan på dagen för fotograferingen (oftast när vi håller på med stylingen). Hellre höra det en gång för mycket än en gång för lite.

    2. Jobba förebyggande

    Det finns några saker som de flesta som blir fotograferade tycker är jobbigt och jag har för vana att berätta lite om hur det kommer att kännas att bli fotograferad av mig, samtidigt som jag tar fram alla potentiella orosbubblor och sticker hål på dem.

    Jag brukar t.ex. säga att det är många poser som känns awkward, men som ser helt fantastiska ut på bild och att “jag ska visa dig när vi kommer igång”.

    3. Inte bara ord – visa hur du menar

    När jag ska hjäpa min modell att posera så räcker det inte med att säga “luta dig mot trädet”, utan jag brukar antingen visa en bild med en liknande pose – eller så gör jag posen själv först.

    Det är lite av en icebreaker att visa själv hur man tänkt, eftersom modellen inte känner sig dum när hen ska försöka göra likadant. Du har ju sett minst lika knäpp ut innan och det var ju hel-lugnt om det inte blir bra direkt 😉

    4. Visa hur bilderna blir – ofta!

    Jag vet hur det känns när man inte vågar visa sina bilder i rädsla för att modellen (eller ens kund) ska tycka att de inte är fina. Men det blir ännu värre att inte visa.

    När du visar bilderna som tas regelbundet, så känner sig modellen involverad, hen får en bekräftelse på att hen gör ett bra jobb och ser att det blir ju faktiskt så bra bilder som du säger att det blir = du är en person man kan lita på.

    Visa inte bilderna i tystnad, utan säg “WOW, KOLLA vad fint det blir!”, så kommer modellen att känna likadant.

    5. Fråga hur modellen mår

    Med jämna mellanrum så brukar jag kolla så att allt är bra, så att modellen inte fryser, har ont någonstans eller är törstig. Då kommer hen att känna sig sedd och omhändertagen.

    Jag har alltid med mig något att dricka och uppmuntrar till drickpauser.

    6. Prata mycket

    Tysthet skapar nervositet, så håll aldrig käft. Haha. Jag brukar babbla på – allt från små instruktioner, berätta hur fantastiskt det blir och hur fantastiskt bra modellen är. Det behöver inte vara så seriöst, utan gör allt med glimten i ögat.

    När jag inte kommer på något att säga så räcker det att ropa “wow wow wow!” och “perfekt!”. Mitt ordförråd är ganska litet när jag fotar, så jag vet inte hur många gånger jag ropar “skitbra”, men kanske tvåhundra….? 😉

    7. Avled uppmärksamheten

    Det är lätt att tänka att man inte vill göra fel, för att man vill framstå som professionell. Men jag tycker bara att det är bra att jag klantar till mig ibland. Oavsett om jag försöker visa en pose som jag vill att modellen ska göra och misslyckas totalt, eller ropar “skitbra” lite för många gånger, så bidrar det till att jag får uppmärksamheten. Att folk skrattar åt mig.

    Vilket gör att modellen inte känner sig lika utstirrad och i fokus = skönt. OCH jag visar också att det är okej att det inte är så perfekt. Att man kan skratta åt att man ser heltknäpp ut där man sitter uppflugen i ett träd med röven i vädret och löv i håret.

    Berätta gärna om du har något superknep som du brukar använda dig av när du fotograferar oerfarna modeller! Och lycka till på framtida plåtningar!

    Canon EOS 5D Mark IV vs Canon EOS R

    Canon EOS 5D Mark IV med Canon EF 35/2 IS USM
    Canon EOS R med adapter + Sigma 24/1,4 DG HSM Art

    Ganska precis tre år efter att jag uppgraderade till en Canon EOS 5D mark IV, har jag gått och införskaffat mig en Canon EOS R. Planen från början var att köpa ytterligare en mk4 som andrakamera, men när EOS R kom ut blev jag nyfiken. Jag tänkte “hur kul är det att köpa en exakt likadan, när man kan få en nästan likadan kamera, men med nya funktioner?”. Och därav blev det EOS R som komplement istället.

    Ni är många som frågat mig vilken av kamerorna jag rekommenderar och här kommer därför ett inlägg om mina tankar kring Canon EOS 5D Mark IV och Canon EOS R.

    Likheter

    Här tar jag upp de funktioner som jag har mest användning av.

    Fokussystemet
    En av de tekniska detaljer som jag tycker absolut mest om med min mark IV är fokussystemet “Dual Pixel AF”. Har aldrig några problem med fokuseringen längre och jag tycker även att den är väldigt mjuk i filmläget.

    Bildkvalitet och färgåtergivning
    Jag ser inga direkta skillnader mellan de båda kamerorna och tycker därför de funkar utmärkt att fotografera omlott med. Man kommer inte märka vilken bild som är fotograferad med vilken kamera och det gör det också lättare när det är dags att redigera.

    Filmfunktioner
    Båda kamerorna filmar i standard Full HD (1920x1080p) med 50 bilder per sekund, så att man kan få slowmotion (50% hastighet på filmklippen).

    Du kan även filma i 4K men med enbart 25 bilder per sekund, så jag gör sällan det eftersom jag vill ha möjligheten till slowmotion.

    Du har också “superslowmo“, dvs hög bildfrekvens, där du kan filma i lägre upplösning (1280x720p) och få 100 bilder per sekund (25% hastighet). Riktigt mäktigt i utvalda situationer.

    Fler funktioner
    Utöver ovanstående, så har båda kamerorna dessutom touchscreen och wi-fi, så att du kan fjärrstyra dem från din smartphone. En stor fördel är också att kamerorna drivs av samma batterier (Canon LP-E6N).

    Storlek

    En av anledningarna till att man brukar välja en spegellös kamera som Canon EOS R är på grund av den mindre storleken. Och kameran är definitivt mindre, men en sak att ha i åtanke är att den har en annan objektivfattinng (RF istället för EF). Därför behöver du en adapter för att kunna använda dina vanliga objektiv och då skiljer det bara ca 120g i vikt mellan Canon EOS R och Canon EOS 5D Mark IV.

    Vikten fördelas dock på olika sätt, vilket är väldigt praktiskt om man vill ta med sig kameran på vardagsäventyr. Canon EOS 5D mark IV har ett kraftigare kamerahus som är lite svårt att få ner i en vanlig väska, medan Canon EOS R är mer långsmal och därför går ner perfekt i bla min Ona Bowery!

    Fördelarna med Canon EOS 5D mark IV

    Dubbla kortplatser
    Ett MÅSTE när man gör fotojobb. Skulle få ont i magen av att bara ha bilderna på ett ställe, ifall någonting skulle hända.

    EOS R har bara en kortplats…

    Längre batteritid
    Eftersom mk4 är en spegelreflexkamera, så har den inte en elektronisk sökare/slutare som drar en massa batteri – vilket resulterar i längre livslängd.

    När jag fotar med mk4an så känns det typ som att jag byter batteri en gång i kvartalet (det gör jag förstås inte, men det känns verkligen som att jag kan ha ett batteri läääänge). Med EOS R gjorde jag slut på ett batteri på en dags vardagligt fotograferande. Jag har många batterier, så det kommer inte bli ett problem. Men ja, det märks att batterierna tar slut fort.

    Fler knappar och kontroller
    Jag är verkligen för mycket knappar på utsidan av kameran. Jag blir tokig om jag måste in i en massa menyer för att ändra mina inställningar hela tiden. Så jag älskar verkligen mk4’an för att den har alla sina knappar och det dessutom på rätt ställen. Den är otroligt lättmanövrerad och snabb att jobba med.

    Canon EOS R har justerbara kontroller, vilket i teorin är najs. Jag har dock inte blivit vän med tumreglaget alls och för att få kontrollring runt objektivet (vilket låter awesome!), så måste du antingen köpa en dyrare adapter eller köpa nya objektiv med RF-fattning. Vet inte om det är värt det.

    Bättre fördelning av tyngd när man fotar med tunga objektiv.
    Jag personligen gillar en nätt kamerautrustning och väljer alltid objektiv som är lätta och kompakta i första hand – och dessa passar super på eos R. Men fotar du mycket med teleobjektiv eller tunga objektiv i allmänhet, så skulle jag gå på Canon EOS 5D mark IV.

    Intervalltimer
    En av mina favoritfunktioner, som jag har skrivit ett inlägg om här. Den finns tyvärr inte i EOS R.

    Du behöver ingen adapter
    Dina Canon-objektiv passar direkt på kameran och det finns ett stort utbud av EF-objektiv att välja på. Ska du byta från annat märke till Canon EOS R och ändå måste köpa nya objektiv, så är utbudet inte så stort än, eftersom Canon är sena på bollen när det kommer till spegellöst.

    Vem ska köpa en Canon EOS 5D mark IV?

    Canon EOS 5D Mark IV är överlägsen för dig som är yrkesfotograf och som vill ha en trygg kamera. Den är enkel och snabb att jobba med, med alla sina knappar (som sitter på rätt ställen). Den har en bra tyngd, som funkar med alla typer av objektiv. Den är helt enkelt bara bäst för dig som jobbar uteslutande med att leverera bilder till kunder.

    Fördelarna med Canon EOS R

    Elektronisk sökare
    Du ser alltså direkt i sökaren hur din bild kommer se ut – precis som du gör om du fotar med hjälp av LCD’n. Men ja, den drar alltså också batteri. Så har du inte redan många batterier – köp till extra!

    C-log
    På min mk4 har jag laddat ner en bildstil som heter Cinestyle, för att få en platt bild när jag filmar (något som underlättar när man vill kunna redigera sina filmer. Men i EOS R finns C-log inbyggt, vilket är i princip samma sak men bättre.

    Du kan få C-log på din mk4 också, men då måste du lämna in kameran på service och betala en avgift på 800SEK. Inte jättekul kanske – något av det haha.

    Du kan ha olika aktiva inställningar för foto och video
    När man jobbar med att både fotografera och filma, så är det viktigt att övergången från foto till film går snabbt – vilket den inte gjort på min mk4. Visst, att byta mellan foto- och filmläge går snabbt som attans, med en enkel liten spak, men det som har tagit tid är att jag har behövt ändra mina inställningar fram och tillbaka hela tiden. Jag har också behövt slå på/av Cinestyle (den platta looken på filmerna), vilket varit brutalt störande haha.

    (För er som har ställt in egna programval (C1-C3) för foto och film, så har jag testat det också. Men jag gillar inte det heller, eftersom inställningarna går tillbaka till ursprungsläge när jag flexar mellan programvalen = måste fortfarande ställa om).

    På Canon EOS R är det lite bökigare att byta från foto- till filmläge (störde mig på det i början, men nu tycker jag det går ganska snabbt ändå!), men inställningarna stannar på respektive läge. Vilket innebär att jag kan fota och filma om vartannat utan att ställa om inställningarna hela tiden. Underbart!

    Vridbar skärm
    Jag visste inte hur mycket jag saknade det förrän jag fick det. Wow alltså. Guld för någon som fotar och filmar sig själv mycket. Men också när man ska fota/filma i en vinkel där man inte har möjlighet att stå rakt bakom kameran.

    Bättre grepp när man har långa fingrar/naglar
    Både mkIV och EOS R har väldigt bra grepp, men jag tycker lite lite bättre om EOS R’s grepp, eftersom det är aningens lite djupare och jag har väldigt långa fingrar (och naglar).

    Du kan fota helt tyst
    Eftersom Canon EOS R är en spegellös kamera, så dunsar den inte naturligt när du trycker av avtryckaren. Den kan låta, för att du ska höra när du tar en bild, men du kan också stänga av ljudet så att den blir HELT tyst. Perfekt när du fotar i kyrkan eller på andra platser där du inte vill dra uppmärksamheten till dig.

    Canon EOS R + adapter + Sigma 24/1,4 DG HSM Art (på Sirui T-2205X stativ)

    Min första känsla av Canon EOS R

    Jag hade lite problem med att knapparna satt olika i början och tycker väl fortfarande att det är störande att t.ex rec-knappen för videoinspelning inte sitter vid tummen längre. Men det är ändå helt okej. Jag vande mig ändå otroligt snabbt och har faktiskt inte använt Mark4’an sen jag hämtade ut EOS R… haha.

    Kameran är väldigt smidig (vilket jag värdesätter mycket i mitt arbete), den känns otroligt bra att jobba med. Trodde att det skulle vara ett större problem att måsta ha en adapter, men jag tänker inte så mycket på det.

    Den vinklingsbara skärmen är GULD och bildkvalitén är precis lika bra som i mk4’an.

    Vem ska köpa en Canon EOS R?

    Canon EOS R är perfekt för dig som både fotograferar och filmar mycket.

    Jag tycker att EOS R passar bra för en yrkesfotograf som redan har en Mark IV och vill ha en andra kamera (och som kan leva med att den bara har en kortplats). Jag gillar att man har möjligheten att fotografera tyst och också att man får en mängd extra funktioner som man inte har i sin mark IV.

    Men framför allt är EOS R perfekt till dig som verkligen vill ha en fullformatskamera och som jobbar mycket med dina egna projekt. När du fotar och spelar in videos med dig själv får du extremt mycket användning av den vridbara skärmen. En sån enkel grej, men så jäkla bra.

    Slutsats

    Kombinationen Canon EOS 5D Mark IV + Canon EOS R är perfekt för mig. Mk4 när jag jobbar med kunder och EOS R när jag gör mina egna projekt/till sociala medier. Jag hade kunnat gå på två olika kameror från olika märken (som jag gjort tidigare), men fördelen med två kameror från samma märke är att jag får samma färger. Bildfilerna är i princip desamma, vilket gör det enkelt att redigera. Och även om kamerorna är av olika modeller, så är de nära besläktade och därför också väldigt lika att jobba med.

    Det var mina tankar om dessa kameror! Hoppas de är till hjälp 🙂

    Här kan du läsa mer om min utrustning.

    Intervalltagning – Perfekt för självporträtt

    Intervalltagning, intervalltimer eller intervallfotografering

    Jag minns den här bilden väl, för jag hade väldigt mycket problem. Jag ville verkligen ha ett självporträtt när jag badade med kläderna på i regnet efter en löptur. Men det går inte att sätta kameran på 10sek självutlösare och sen hinna ned i vattnet + se avslappnad ut innan den klickar av. Så jag offrade en av mina fjärrutlösare för att ta den här bilden. Och trots att den dog på kuppen, så var det ändå inte speciellt lätt att få till bilden.

    Det här var innan jag upptäckte att jag hade intervalltagning i kameran…

    Vad är intervalltagning?

    Intervalltagning är när kameran tar X antal bilder med X antal sekunder/minuters mellanrum. Du bestämmer X!

    OBS! Med vissa kameror använder du Timelapse-funktionen för detta!

    När är intervalltagning bäst?

    Intervalltagning är bäst när man fotar självporträtt och vill…

    • Ta bilder när man badar
    • Fånga konfetti i luften
    • Få naturliga bilder när man går/rör på sig
    • När man tänkt röra sig långt bort från kameran (dit man inte hinner på 10sek självutlösare eller dit fjärrutlösarens signal inte räcker)
    Intervalltagning – perfekt när man fotar självporträtt med konfettibomber!
    Här hade jag ställt in på 15 bilder med 1 sekunds mellanrum.

    Tips när du använder intervalltagning

    Inställningar

    1. Intervalltagning (eller intervalltimer) hittas i kameramenyn på de kameror som har den här funktionen. Den finns tyvärr inte på alla kameror, men den verkar bli vanligare och vanligare. Tur är väl det!
    2. Intervall: Här väljer du hur ofta bilder ska tas. Vill jag fotografera snabba förlopp så väljer jag 1 sekund (1 bild/sek), annars kan man förlänga så att det går fler sekunder mellan varje bild.
    3. Antal bilder: Välj hur många bilder kameran ska ta innan den stänger av intervalltagningen. Väljer du 1 sek och 26 bilder, så kommer intervalltagningen vara över på 26 sek.

    Minneskort

    Se till att ha mycket utrymme på minneskorten, för intervalltagning äter utrymme!

    Fokusering

    Intervalltagning fungerar inte tillsammans med fjärrstyrning (eller live view) på min Canon-kamera, så det blir lite “back to basics” vad gäller fokusering.

    Dvs. Ställ fokus på någonting i omgivningen som ligger på samma fokusplan som där du tänkt stå/röra på dig. Switcha kameran till manuellt läge, så att fokus inte ruckas och aktivera sedan intervalltagning.

    Obs! Av denna anledning fungerar intervalltagning inte superbra på nära porträtt, utan bäst på bilder där miljön är synlig!

    Med vissa motiv blir fokus svårare. Här valde jag att ställa fokus på vågorna i nedre mitten av bilden. Sen försökte jag bedöma hur långt bort i vattnet som detta motsvarade IRL. Och så simmade jag ut.

    Det gick såklart inte att veta säkert när jag hamnat rätt, så jag simmade på lite olika avstånd från bryggan. 80% av bilderna blev ur fokus och 20% i fokus. Här hade jag satt intervalltagningen på att ta en bild var 5e sekund och ca 50 bilder i sträck.

    Här kan du läsa mer om hur jag fotar självporträtt!

    Vad betyder objektivens beteckningar?

    Vad betyder egentligen siffrorna och bokstäver i objektivens namn?
    Och passar alla objektiv till min kamera? Det ska du få veta i det här inlägget!

    Brännvidd

    Läs om vad brännvidd är här.

    Vidvinkel eller tele?

    Kort och gott skulle man väl kunna säga att Brännvidden är måttet på objektivets “inzoomning”. Ju mindre tal, desto vidare perspektiv (vidvinkel) och ju större tal, desto mer inzoomning (tele).

    35mm klassas som normal – dvs det ögat ser.
    (50mm på en fullformatskamera)Läs mer om fullformat

    Fast eller zoom-objektiv?

    Ett objektiv med talen 18-55 eller 70-200 (som i exempelbilden) visar att objektivet är ett zoomobjektiv. Man har alltså tillgång till alla brännvidder mellan 18mm och 55mm, samt mellan 70mm och 200mm.

    Står det däremot bara ett tal, som 35 eller 24, betyder det att objektivet är ett fast objektiv. Det går inte att zooma.

    Bländare

    Läs om vad bländare är här.

    Bländaren är markerad med grön färg i exemplet. Det som anges är största möjliga bländare (minsta möjliga bländartal) för aktuellt objektiv.

    Fast eller rörlig bländare?

    Står det bara ett tal (tex 2,8, 1,8 eller 1,4) är bländaren den samma, oavsett om du zoomar eller inte. Står det däremot två tal med ett bindestreck emellan (ex 3,5-5,6), är bländaren rörlig. Största möjliga bländare och zoomomfång hör nämligen ihop.

    Exempel på det är Nikon-objektivet (Nikon AF 18-55/3,5-5,6G DX VR AF-S), som är nämnt i bilden ovan. Brännvidden är 18-55 och största möjliga bländare är 3,5-5,6. Talen som står på den vänstra sidan om bindestrecket hör ihop, liksom talen på den högra sidan om bindestrecket gör. Så genom det kan man läsa ut att största möjliga bländare är 3,5 vid brännvidden 18mm, medan den är 5,6 vid 55mm. Alltså en rörlig bländare.

    Detta är bra att ha i åtanke när man köper ett objektiv. Som sagt, läs inlägget om bländare, för att förstå begreppet Bländare.

    Förkortningar

    Canon

    EF – Passar alla standard-systemkameror från Canon (även fullformat)
    EF-S – Passar inte fullformatskameror (Inget man behöver ta hänsyn till som nybörjare)
    RF – Objektiv till Canons spegellösa systemkameror med fullformatssensor
    EF-M – Objektiv till Canons mindre spegellösa systemkameror (med APS-C-sensor)

    IS – Inbyggd bildstabillisator
    USM – Objektiv med snabb och nästan ljudlös fokusering
    STM – Snabb och extra tyst fokusering, speciellt anpassad för video
    L – “Luxury”. Objektiv med förkortningen L har bättre kvalitet än övriga objektiv
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder
    II och III
    – Betyder att det är nya versioner av gamla objektiv

    Nikon

    DX – Passar inte Nikons fullformatskameror
    Z – Passar till Nikons spegellösa systemkameror


    VR – Inbyggd bildstabillisator
    AF – Har inte autofokus inbyggt i objektivet. Dessa objektiv passar endast till kameror med inbyggd aoutofokus i huset
    AF-S – Inbyggd (tyst) autofokus i objektivet, passar alltså alla Nikons kameror
    AF-P – Snabb och extra tyst fokusering, speciellt anpassad för video
    IF – Intern Fokus. Fokuserar inuti objektivet, alltså rör sig inte linsen (lite mer exklusivt)
    ED – Bättre skärpa och minskad kromatisk aberration
    D – Har ett speciellt mätningssystem för blixt och exponering, som är mer korrekt än i övriga objektiv
    G – Ungefär samma som D, men objektivet har ingen bländarring
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder
    II och III – Betyder att det är nya versioner av gamla objektiv

    Tamron

    DI II – Anpassade för mindre sensorformat
    DI – Passar även till kameror med fullformatsensor (passar alla kameror)

    VC – Inbyggd bildstabillisator
    IF – Intern Fokus. Fokuserar inuti objektivet, alltså rör sig inte llinsen (lite mer exklusivt)
    LD – Låg Dispesion, motverkar kromatisk aberration
    SP – Dessa objektiv har bättre prestanda
    XR – Högre kvalitetsobjektiv
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder
    II och III – Betyder att det är nya versioner av gamla objektiv

    Sigma

    DC – Anpassade för mindre sensorformat. Kompakt och lätt konstrukton
    DG – Passar även till fullformatskameror
    Micro 4/3 – Passar Olympus och Panasonics spegellösa systemkameror

    OS – Inbyggd bildstabillisator
    HSM – Snabb och ljudlös autofokus
    IF – Intern Fokus. Fokuserar inuti objektivet, alltså rör sig inte llinsen (lite mer exklusivt)
    APO – Motverkar kromatisk aberration
    EX – Sigmas mest påkostade objektiv för bästa prestanda
    ASP – Förbättrad prestanda och kompakt storlek
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder
    II och III – Betyder att det är nya versioner av gamla objektiv

    Sony

    A –Passar till Sonys ej spegellösa systemkameror
    AF DT – Passar bara Sonys A-kameror, men ej Fullformat
    E –Passar till Sonys spegellösa systemkameror med APS-C-sensorer
    FE – Passar Sonys spegellösa systemkameror med fullformatssenorer

    OSS – Inbyggd bildstabillisator
    SAM – Mjuk autofokus
    SSM – Tyst autofokus
    GM – Sonys lyxigare objektiv med ännu bättre kvalitet
    APO – Motverkar kromatisk aberration
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder
    II och III – Betyder att det är nya versioner av gamla objektiv

    Panasonic

    G – Passar Panasonics (och Olympus) spegellösa systemkameror
    S – Passar till Panasonics spegellösa fullformatskameror
    Leica DG – Samma som G, men i samarbete med Leica

    O.I.S – Inbyggd bildstabillisator
    Power O.I.S – 5-axlig bildstabillisering (extra stark alltså)
    Mega O.I.S – Äldre version av Power O.I.S
    ASPH – Panasonics objektiv med extra bra bildkvalitet
    Vario – Panasonics zoom-objektiv
    X – Motordriven zoom
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder
    II och III – Betyder att det är nya versioner av gamla objektiv

    Olympus

    M.Zuiko – Passar Olympus (och Panasonics) spegellösa systemkameror

    IS – Inbyggd bildstabillisator
    PRO – Fukt-, damm- och köldtåliga
    ED – Bättre skärpa och minskad kromatisk aberration
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder
    II och III – Betyder att det är nya versioner av gamla objektiv

    Fujifilm

    XF – Passar Fujifilms X-kameror
    XC – Passar också Fujifilms X-kameror, men är lite billigare objektiv
    GF – Passar Fujifilms GFX-kameror (mellanformat)

    OIS – Inbyggd bildstabillisator
    WR – Fukt-, damm- och köldtåliga
    LM – Snabb och tyst autofokus
    R – Objektivet har en bländarring som sitter på utsidan (du behöver alltså inte ställa in bländaren i kameran, utan kan göra det på objektivet)
    Macro – Objektiv med vilka du kan fota närbilder

    Hur bilderna påverkas av din kameras sensorstorlek

    Vad är en sensor?

    En sensor är en ”ruta” inuti kameran, dit ljuset strömmar in och din bild skapas. Olika kameror har olika storlekar på sensorerna. I det här inlägget ska jag prata om Fullformat (större sensorer) och APS-C (mindre sensorer) och hur storleken på din kameras sensor påverkar dina bilder.

    Bra att veta: Fullformatssensor finns i de flesta professionella systemkameror, medan APS-C-sensor finns i de absolut vanligaste konsumentsystemkamerorna (de gemene man går och köper).

    Canon EOS R, en kamera med fullformatsensor (underst) och Olympus Pen F, en kamera med en sensortyp som kallas för ”Micro 4/3” – något mindre än APS-C-sensorer.

    Med fullformat:

    – Upplevs brännvidden annorlunda – du får vidare bild

    Kort förklarat, så skulle man kunna säga att vilket objektiv du än använder på en fullformat är betydligt mer vidvinkel än vad samma objektiv är på en APS-C-sensorkamera (de “vanliga kamerorna”).

    Eller snarare – vilket objektiv du än använder är “mer inzoomat” på en vanlig kamera, av den anledningen att en mindre sensor croppar (beskär) bilden.

    Yttre ramen = En fullformatssensor. Får med mer av bilden för att sensorn är större och därför kan avbilda en större del av motivet.
    Inre ramen = En APS-C-sensor. Får med mindre av bilden för att sensorn är mindre.

    – Får du kortare skärpedjup

    Detta beror inte på att fullformatskameran har någon speciell funktion, utan det hänger ihop med punkten ovan. Eftersom du får en vidare bild med en fullformatskamera, så behöver du gå närmare ditt motiv för att få samma utsnitt som med en APS-C-kamera. Och ju närmare du fotar, desto kortare blir skärpedjupet. Du har säkert noterat att du får kortare skärpedjup när du fotar en ensam blomma, än du får när du fotar ett träd – så det är anledningen!

    – Får du (oftast) tyngre och klumpigare kameror

    Större sensor = Större kamera. Inte mer komplicerat än så.

    Bild tagen med en fullformatskamera och ett 35mm-objektiv.
    Bild tagen med en APS-C-sensorkamera och ett samma 35mm-objektiv som ovan. Jag står också på exakt samma ställe när jag tar de två bilderna. Men pga den mindre sensorn så upplevs den här bilden som närmare mitt motiv.

    Med APS-C-kamera:

    – Får du bättre skärpa över hela bilden

    När vi pratar om objektiv generellt, så ger de bättre kvalitet i centrum av bilderna, än ute i kanterna. Så är man en riktig skärpe-nörd, så är det en stor fördel att välja en kamera med mindre sensor – eftersom de “beskär” bort kanterna.    

    – Får du mer “inzoomade” bilder

    Med en APS-C-sensor-kamera upplever du att alla dina objektiv får längre brännvidd. Detta innebär att du kommer närmare ditt motiv med ett teleobjektiv på en kamera med APS-C-sensor, än med samma teleobjektiv på en fullformatskamera.

    Så det finns en fördel som t.ex sport- eller fågelfotograf, att välja en kamera med APS-C-sensor, eftersom man då direkt kommer närmare sitt motiv – utan att köpa dyrare objektiv eller en såkallad telekonverter.

    Å andra sidan kostar vidvinkel-objektiv också, så fotograferar man mycket inredning och hus, så lönar det sig att köpa en fullformatskamera istället, som naturligt ger mer vidvinkel tack vare den stora sensorn.

    – Passar alla objektiv (med rätt objektivfattning) din kamera

    Har du en Canon EOS-kamera med APS-C-sensor, så kan du använda vilken Canon EF-objektiv (eller objektiv med Canon EF-fattning) du vill – alla passar.

    När du byter upp dig till en fullformat, så måste du tänka efter lite mer. Vissa objektiv är nämligen anpassade till mindre sensorer (av ekonomiska skäl – det är billigare) och använder du då en kamera med större sensor till ett sådant objektiv, så får du en svart ram runt bilden – om objektivet ens går att montera på kameran vill säga (beror på märke).

    Undrar du hur du läser ut vilket objektiv som passar till fullformatskameror, så kan du läsa om Objektivens beteckningar här.

    Här kan du lära dig mer om inställningar och kamerateknik!

    Slutartid? Bländare? ISO?

    Idag ska vi prata om Slutartid, bländare och ISO.
    Vad är det för något? Och hur påverkar det mina bilder när jag fotar?

    Slutartid, bländare och ISO är kamerans grundinställningar och det är dessa du måste ha koll på om du vill lämna autoläget och börja fota manuellt (eller halvmanuellt). Jag kan tyvärr inte skriva hur du ändrar dessa inställningar, då det är olika på nästan alla kameror (kika i manualen! Har du tappat den, så finns den digitalt på kameramärkets site).

    Men jag kan förklara varför du gör dessa inställningar! Så here we go!

    SLUTARTID

    Slutartid är (ganska logiskt) tiden som slutaren på kameran är öppen. Dvs. så lång tid som kameran tillåter ljuset att komma in och skapa bilden. Så när du klickar av så öppnas en lucka i objektivet, så att ljuset släpps in – för att sedan stängas igen. Tiden mellan öppning och stängning är själva slutartiden.

    Hur ser jag vad slutartiden är på min kamera?
    Slutartiden anges som 1″, där ” är samma sak som sekund. En sekund är kameran öppen. Finns inget ”, betyder det att siffran är delar av en sekund. 1/500 och bara 500 betyder alltså att kameran är öppen en femhundradels sekund.

    Kort slutartid

    Ca 1/400 sekund —> 1/4000 sekund

    Slutartiden påverkar rörelse
    Här ovan är en bild som är tagen med 1/500 (en femhundradels) sekunds slutartid.Väldigt kort öppningstid med andra ord, vilket gör att kameran bara registrerar rörelsen i bilden under just en femhundradels sekund.

    Slutartiden påverkar också ljuset
    När din slutartid är kort, så är kameran öppen under kort tid och släpper in mindre ljus. Ju mindre ljus som släpps in, desto mörkare blir bilden.

    När jag skvätter med vattnet från den här syrénkvisten, så hinner jag knappt röra mig en millimeter under den tiden kameran är öppen – vilket gör att rörelsen ser ut att frysas.

    Kort slutartid är bra när
    Du fotograferar allt som rör sig. Någon som rider, spelar fotboll, fåglar som flyger eller barn som springer.

    Lång slutartid

    30 sekunder —> 1/30 sekund

    Slutartiden påverkar rörelse
    Här är en bild med samma motiv. Skillnaden är att den här bilden är tagen med en slutartid på en hel sekund. En sekund låter inte som så lång tid, men om något rör sig väldigt snabbt så hinner mycket att hända under den tiden. Och när kameran är öppen så pass länge och så mycket händer, fastnar mycket av rörelsen på bild – vilket gör att bilden blir suddig.

    Slutartiden påverkar också ljuset
    När din slutartid är lång, så är kameran öppen länge och släpper in mer ljus. Ju mer ljus som släpps in, desto ljusare blir bilden.

    Lång slutartid är bra när
    Man fotograferar landskapsbilder av havet (med stativ!) och man inte vill kunna se vågorna. Då gör lång slutartid att vattnet blir helt slätt och fluffigt.

    BLÄNDARE

    Bländaren reglerar – precis som slutartiden – mängden ljus som kommer in i kameran. Skillnaden är dock att slutartiden reglerar ljusmängden med hjälp av öppningstiden – medan bländaren reglerar den med hjälp av öppningens storlek.

    Hur ser jag vad bländaren är på min kamera?
    Bländaren brukar vara utskriven med bokstaven F. Ibland bara f och ibland f/.

    Lågt bländartal (stor öppning)

    ca f/1,2 —> f/2,8

    Bländaren påverkar skärpedjupet
    Den här bilden är tagen med bländare f/1,2. Ju lägre bländartal man väljer, desto kortare blir skärpedjupet (desto mer suddig blir bakgrunden).

    Bländaren påverkar också ljuset
    Ju lägre bländartal desto större är också öppningen in till kameran, vilket betyder att mer ljus släpps in. Ju mer ljus som släpps in, desto ljusare blir din bild.

    Lågt bländartal är bra när
    Man fotograferar porträttbilder och vill ha en mjuk och blurrig bakgrund.

    Högt bländartal (liten öppning)

    ca f/5,6 —> f/22

    Bländaren påverkar skärpedjupet
    Den här bilden är tagen med bländare f/6,3. Ju högre bländartal man väljer, desto längre blir skärpedjupet (desto skarpare blir bakgrunden).

    Bländaren påverkar också ljuset
    Ju högre bländartal desto mindre är öppningen in till kameran, vilket betyder att mindre ljus släpps in. Ju mindre ljus som släpps in, desto mörkare blir din bild.

    Högt bländartal är bra när
    Man fotograferar stilleben/produktbilder rakt ovanifrån (så kallade ”Flatlays”) och man vill att alla detaljer i bilden ska synas.

    ISO

    ISO är det som anger hur ljuskänslig kameran är. Kortfattat så skulle man kunna säga att det är en ”bonus-inställning” som ger en extra knuff ljus.

    Hur ser jag vad ISO är på min kamera?
    Oftast står det ISO följt av ett tal. Tex. ISO 100.

    Lågt ISO-tal

    ISO 50 —> ISO 200

    Den här bilden är tagen med ISO 100 – lägre kan jag inte gå på min kamera. Lägsta möjliga ISO-tal bör vara din standardinställning när du fotograferar. Du behöver inte röra ISO förrän du märker att slutartiden och bländaren inte räcker för att göra din bild ljusare.

    När ISO-talet är lågt så är din bild skarp, clean och med klara färger.

    Lågt ISO-tal är bra…
    I alla situationer där det är bra ljus. T.ex. när du fotograferar dagtid och framför allt utomhus.

    Högt ISO-tal

    ISO 1000 —> ISO 40 000

    När slutartiden och bländaren inte räcker till för att få din bild tillräckligt ljus, så kan du öka ISO-talet. Men var försiktig, för ju högre ISO-tal du väljer, desto brusigare blir bilden och den tappar mycket färg och skärpa.

    Den här bilden är tagen med ISO 40 000. Det är det högsta ISO-talet som jag kan ställa in på min kamera och därför ser bilden så brusig och grå ut. Vanligtvis så fotar jag på max ISO 2000, så såhär brusiga blir sällan mina bilder.

    Nya systemkameror har väldigt bra brushantering, vilket innebär att man kan kräma på rätt ordentligt med ISO innan man lägger märke till bruset. På äldre och framför allt billiga kameror syns det dock snabbt! Så testa dig fram – ta bilder på olika ISO-tal och se när bruset börjar bli påtagligt.

    Känner du att bruset blir för kraftigt när du är ute och fotar så kan du sätta kameran på stativ och välja en längre slutartid istället. Det förutsätter dock att ditt motiv är mer eller mindre stillastående.

    Högt ISO-tal är bra…
    När det är sämre ljusförhållanden. t.ex. inomhus eller när det börjar bli mörkt ute.

    Sammanfattning

    Slutartiden

    – Påverkar rörelsen och ljuset
    – Kortare slutartid fångar snabba rörelser, men gör bilden mörkare
    – Längre slutartid kan göra bilden oskarp, men gör bilden ljusare

    Bländaren

    – Påverkar skärpedjupet och ljuset
    – Lägre bländartal gör bakgrunden suddigare och bilden ljusare
    – Högre bländartal gör bakgrunden skarpare och bilden mörkare

    ISO

    – Påverkar bruset och ljuset
    – Lågt ISO-tal är standard. Ger skarpa och brusfria bilder
    – Högre ISO-tal ger ljusare och brusigare bilder

    Här kan du läsa mer om inställningar och kamerateknik!

    Man vill faktiskt inte alltid veta exakt hur man ska göra..

    Jag och Filip odlar för första gången!
    Han valde att odla bönor och jag valde tomater.

    Jag gillar att dela med mig av mina nybörjarprojekt, för det är så himla oinspirerande att hela tiden se någon som är expert på allting och som gör allting perfekt. Alla har vi varit nybörjare någon gång och alla är vi fortfarande nybörjare på saker. Och det är aldrig för sent att skaffa sig en ny hobby.

    Min nya hobby är odling! Och om mitt 21åriga jag hade fått höra det, så hade hon skrattat rakt ut. För det är ju MAMMA som är trädgårdsnörden i familjen. Jag är (var) absoluuut iiiinte det. Jag har ju inga gröna fingrar alls. Men tji fick jag! För gröna fingrar är tydligen någonting man får av intresse – och inte något man föds med.. hehe.. och intresse, det kan man tydligen få för någonting som tidigare var helt otänkbart.

    Jag och bönplantan “Herbert den store”, som fått sitt namn
    eftersom han växt ifrån alla sina syskon.

    För mig är tjusningen med att prova på någonting för första gången att jag inte har en aning om vad jag håller på med. Det känns lite som ett experiment och det är lite pirrigt – kommer det bli någonting av det här eller inte?

    Jag är 100% en learn by doing och skulle aldrig läsa en manual om det inte var absolut kris. Om någon skriver till mig att “sådär ska du inte göra, gör såhär istället”, så är det i princip samma grej för mig som att någon kommer fram och berättar vad som är i ens julklapp på julafton – innan man öppnat den. Jag skojar inte ens. SPÄNNINGEN försvinner ju om man redan vet?! 😛

    Jag är expert på fotografi och bildbehandling, men jag skulle aldrig gå fram till någon som är nybörjare på foto och berätta hur hen ska göra om hen inte bett mig om hjälp. Jag förstår att alla är olika och att det är jättekul att få känna sig just som expert på sina områden. Men det blir tyvärr lite som snubben på gymmet som “bara ska hjälpa till lite” fast man inte bett om hjälp. Eller när ens föräldrar försökte tala om för en hur man inte skulle göra när man var yngre, men man ändå inte lärde sig förrän man fick deala med situationen själv.

    Vi måste låta varandra vara operfekta och testa oss fram – tills vi ber om hjälp.

    Är ni med på vad jag menar?

    Dessa raringar ska planteras ute med. Ahh växter är ju livets liv?!
    Här har jag min linneduk som gardin, fram tills dess att jag
    hittat den gardin jag är ute efter second hand :))

    Nä men på riktigt. Jag har verkligen ingen aning om vad jag håller på med just nu. Med odlingen haha. Men det är kul! Jag har ju sett lite i sociala medier, utan att direkt leta efter det. T.ex. såg jag på Helen Torsgårdens Youtubekanal att hon planterade i mjölkpaket. Och jag såg på någons instastory (kan det varit Anna Kubel?) att hon hade plastpåsar runt sådderna (antar för att skapa växthuseffekt), så nu testar vi det. SÄG INTE OM DET ÄR FEL! Säg inte om det är rätt heller haha. 😂

    Jag kollade lite på Skillnadens Trädgård för att jag fått för mig att det var svårt att odla tomater. Så då tänkte jag att det var bra att ha någon typ av förinfo om vad man behöver åtminstone. Och om det är rimligt att förvänta sig att vi kan få en tomatplanta att växa med de solchanser vi har här runt huset. Well, kanske. Vi får se!

    Så dagens söndagsvisdom från Nevvan:

    Spoila inte folks julklappar, vänner. 🤓
    Och våga prova nytt! Det här är ju svinkul!!!

    Hoppas ni haft en fantastisk helg <3

    Att tänka på när du köper kamera

    1. Vilken typ av kamera passar dig?

    Den här texten är väldigt generell. Det finns såklart undantag.

    Traditionell systemkamera
    För dig som har ett fotointresse och vill jobba som fotograf i framtiden. För dig som gillar när det är mycket knappar och rattar på utsidan, eftersom det gör kameran snabb och smidig att använda.

    Du måste kunna eller vilja lära dig hur du ställer in en systemkamera.

    Spegellös systemkamera
    För dig som har ett fotointresse (och som eventuellt vill jobba som fotograf i framtiden, men inget måste) och som inte orkar släpa omkring på en traditionell systemkamera, men som ändå vill ha kvalitén och möjligheten att byta objektiv, samt addera tillbehör.

    Jag rekommenderar att man kan eller lär sig hur man ställer in inställningar.

    Avancerad kompaktkamera
    För dig som inte har ett direkt fotointresse, men vill ha bättre kvalitet än en smartphone, få möjlighet att zooma och kunna ställa in enkla inställningar.

    Smartphone
    För dig som inte har ett fotointresse och inte pallar lära dig hur en kamera fungerar. De bästa bilderna tas med kameran du har med dig, brukar man säga. Du får alltså grymt mycket bättre bilder med en smartphone än med den där systemkameran som ligger hemma i en låda. Smartphones har väldigt bra kvalitet idag, så det är bara positivt att inte slösa pengar på en systemkamera som kommer kännas för komplicerad att använda.

    2. Vilken kamera är bäst?

    En viktig sak att ta upp först är att alla kameror är bra – de har bara olika användare. Du kan alltså kvalitetsmässigt inte göra ett dåligt köp (om du köper en kamera från någon av de kända märkena), utan det felet du kan göra är att du:

    1. Köper en för avancerad kamera
    2. Inte lägger pengar på objektiv (som egentligen är viktigare än själva kameran)

    Det här är mina åsikter om olika märken:

    Traditionella systemkameror
    Canon och Nikon regerar i den här kategorin.

    Spegellösa systemkameror
    Olympus och Panasonic är grymma i den här kategorin.
    Jag gillar Sony och Fujifilm också, men tycker de är bättre på proffsnivå.

    Avancerade kompaktkameror
    Canon och Sony har grymma kompaktkameror.

    Canon G7X mark-versioner och Sonys RX100-versioner är grymma! De är också överlägsna när det kommer till att filma vloggar.

    Smartphones
    Den smartphone du har är den bästa, men man kan ju alltid uppgradera till en modell som är framtagen för bla fotografering.

    3. Vad ska du titta efter när du köper systemkamera?

    Se märken jag rekommenderar i punkt 2.

    Man blir ju lätt vimmelkantig av allt det tekniska i specifikationerna. Majoriteten av all info som finns där är inget som är nödvändigt om man inte är proffs. Så här har jag listat funktionerna som jag tycker är viktigast att hålla reda på:

    Praktiska funktioner
    Vridbar pekskärm är najs. Även WI-FI, eftersom man då kan fjärrstyra kameran från sin smartphone. Majoriteten av kamerorna har detta nu för tiden, men jag skriver ut det ändå.

    Hur många knappar sitter det på utsidan?
    Ju fler knappar, desto snabbare och smidigare om du vill fota manuellt.

    Fokuspunkter
    Ju fler punkter, desto lättare att fokusera. De allra billigaste har 9 fokuspunkter, men det är lite. Runt 40 eller mer är trevligt.

    Video
    Du vill ha en kamera som kan filma i 1080p med 50 bilder per sekund, så att du kan få slowmotion. 4K spelar ingen roll.

    Seriebildstagning
    Jag fotar mest stilla motiv, så jag kollar sällan på detta och har ca 6-7 bilder/sekund i seriebildstagning på mina kameror. Fotar du sport och djur i rörelse, så kan det dock vara bra med fler bilder per sekund!

    Utbudet av objektiv
    Det är inte jättekul att köpa en kamera och sen inse att det inte finns så många objektiv att välja på. Det kan bli både dyrt och man kan känna sig begränsad.

    Alla de märken som jag rekommenderat i punkt 2 har ett bra utbud av objektiv inom den genre som jag rekommenderat dem i.

    Plus i kanten

    Dessa funktioner är det få kameror som har och det är inte ett måste,
    men det är sjukt praktiskt!

    Ögonautofokus
    Med ögonautofokus är det väldigt svårt att sätta skärpan fel i stillbild och det underlättar även när du använder följande fokus i filmläget.

    Bildstabilisering i kamerahuset
    Det här hittar du hos spegellösa systemkameror. Sjukt bra om du fotar mycket inomhus, i mörka ljusförhållanden eller filmar videos.

    Mekanisk bildstabilisering är bättre än digital.

    Vädertätad
    Det är oftast dyrare kameror som är vädertätade, men jag skriver med det ändå eftersom jag inte vill känna mig begränsad av vädret.

    Behöver du personlig hjälp?

    Jag kan tyvärr inte ge personliga rekommendationer. Men jag kan ge tips på hur du kan göra för att få bästa möjliga hjälp!

    1. Gå inte till Mediamarkt, Elgiganten eller liknande kedjor. De är inte specialiserade på foto och det är väldigt varierad nivå på kunskap mellan säljarna. Min upplevelse är att man inte kan vara säker på om man möter en kunnig säljare eller någon som försöker att verka vara det.
    2. Hör av dig till en ren fotobutik som Scandinavian Photo, Cyberphoto eller Rajala m.f. De är experter på foto och har koll på alla kameror som är attraktiva på marknaden just nu. De kommer heller inte försöka sälja på dig en kamera som inte passar dig, eftersom det skulle ge dem dåligt rykte.

    Se det här inlägget som hjälp med vad du ska fråga efter när du mejlar/ringer/besöker butiken där du vill köpa din kamera!

    Här kan du läsa mer om min utrustning.

    Två stativ för Flatlay-fotografering

    Hej. Jag har köpt en ny Flatlay-rigg. Jag är kär. Vill ni höra mer?

    Jag började fotografera mina flatlays handhållet. Men insåg ganska snart att det var ganska tidsdödande att hålla på och hoppa upp och ned från en stol och försöka hitta den exakta vinkeln – precis ovanifrån – mellan varje tagning.

    Gamla stativet:

    Så jag köpte billigast möjliga: En stativarm (Manfrotto 131 DB) som jag skruvade på mitt trebensstativ. Wow vilken uppgrafering säger jag bara!

    Den här armen har fungerat superbra för en som precis blivit intresserad av Flatlay och jag skulle verkligen rekommendera den vidare. Men den har också sina jobbiga nackdelar…

    Min gamla stativrigg: En stativarm (Manfrotto 131 DB) fäst på ett vanligt trebensstativ.

    Just den här armen är extremt vinglig. En liten tillstötning och man har pajat allt. Sen är den också svår att skruva på/av, eftersom hjulet man vrider på inte har något bra grepp. Har slitit mitt hår många gånger pga detta.

    Nya stativet:

    Jag har sett på Youtube att en del har en liknande rigg som den jag nu köpt. Så jag gav mig ut på jakt efter en. Det som behövdes var:

    • 2st vanliga belysningsstativ (jag hade dessa sedan tidigre. De kom med mina studioblixtar)
    • 1st Ljusbom: Manfrotto 024B
    • 3st Manfrotto Super Clamp 035
    • 1st Manfrotto Adapter 037 Super Clamp
    • 1st stativhuvud (jag tog mitt kulhuvud från mitt trebensstativ)

    Priset

    Bara bommen, klämmorna och adaptern kostade mig ca 3200:-. Kan både ses som billigt och dyrt beroende på vad man jämför med. Men det som kostade mest var att stativbommen kom med en vikt och lite tillbehör, som jag inte kommer använda (till det här i alla fall). Hade man bara kunnat köpa själva bommen utan tillbehören hade det förmodligen blivit bra mycket billigare.

    Se när jag sätter upp stativet:

    I den här videon pratar jag mer om de båda stativen (gamla och nya),
    samt visar hur jag sätter upp det nya stativet för första gången.

    Min spontana känsla om nya stativet:

    Det här var precis det jag behövde! Mycket mer stabilt (med två stöd i golvet istället för ett), ger mig mycket utrymme att jobba på (både i höjd- och sidled), kamerafästet sitter mer naturligt, man behöver ingen motvikt för att stativet inte ska tippa och jag sitter på säkert avstånd från de båda stativen, vilket gör att de är svåra att råka stöta till.

    Jag är huuuuur nöjd som helst!

    Här kan du läsa mer om min utrustning.

    Foto-ordlista – 20 ord att lära sig som nybörjare inom foto

    Det här är en ordlista med de viktigaste orden
    som jag tycker att man ska lära sig som nybörjare info foto.

    Inställningar

    Slutartid, bländare & ISO – Kamerans tre huvudinställningar, som påverkar ljuset i första hand. Du kan läsa om skillnaden mellan dem i mitt inlägg om Slutartid, bländare & ISO.

    Vitbalans – Gör bilden varm eller kall.

    Skärpedjup – Kort skärpedjup är samma sak som när motivet är i fokus och bakgrunden är blurrig/suddig. Långt skärpedjup är när både motiv och bakgrund är mer eller mindre skarp. Du justerar skärpedjupet med hjälp av bländaren.

    RAW – Ett typ av filformat för bilder, precis som JPEG. Med JPEG får du en färdig bild som är autoredigerad. Med RAW får du en ofärdig bild som är till för att redigeras.

    Kamera-ord

    Sökare – Den delen av en kamera som du tittar genom när du ska ta en bild. En del mindre kameror har inte någon sökare, utan det är tänkt att man bara ska titta på LCD-skärmen.

    Blixtsko – Sitter ovanpå kameran och är till för att man ska kunna fästa tillbehör i – t.ex. en extern blixt.

    Exponering – En exponering är samma sak som en bild. Man kan också prata om ”hur man exponerar” och då syftar man på hur man ställer in slutartid, bländare och ISO. Är en bild överexponerad, så är den väldigt ljus. Är en bild underexponerad så är den väldigt mörk.

    Komposition – Hur du byggt upp en bild med hjälp av hur du vinklar/riktar kameran, vilket avstånd du fotograferar på, placering av motiv mm

    Objektiv-ord

    Brännvidd – Avgör hur ”inzoomat” ditt objektiv är. Finns i alla objektiv och mäts i mm. Läs mer här!

    Vidvinkel – Vidvinkelobjektiv använder du när du vill fotografera något i trånga utrymmen och ändå få med mycket av motivet/miljön i bilden. Används av fotografer som fotograferar hus och lägenheter som är till salu, men också av många landskapsfotografer. Om det är väldigt vid vinkel så kan bilden upplevas som lite skev, dvs. att linjerna böjer sig lite.

    Tele – Tele-objektiv använder du när du vill kunna fotografera någonting nära, fast du står på långt avstånd. Används av fotografer som fotar vilda djur eller närbilder på olika sporter.

    Närgräns – Hur nära du kan fotografera ditt motiv och fortfarande ha fokus. Om ett objektiv har närgräns 30cm så betyder det att du inte kan vara närmare ditt objektiv än 30cm. De objektiv som har allra kortast närgräns är de som kallas ”macro”.

    Macro – Är en motiv-och objektivtyp som går ut på att fota saker väldigt, väldigt nära. Väldigt vanlig motivtyp är blommor.

    Bildstailisator – En funktion i vissa objektiv som stabiliserar bilden inuti kameran, även om du är skakig på hand. Underlättar för att få skarpa bilder i sämre ljusförhållanden.

    Motljusskydd – Ett plastskydd som man fäster längst ut på sitt objektiv för att minska diset när man fotar i motljus. Skyddar även mot regn.

    Färgblödning/Kromatisk Aberration – Ibland när man fotar någonting mörkt mot något som är väldigt ljust (t.ex. en gren mot en himmel), så blir det en färgad kant längs grenens konturer. De färgade kanterna kan vara röda, lila, gröna och blå. Vissa objektiv har lättare att ge färgblödning, medan andra är byggda av speciellt glas som gör att färgblödningen minskar.

    Vid sidan om kameran

    Befintligt ljus – Ljuset från solen.

    Artificiellt ljus – Ljus som du själv lägger till/ställer in i bilderna. Kan både vara lampljus och blixtljus (alltså s.k. studioljus).

    Stilleben – Samma sak som ”stilla ting”. När man fotar stilleben så fotograferar man alltså saker – inte modeller. Här kan du läsa om hur jag fotar stilleben.

    Flatlay – En motivtyp som går ut på att fotografera stilleben/produktbilder rakt ovanifrån.

    JPEG eller RAW?

    Jpeg och Raw är två olika filformat för stillbilder.

    JPEG

    JPEG är ett standard-filformat som används online. När du fotograferar direkt i JPEG så får du en bild från kameran som är auto-redigerad och komprimerad – färdig att ladda upp på webben.

    Anledningen till att du inte ska redigera dina JPEG-filer är för att komprimeringen gör att bilden är väldigt känslig för justeringar. Det går absolut att redigera en JPEG om man är försiktig, men resultatet kan krakelera och bli väldigt dåligt. Därför rekommenderar jag INTE att man redigerar sina jpegs – utan fota i RAW från och med nu!

    JPEG är för dig som:

    – Inte vill redigera dina bilder

    – Som bara vill ta bilder och sedan direkt kunna spara dem på en hårddisk, visa dem för vänner eller ladda upp dem online

    RAW

    RAW är ett filformat som är skapat för att du ska kunna få bästa möjliga kvalitet när du redigerar dina bilder. RAW-filer är helt orörda – oredigerade och inte komprimerade. De går inte att ladda upp direkt online, utan måste tas in i Photoshop (eller Lightroom), redigeras, sparas som JPEG och för att sedan laddas upp.

    RAW är för dig som:

    – Redigerar bilder eller vill lära dig att redigera bilder

    Hur ställer jag in JPEG eller RAW på min kamera?

    Hur man ställer in är olika från kamera till kamera, men på min Canon går man in i menyn och kikar under fliken Bildkvalitet.

    RAW: Det finns ofta flera alternativ att välja på när det kommer till RAW. Oftast är det storleksskillnader, vilka du kan se om du klickar på de olika alternativen. Jag väljer alltid standard-RAW, som är den största storleken på RAW-fil.

    Jag fotar bara i RAW och har ett program (Adobe Bridge CC, men det går lika bra med Lightroom), där jag förhandsgranskar mina bilder och gör urval.

    JPEG: Det finns även flera varianter av JPEG. I min kamera står L för Large (alltså stor JPEG-fil) och S för Small (liten JPEG-fil). Om ikonen är slät så är det högre kvalitet och är ikonen naggad, så är det en komprimerad variant.

    Om du bara fotar i JPEG så rekommenderar jag dig att ställa in JPEG på störst möjliga och mest kvalitativa fil. Fotar du både i RAW och JPEG och använder RAW till att redigera och leverera till kunder, samt JPEG till enbart bildvisning för kunden på webben, så skulle jag ställa in RAW på högsta kvalitet och JPEG på lägsta kvalitet och bildstorlek.

    Tveka inte att kommentera om det är något du undrar över! 🙂

    Här kan du lära dig mer om kamerateknik!

    Så skriver du ut – den kompletta guiden

    Det här inlägget är ett betalt samarbete med Epson Sverige.

    Idag ska jag äntligen prata om hur man skriver ut – från start till mål! Några av punkterna jag kommer ta upp finns det länkade inlägg till, för att du ska få djupare förståelse för de delarna av processen.

    Jag skriver ut på en Epson P800 (som är väldigt lik Epson P600), men du kan använda mina tips för att skriva ut på vilken skrivare som helst.

    Vill du se mig göra alla dessa steg i praktiken, så hittar du en videotutorial här!

    1. Vad ska du skriva ut? – Och hur stort?

    Det första du behöver göra är att bestämma dig för vad du ska skriva ut, så att du kan avgöra hur stort papper du behöver och till vilken storlek du ska förminska/förstora bilden innan du klickar på skriv ut.

    Mitt exempel:
    Jag har ett gäng superfina ramar som jag nyligen hittat second hand – dessa vill jag skriva ut motiv till. Jag har bestämt mig för att printa “Prinsessan i det ihåliga trädet”. Ramen är X x X cm, men jag vill ha passepartout, så jag bestämde mig för att skriva ut bilden i 16 x 24 cm.

    Bild printad på kritvitt, blekt papper (Epson Fine Art Smooth Bright)
    vs gult, oblekt papper (Epson Fine Art Smooth Natural)

    2. Välj papper

    Sedan är det dags att välja papper.

    Det här är någonting som påverkar det färdiga resultatet väldigt mycket, så därför har jag gjort ett helt eget inlägg endast dedikterat till det. Där kan du fördjupa dig i pappersval. Läs mer –> Så väljer du papper till din utskrift.

    Mitt exempel:
    Jag valde att skriva ut två A4 på både ett Epson Fine Art Smooth Bright och ett Epson Fine Art Smooth Natural. Det är samma typ av Fine Art-papper, men skillnaden är att Bright är kritvitt, medan Natural är ett varmt (i princip gult papper).

    Papperston: Jag valde två olika toner på papper för att se hur de skulle påverka temperaturen i min bild (och gillade sedan det gula/natural-pappret mest, för att jag överlag redigerar mina bilder åt det varmare hållet och detta lyftes fram ett steg extra med hjälp av det varmare pappret).

    Tjocklek: Jag valde ett riktigt tjockt Fine Art-papper (300g), för att:
    1. Bilden jag valde är en av mina finare bilder och jag ville att den skulle kännas lyxig i utskrift.
    2. Bilden är väldigt mörk (=mycket bläck) och jag tycker personligen att tunna, billiga papper lätt blir “dränkta” i bläcket. Medan tjocka papper håller sig finare och suger upp bläcket bättre.

    Yta: Jag valde ett matt papper (vilket jag alltid gör), för att jag personligen gillar matta papper bäst. Jag tycker att de känns lyxigare, mer konstnärliga och de kompletterar också min matta redigeringsstil.

    Struktur: Jag valde ett papper utan struktur, för att jag inte ville att fotot skulle se “för konstnärligt ut”. Jag tycker också det blir mer stilrent.

    Läs mer om papper här.

    3. Förbered bilden för utskrift i Photoshop

    Innan man klickar på ‘skriv ut’, så behöver man anpassa bilden. Detta för att få bästa möjliga resultat. Eftersom också detta är en viktig del i processen, så har jag skrivit ett eget inlägg om detta som du kan läsa här: Förbered dina bilder för utskrift

    Mitt exempel:
    Som jag bestämde i punkt 1, så ville jag skriva ut bilden i storlek 16 x 24 cm. Detta ska jag göra på ett A4-papper. Så jag skapade först ett tomt dokument i A4-storlek (29,7 x 21 cm), sedan förminskade jag mitt foto till 16 x 24 cm och kopierade in det i mitt A4-dokument. Sedan skärpte jag bilden.

    Läs mer om hur du förbereder din bild inför utskrift här.

    4. Testutskrift

    Utgå alltid från att första bilden du skriver ut är en testutskrift, för att se hur den valda bilden ser ut på ditt valda papper. Skriver du ofta ut på samma papper, så kommer du lära dig vad du behöver göra för justeringar och troligtvis blir det då färre testutskrifter.

    Det jag brukar kolla efter är hur bildens temperatur ser ut (är den för varm eller för kall?), samt hur exponeringen ser ut (är den för mörk eller för ljus?). Man kan också kika om man är nöjd med kontrasten.

    Om det är någonting av ovanstående som du inte är nöjd med, så går du tillbaka till steg 3 och Photoshop och kompenserar. Tycker du t.ex. att bilden blev för kall på pappret, så ökar du vitbalansen i Photoshop. I det här läget spelar det ingen roll hur bilden ser ut på skärmen, utan du anpassar helt efter pappret. Det blir alltså lite chansning 😉

    Mitt exempel:
    Jag valde redan i inledningsskedet att skriva ut på två olika papper för att se vilket av dem som jag gillade bäst. Och jag blev nöjd med resultatet på det lite varmare papper, så jag behövde inte göra någon extra utskrift.

    Men känner du att någonting inte känns helt hundra, så kan du gå tillbaka till steg 3 och Photoshop, för att korrigera det som inte blev bra.

    Kallt papper vs varmt papper

    5. Nozzle Check

    En skrivare kräver underhåll för att kunna leverera bra resultat gång efter gång. En av de viktigaste sakerna man kan göra är att kontrollera så att bläcket droppas ned på pappret som det ska. Om det inte gör det, så kan det nämligen göra så att färgerna diffar i din utskrift = inte bra resultat.

    Det är enkelt att kontrollera bläcket – du gör det genom att genomföra en Nozzle Check. Printar man varje dag behöver man inte göra det innan varje utskrift, men om skrivaren får stå några veckor mellan gångerna, så är det bra att göra ett test innan du kör igång.

    Här kan du läsa om hur du genomför en Nozzle Check.

    6. Epson Print Layout

    Man kan skriva ut bilder genom att klicka +P, men jag tycker att det är mycket lättare att skriva ut med hjälp av ett speciellt utskriftprogram.

    Jag använder mig av Epson Print Layout, som är Epsons egna programvara.

    Med ett utskriftsprogram kan du förhandsgranska bilden, göra pappersinställningar, justera marginaler mm på ett väldigt precist sätt. Alla inställningar du gör kan sparas i programmet. Jag tycker att det bästa med Epson Print Layout är att det ger en så bra överblick, allt är väldigt tydligt och programmet är enkelt att jobba med.

    Se videon där jag visar min utskriftsprocess, för att se hur jag jobbar i programmet.

    Jag har gjort en checklista med de steg du behöver gå igenom när du skriver ut
    – ladda ned den genom att klicka på knappen här nedanför!

    7. Skriv ut

    Äntligen dags att skriva ut – ellerhur? Nu är det bara att trycka på “skriv ut” i Epson Print Layout och vänta på utskriften. Blir den bra direkt, så är det bara att säga grattis! Annars gå tillbaka till Photoshop och justera, samt skriv ut igen!

    Video-tutorial:

    Här kan du se hur utskriftsprocessen ser ut i praktiken, med alla inställningar mm:

    Och här kan du ladda ner min Checklista för utskrift, för att inte glömma bort någon av de stegen jag skrivit om i det här inlägget!

    Så förbereder du dina bilder för utskrift

    Kanske har du läst mina tidigare utskrifttips? Idag är det dags att prata om vad du behöver tänka på innan du klickar på “Skriv ut”. Så här kommer fem punkter att lura på medan du sitter och förbereder din bild i Photoshop:

    1. Förminska bilden till papprets storlek

    Innan du skriver ut behöver du förminska din digitala bild till den storlek som den ska skrivas ut i.

    Du behöver också fundera på om du vill:

    • Beskära bilden till papprets proportioner, så att bilden täcker hela pappret när du skriver ut den.
    • Skriva ut bilden utan att beskära den i Photoshop och sen skära till pappret efteråt.
    • Lämna en vit kant likt en passepartout runt bilden.

    Om du vill att hela din bild ska täcka pappret

    …behöver du bara beskära bilden och förminska den till storleken på pappret (väljer du ett A3-papper så förminskar du så att långsidan är 42,0cm och kortsidan 29,7cm).

    Om du vill skriva ut utan att beskära eller med vit kant

    …är det praktiskt att skapa ett nytt dokument i Photoshop och som har papprets storlek direkt. Sedan förminskar du din bild så att den får plats i ditt nya dokument och kopierar du över.

    Pappersstorlekar

    A6: 14,8 x 10,5 cmA3: 42 x 29,7 cm
    A5: 21 x 14,8 cmA3+: 48,3 cm x 32,9 cm
    A4: 29,7 x 21 cmA2: 59,4 x 42 cm
    Exempel på tre olika typer av utskrifter på ett A3-papper:
    1. Bild beskuren i Photoshop för att passa papprets proportioner.
    2. Bild ej beskuren – pappret måste beskäras för att matcha bildens proportioner.
    3. Bild utskriven med “passepartout”

    2. Skriv ut flera små bilder på samma papper

    När jag skapat mina julkort, julklappsetiketter/dekorationer eller andra bilder som är mindre än A4-storlek, så har jag skrivit ut flera på samma papper.

    Först har jag skapat ett nytt dokument i Photoshop med papprets storlek. Sedan har jag förminskat julkorten eller etiketterna till den storlek jag vill att de ska ha och sist har jag kopierat över dem till det nya dokumentet.

    Skärmaskin?

    Jag använder en skärmaskin när jag besär mina utskrifter. Jag har köpt en superbillig på Clas Ohlson som INTE är bra. Det är jättesvårt att se var pappret kommer beskäras och det blir lätt snett. Så jag rekommenderar INTE att man gör som jag och köper den billigaste skärmaskingen man kan hitta, utan att man tar några steg upp i prisstegen.

    3. Skärpa

    OBS! Skärp alltid bilden efter det att du förminskat den!

    Ett tips när man skärper för papper är att zooma in bilden till 50% (efter att du förminskat den) och sedan lägga på skärpa. Du kan ta i här och lägga på mer skärpa än vad du normalt skulle ha gjort om du publicerade bilden på webben. Det kommer se bättre ut när bilden väl är utskriven.

    4. Gör (minst) en testutskrift

    Man kan tyvärr inte förvänta sig att bilden kommer se perfekt ut på första försöket, så man bör alltid göra en testutskrift innan man slår på stora trumman.

    Skriv ut testbilderna i mindre storlek

    Om man ska skriva ut en bild på stort papper så kan man göra en mindre utskrift först (på samma typ av papper!) för att kolla hur färgerna, ljusheten och kontrasten blir på den färdiga utskriften.

    Exempel:

    När jag skrev ut min Årstidskalender så skrev jag inte ut alla 12 bilder på samma gång, utan jag skrev ut en månad först och kollade av hur utskriften blev på det valda pappret. För min del blev alla bilder lite kallare än i datorn och då gick jag tillbaka till Photoshop, gjorde bilden varmare i tonen och skrev ut igen.

    Ibland kanske man behöver göra om den processen flera gånger.

    5. Anpassa till pappret

    De två vanligaste sakerna som jag behöver justera efter att jag skrivit ut en testbild är bildens exponering och temperatur. Antingen att bilden – och framför allt skuggorna – blir för mörk/a och att jag då behöver ljusa upp bilden lite innan jag skriver ut igen. Eller att bilden känns lite kall i färgerna pga tonen på pappret. Då brukar jag värma upp bilden genom att skapa en kurva, gå in i röd kanal och dra upp kurvan, samt gå in i blå kanal och dra ned kurvan. Lite lite grann.

    Här kan du läsa mer om utskrift!

    Att tänka på när du köper skrivare

    Det här inlägget är i samarbete med Epson Sverige.
    (Men allt som skrivs är såklart mina egna åsikter)

    Att hitta en skrivare (eller vilken teknikpryl som helst) är en djungel. Så därför har jag nu knåpat ihop ett inlägg med tre punkter som är bra att tänka på inför valet av skrivare:

    1. Storleken på utskrifterna

    Den mest självklara först: Ju mindre utskrifter du kan skriva ut – desto mindre kostar skrivaren. Det är lätt att man blir snål och tänker att “jag behöver inte kunna skriva ut större”, men min erfarenhet är att när man väl börjat skriva ut så får man mersmak. Och då är det inte kul att känna sig begränsad över storleken på skrivaren.

    Exempel:

    Epson P600 Printar i A3+ (32,9 × 48,3 cm)
    Jag lånade denna skrivare under en period och insåg att majoriteten av alla ramar/motiv jag har på väggen hemma är i storlek 50x40cm. Vilket inte går att skriva ut på en A3+-skrivare.

    Epson P800Printar i A2 (42,0 × 59,4 cm)

    Min fråga till dig:

    Vilken storlek brukar du välja när du beställer bilder? Välj den storleken till din skrivare. Jag skulle rekommendera åtminstone en A3-skrivare.

    2. Antal bläckpatroner

    Varje bläckpatron som finns i en skrivare representerar en färg. Så ju fler bläckpatroner, desto fler färger kan din skrivare avbilda. Med andra ord: Ju fler färger din skrivare kan skriva ut, desto fler färgblandningar kan du få till – och desto rikare blir din utskrift.

    Exempel:

    4 bläckpatroner – Det minsta som krävs för att få en bild i färg.
    Cyan, Magenta, Yellow och Black (CMYK).

    5-6 bläckpatroner – Antalet bläckpatroner som de flesta billigare skrivare har.

    9 bläckpatroner – Antalet bläckpatroner som min skrivare (Epson P800) har, samt även den skrivare jag lånade tidigare (Epson P600).

    10-11 bläckpatroner – Antalet patroner hos de dyraste skrivarna jag kunde hitta.

    Fråga till dig:

    Hur viktigt är bra bild för dig? Ska du “bara” printa hemma för dig själv, eller vill du kunna leverera utskrifter till kunder?

    3. Pris för nya bläckpatroner

    En sak som jag inte tänkte på alls innan jag köpte min skrivare, var att bläckpatronernas storlek och milliliter-pris spelar väldigt stor roll för de kostnader som följer när man äger en skrivare.

    Exempel:

    Epson P600: En ny bläckpatron (25,9ml) kostar 299:- vilket är ca 11,5:-/ml.

    Epson P800: En ny bläckpatron (80ml) kostar 599:- vilket är ca 7,5:-/ml.
    (Själva bläckpatronerna i sig är större och rymmer mer bläck än i P600, så man behöver inte byta dem lika ofta – därav det billigare ml-priset).

    Med andra ord blir det dyrare i längden att köpa en mindre skrivare, eftersom bläcket kostar mer per milliliter. Men det beror såklart också på hur ofta man skriver ut. Det finns nämligen en risk att bläcket torkar om det får stå för länge utan att skrivaren används.

    Fråga till dig:

    Hur mycket ska du skriva ut? Printar du regelbundet, så lönar det sig med en skrivare med större bläckpatroner.

    Här kan du läsa mer om utskrift!

    Nozzle Check – livsviktigt vid utskrift!

    Det här inlägget är i samarbete med Epson Sverige

    Vad är en Nozzle Check?

    Varje gång man startar skrivaren, innan man börjar skriva ut, så måste man göra en så kallad “Nozzle Check”. Det här är ett sätt att se om det är något fel och ett sätt att kontrollera att färgen droppas ned på pappret som de ska.

    Gör den inte det, så behöver man genomföra en rengöring. Det sker automatiskt, så du behöver inte gå in och peta själv utan trycker bara på en knapp.

    Vad händer om du inte gör en Nozzle Check?

    Om du inte gör en Nozzle Check innan du printar, så vet du inte om färgerna skrivs ut korrekt. Här nedan är ett exempel på en bild (vänstra) som jag printade utan att ha gjort en Nozzle Check innan. Bilden skulle se ut som den högra, men färgen från en bläckpatron kom inte ut ordentligt och då blev bilden lite blåtonad.

    Den vänstra bilden: En utskrift jag gjorde innan jag genomfört en rengöring
    Den högra bilden: En utskrift jag gjort efter rengöring.

    Hur genomför du en Nozzle Check?

    Först sätter du ett vanligt kontorsskrivarpapper (A4) i pappersfacket. Sen letar du up Nozzle Check i menyn. På min Epson går man till inställningar och väljer maintenance och sen Print Head Nozzle Check.

    Då skrivs det ut ett mönster på pappret och det går väldigt, väldigt snabbt.

    Såhär ser en Nozzle Check ut!

    Hur ser du att något är fel?

    Om allt ser bra ut och skrivaren är okej att skriva ut på, så får du ut ett intakt mönster av tunna ränder i olika färger. De olika färgerna står för alla de bläckpatroner som du har i din skrivare.

    Om någonting däremot är fel, så får du ut ett mönster med hål i. Ibland är det bara små, små hål mellan ränderna (som man knappt ser, om man inte kollar nooooga) och ibland, som i det här exemplet, kan en hel ruta vara borta.

    När ränderna inte är intakta och det är “hål” i mönstret, så måste man köra en rengöring.

    Om du behöver rengöra

    På min Epson (och jag tror det är så på alla), så föreslår skrivaren själv en rengöring efter att man gjort en Nozzle Check. Så om du har ihåligheter på pappret, så är det bara att klicka “Ja” på att du vill genomföra en rengöring av printhuvudena.

    Om du inte får upp den möjligheten så är det bara att leta upp “Print Head Cleaning” i menyn.

    Här kan du läsa mer om utskrift!

    Så väljer du papper till din utskrift

    Det här inlägget är i samarbete med Epson Sverige.

    Visste du att hela din bilds utseende påverkas av ditt val av papper? Well, det visste inte jag back in the days. Inte undra på att jag blev besviken när mina bilder skrevs ut – de såg nämligen inte alls ut så som de gjorde på datorn!


    Kallt, neutralt eller varmt papper?

    Ett vitt papper är sällan vitt. Inte neutral-vitt i alla fall. Olika papper kommer med olika vit-nyanser. Från gul-vitt, förbi neutral-vitt och hela vägen bort till riktigt kall-vitt papper.

    Papperstonen ändrar vitbalansen

    Tänk dig att du har redigerat en riktigt varm och härlig höstbild. Och så printar du den på ett kall-vitt papper. Pappret blir som en extra justering av vitbalansen och din bild kommer att bli kallare än vad du redigerat den i Photoshop/Lightroom. Samma sak fast omvänt gäller om du printar ett kallt motiv på ett gult papper.

    Kompensera i Photoshop

    Man måste inte välja ett varmt papper för att man har en varm bild, men det är bra att vara medveten om papprets nyans så att man kan kompensera för den i redigeringsprogrammet.

    Jag håller just nu på att printa min Årstidskalender på ett lite kallare papper (Epson Enhanced Matte 192g), vilket innebär att jag lägger på extra värme på alla bilder som ska skrivas ut – för att kompensera, så att bilderna inte blir kallare av pappret.

    Printa med eller utan marginal?

    Men det är inte bara bilden som man behöver ta hänsyn till när man väljer papper. Ibland vill man ju printa med lite marginal, så att pappret syns.

    Som min årstidskalender. Även om bilderna i sig själva hade gjort sig bättre på ett varmare papper, så valde jag ett neutralt/kallare papper för att kalendern (med text och marginaler) skulle se clean och fräsch ut.

    Du kan se vilken ton olika papper har genom att jämföra dem med varandra.
    Här har vi kallare vitt till vänster och varmare vitt till höger.

    Tjocklek

    Tjockt papper – Mer hållbart. Lyxigare känsla. Kostar mer.
    – Tänk handgjort akvarellpapper

    Tunt papper – Viker/skrynklar sig lättare. Känns billigt. ÄR billigt.
    Tänk sladdrigt kontorsskrivarpapper

    Kostnad vs kvalitet

    När man säljer sina utskrifter som produkter så gör ett dyrare papper att produkten i sig blir dyrare för kunden att köpa. Samtidigt vill man ju inte sälja en B produkt, så det är en ständig balansgång när man letar efter den “perfekta tjockleken”.

    När jag bestämde papper till min Årstidskalender, så ville jag ha ett tunnare papper för att hålla nere kostnaden, men ett tillräckligt tjockt papper som inte viker sig direkt och som inte skiner igenom (eftersom en kalender innebär 12 papper på varann). Det blev ett Epson Enhanced Matte 192g.

    80gsm, 192gsm eller 300gsm?

    Så, hur läser man ut på förpackningen/webben hur tjockt ett papper är? Jo, det står utmätt som antingen 80g (Gram) eller 80gsm (Grams per Square Meter).

    50gsm = Dagstidningspapper. Tunnare än det tunnaste.

    80gsm = Vanligt kontorspapper. Syns igenom, viker sig lätt.

    120gsm = Pappret i min Bullet Journal. Pennor/tryck med mycket svärta syns inte igenom helt, men som en skugga. Viker sig om man inte är försiktig.

    192gsm = Den tjocklek jag valt för min Årstidskalender. Tillräckligt tjockt för att inte synas igenom och för att hålla för enklare hantering.

    300gsm = Riktigt tjockt och lyxigt papper. Väldigt hållbart.

    Matt eller blankt papper?

    Blankt papper

    + Bäst kontrast och skärpa. Svart blir svart.

    – Ytan blänker, men det spelar ingen roll om man ändå ska sätta bilden innanför glas (som också reflekterar).

    – Får lätt fingeravtryck

    Luster/Pearl/Satin/Semigloss/Semimatte

    Det här är ytor som ligger mittemellan blankt och matt papper. Inte lika glansigt som det blanka, men inte heller så matt som det matta.

    Semimatt är mer likt matt och Semigloss är mer likt blankt papper.

    Matt papper

    +/- Svarta partier blir dassigare, vilket ger mindre kontrast.

    + Ytan reflekterar inte, vilket gör att pappret är perfekt att hänga upp utan glas.

    – Får lätt får repor och är därför mindre hållbar

    Jag väljer oftast matt papper till mina utskrifter och det beror egentligen mest på att jag har en väldigt dassig och kontrastlös redigeringsstil – så det matta pappret kompletterar mitt sätt att redigera. (+ att jag tycker om att ytan inte blänker hehe).

    Gillar man kontrastrika bilder så passar det bättre att välja ett halvblankt papper, eftersom svärtan blir djupare.

    Fine Art-papper tillverkat i bomull med struktur (cold press) vs slät yta (hot press).

    Struktur eller slät yta?

    Som om det inte var nog med valmöjligheter nu, så måste man även bestämma om man vill ha ett papper med struktur eller slät yta.

    Slät yta = Vanlig print. Modern, stilren look.

    Struktur = Lite lyxigare och mer konstnärligt.

    Ordbok – Vad betyder namnen?

    Fotopapper – Vanligt papper för vardagligt bruk. Bra kvalitet, men inte lika fint och hållbart som Fine Art.

    Fine Art – Väldigt hög kvalitet. Tjockare, lyxigare papper, som är tillverkade för att hålla i många årtionden.


    (Cotton) Rag = Pappret är tillverkat av bomull (istället för trä), vilket är naturligt hållbart och väldigt lyxigt.

    Cold Press = Bomullspapper med en yta med tydlig struktur

    Hot Press = Bomullspapper med slät yta

    Baryta = En papperstyp med ytbeläggning som gör det väldigt hållbart.

    Canvas = Papper med vävd struktur.

    Beställ testpack!

    Att hitta papper man gillar är en djungel och kan bli en dyr historia, så mitt bästa tips är att köpa testpack. Då får du flera olika typer av papper i samma förpackning, som du sedan kan testa för att se vilken du gillar bäst!

    Även om du inte printar hemma, så är detta något du kan göra även hos seriösa Print Studios – alltså beställa hem pappersprover, för att du ska kunna se hur din bild ser ut på olika papper och på den vägen hitta en favorit!

    Exempel på testpack:
    Epson A3 Signature Worthy Trial Pack

    Pappret jag har som favvo just nu:
    Epson Enhanced Matte 192g
    (Det är inget Fine Art – så absolut inget speciellt papper. Men jag tycker det är simpelt och fint och blir bra för enklare utskrifter).

    Här kan du läsa mer om utskrift!

    Så säljer du dina foton på nätet

    Min Limited Edition-print ”Prinsessan och Björnen” finns att beställa i min shop.

    Att skapa en onlineshop

    Det finns lite olika sätt som man kan skapa en onlineshop på och jag tittade på följande:

    Society6 / Printler – Här ansöker du bara om medlemskap, laddar upp dina bilder och väljer i vilka format de ska säljas – sedan sköter plattformarna resten. Du behöver alltså inte fundera över vilket papper som är bäst eller hur du ska hantera missnöjda kunder. Perfekt för dig som vill att din shop ska rulla av sig själv “i bakgrunden” i din verksamhet – så att du kan fokusera på andra saker.

    Shopify och Squarespace. För dig som vill ha kontroll över hela processen och som vill ha direktkontakt med dina kunder, men som inte orkar hålla koll på olika betalsätt och hur man bygger upp en shop från grunden. Jag valde Tictail (numera uppköpta av Shopify) inledningsvis, för att det verkade enkelt – samtidigt som jag hade möjlighet att sätta en personlig prägel på alla leveranser och välja fotopapper själv.

    WooCommerce via WordPress. För dig som vill skapa en shop helt från grunden. Jag har detta idag, men jag har inte byggt shoppen själv. Jag tyckte det kändes så komplicerat och orkade helt enkelt inte – utan anlitade en person som hjälpte mig.

    Att välja fotopapper

    Det som jag tyckte var absolut svårast i hela processen, var nog att välja papper. Jag velade väldigt mycket mellan både olika leverantörer och olika pappersytor. Tillslut landade jag på ett 230gsm matt papper, som jag beställde via PrintsByDKJ. Det är ett labb i Växjö, som flera fotografer jag känner använder för att beställa förstoringar till sina bröllopskunder. Daniel, som driver företaget, är otroligt proffsig och hjälpte mig mycket i mitt velande. Det var han som tipsade mig om det matta pappret, som jag nu använder till alla mina printar och även till mina “tack för din order”-kort.

    Att tänka på

    Tjocklek – Ju tjockare papper du väljer, desto lyxigare känsla.

    Struktur – Ger en konstnärlig känsla och får fotot att kännas mer “målat”.

    Yta – Glansigt, halvglansigt eller matt papper? Jag älskar matt papper. Dels för att det inte reflekterar ljus, när det hänger på väggen (spelar bara roll när du använder posterhängare – tavelglas reflekterar ju ändå, oavsett papperstyp). Och dels för att jag är en sån där dassig person, som gillar när bilder är allmänt kontrastlösa. Och det typiska för matta papper, är att det inte går att få svart helt svart. Utan det blir dass-svart. Med de glansigare papperna så får du djupare svärta, därför är dessa bättre om du gillar kontrastrika fotografier.

    Vithet – Vitt är vitt, tänker man. Men nej, det finns kallare vitt, neutralt vitt och varmare vitt. Ett kall-vitt papper gör hela bilden kallare och varm-vitt tvärt om. Detta påverkar hela utskriftens utseende och känsla, så det är otroligt viktigt att man testar detta innan.

    Tips!

    Beställ ett par pappersprover innan du bestämmer dig. Pappersprover är utskrifter i mindre format, på de olika papper som du är intresserad av. Det är väldigt intressant att testa olika ytor, strukturer och tjocklekar, för att jämföra och se vad du gillar bäst.

    Limited Edition & Signering

    Jag har valt att sälja mina printar i begränsad upplaga (200st, fördelat på tre storlekar), för att jag vill att det ska kännas speciellt när man beställer en bild från mig. Det ska inte vara en massproducerad bild från IKEA liksom. Det är ett konstverk! Och när man säljer i begränsad upplaga, så ska alla bilder signeras och numreras. Så att man kan se vem konstnären är och vilket exemplar av de 200 som man har i handen. Mitt motiv är väldigt dovt och mörkt, så jag signerar med en permanent silverpenna.

    När jag började googla det här med signering, så insåg jag att det var en himla diskussion om det här med att signera på fram- vs baksidan. Om signeringen “förstör” bilden eller inte. Själv tycker jag att signeringen är fin och jag menar.. har man köpt en limited edition, så vill man ju att det ska synas – eller? Jag vill det i alla fall!

    Fyrkantiga etiketter, som jag pryder mina kartonger med.
    Runda etiketter som jag använder för att försluta silkespappret
    som jag viker/rullar in mina posters i.

    Tackkort och etiketter

    Eftersom jag har personlig kontakt med mina kunder och packar alla ordrar själv, så vill jag ju såklart sätta en personlig prägel på allt som skickas. Så det blev ett himla velande med layouten av dessa också. Man tror inte att det är så mycket jobb med såna här små detaljer, men tro mig, det är det!

    Tack för din order – Jag printade 10x15cm tackkort på samma matta papper som mina posters. Kom ihåg att ange min shop’s hashtag, #ElinKeroPrints och min mejladress, men glömde att skriva ner mina sociala medier… Facepalm på den. Så det får jag skriva till i nästa beställning av tackkort.

    Etiketter – Jag beställde både runda etiketter och fyrkantiga etiketter från StickersApp. Kollade runt lite på olika sajter, men det var lite bråttom och dessa var de enda som erbjöd expressfrakt och där man kunde ange egna mått. Nästa gång ska jag dock vara noga och kolla att det är matta etiketter jag beställde, för nu blev det högglansiga. Lite av en besvikelse, eftersom de därför känns lite barnsliga.

    Emballage & Frakt

    Min “Prinsessan och Björnen” säljs i A4, A3 och 50×70, så jag packar olika beroende på vilket format som ska skickas. Till A4a har jag tjockare kuvert (har dock fått tips från DKJ-Daniel om att köra lite tjockare kartonger i framtiden, så att jag kan skicka billigare med Posten Varubrev). Till A3 har jag idag papprullar (men ska köra på samma kartonger som till A4’orna i framtiden). 50×70-printarna packas också i 50x8cm papprullar.

    Alla bilder lindas först in i silkespapper, innan jag sätter dem i sin kartong.

    Jag skickar med Postens tjänst “Skicka Direkt”. Jag har ingen aning om vad som egentligen är bäst, men jag tyckte att det verkade smidigast såhär i början, när jag bara säljer en enda bild (och det i begränsad upplaga). Jag slipper nämligen bli avtalskund och det är både billigare och lättare att följa alla leveranser, än att gå direkt till posten och be dem skicka.

    Tips!

    – Med bredare diameter på papprullarna, så blir det både lättare att rulla ihop dina posters – och kunden får en bättre upplevelse när de packar upp.

    – Bra prylar att inhandla till den här processen (förutom packmaterialet) är en laserskrivare (till adresslappar), en bra papperssax och en tejpdispenser.

    Produktbilder

    Det roligaste i hela den här processen (förutom lanseringen och att se sin bild i stort format för första gången), var helt klart att ta produktbilderna! Jag har tagit mycket produktbilder genom åren, men det är en speciell känsla när man ska ta sina egna!

    Tips!

    – Om du inte har tillgång till en inspirerande och inbjudande miljö där du kan fotografera dina bilder, så kan man också köpa stockbilder på olika rum och photoshoppa in sina tavlor.

    – Tänk på att fotografera på platser där man kan se hur stora de olika posterstorlekarna är i förhållande till möbler eller liknande.

    – Ta reda på/bestäm dig för vilka typer av ramar/posterhängare som du tycker att dina bilder passar bäst i och fotografera produktbilderna med dessa. Detta är superbra inspiration för dina köpare. Jag har t.ex. nyligen insett att min favorit (förutom posterhängare i trä), är inramat med svart ram och svart passepartout, samt de supermoderna ramarna utan baksida:

    Hoppas att ni gillade detta inlägg!

    Har ni några fler frågor kring att sälja foton, så ställ dem i kommentarerna! <3

    Det här var det jag längtade efter

    – 10 februari, 2020

    När jag var 19 år, så flyttade jag in i en lägenhet mitt i stan i Jönköping. Det var vad alla ungdomar ville ha, så varför skulle det inte vara vad jag ville ha?

    Med tiden så märkte jag dock att det inte var så spännande att bo mitt i ett betongkvarter. Visst, man hade nära till mycket, men nära till vad egentligen? Till shopping, restauranger och uteliv. Är det livsnjut? Att köpa sig lycka? Nära till jobb och skola, absolut. Det var ju praktiskt. Men vad opraktiskt det var att hela tiden behöva ta sig till andra ställen för att kunna njuta på riktigt av det som jag värdesatte i livet?

    25 år gammal flyttade jag till Bankeryd. En liten ort utanför Jönköping. Nära till jobbet, nära till mataffären och nära till Vättern och skogspartier. Det var som att jag hittade hem och jag mådde bättre än jag någonsin gjort förut.

    26 år gammal flyttade jag till Stockholm. Eller rättare sagt 1,5 mil söder om city – till Tyresö. En förort med magiska naturområden och kilometer efter kilometer av skog och sjöar. Jag mådde ännu, ännu bättre än jag gjort förut.

    Jag insåg dock att även om man kan bor naturnära i stan, så bor man inte i naturen. Stor skillnad på det. Något av det bästa jag vet i livet är (som ni vet) årstider, väder och skiftande ljus. Sådana saker som är extremt flyktiga och även om jag bara haft 3min ned till sjön eller 10min in i skogen, så är det 3 och 10 minuter för mycket. Sånt här kan vara över på några sekunder.

    Jag vet inte hur många gånger jag missat det. Hur många gånger ett sjukt väder wow’at mig, men där lycka förändrats till FOMO. Stress. Ångest. För att jag inte “är där”. Jag är inte i det. Jag beskådar det genom ett fönster eller från mitt bostadsområde och det känns som att jag är på bio.

    Precis som jag inte kan ha solglasögon på mig när jag är ute i naturen (för glaset distanserar mig så mycket från omvärlden att jag lika gärna kunnat glo på bilder på naturen på min telefon), så vill jag heller inte stå bredvid naturen och se på. Jag vill vara mitt i centrum. Mitt där det händer. Mitt i allt det där vackra.

    Och jag inser att jag är där nu.

    Det känns som att det här huset är ett med naturen. Jag får inte samma “jag är här inne och magin händer där ute”, som jag fått förr. Och om jag vill ut och uppleva, så händer allting precis utanför min dörr. 0sek till magi.

    Jag antar att det är enkelt att tänka att “vad gjorde jag i stan från första början”. Men jag tror att jag behövde leva i stan för att förstå varför jag vill leva på landet. För att förstå att allt det där som ändå lockar mig med stan (för det finns såklart fördelar med stadsliv också), inte var tillräckligt lockande. Att det finns saker som lockar mig mer och betyder mer.

    Mina bästa tips för att fotografera i soluppgången

    1. Håll koll på vädret

    Det går inte riktigt att planera en soluppgångssession. Om vädret är festligt på kvällen innan, så är det stor chans att det blir en pampig soluppgång. Jag har tex. varit ute några mornar när det varit dimma kvällen innan och då har det varit dimma på morgonen också. Funkar inte alltid, men det är iaf en indikation.

    Annars brukar jag också kolla olika väderappar, för att se hur stora solchanserna är. Det måste inte vara en klar sol, utan moln för att det ska bli en fin soluppgång. Det är snarare så att solnedgången blir häftigare, om det är lite slöjmoln eller om det är molnigt, men horisonten är fri. Svårt att se detta i en väderapp, men jag brukar kolla efter sol/moln-ikoner och sen hoppas på det bästa.

    2. Ladda ner appen TPE

    TPE är förmodligen min absoluta favoritapp. I den kan man kolla i vilken riktning solen går upp och ned, hålla koll på tider och också se hur mycket solen förflyttas genom att switcha datum. Det är enkelt att sätta en pin på olika platser, för att hitta den mest lämpliga platsen för en soluppgångssession.

    Tips! Jag brukar leta efter platser där det är mycket vatten i den riktning som solen går upp. Det betyder att det inte kommer att vara några träd i vägen för solen, så jag kommer att kunna fota när den står som lägst precis över horisonten.

    En favorit-soluppgång. Alltid lite fräsigare när det är lite moln på himlen.

    3. Gå upp tidigt!

    Hela soluppgångsfasen är superhärlig, så jag brukar vara på plats minst 30min innan själva soluppgången äger rum. Vid den tiden är det störst chans att fånga en sån där makalöst rosa himmel, som i inledningen till videon nedan.

    Jag brukar gå upp omkring två timmar innan soluppgången, för att klä på mig, fixa något varmt att dricka, packa batterierna som stått och laddat osv. För att hinna ta mig till stället jag ska till och sådär. Så när jag vaknar är det ju rätt mörkt och då är det svårt att se hur en eventuell soluppgång skulle bli. Jag brukar ändå öppna dörren och kolla om det är stjärnklart eller inte. Ser jag inga stjärnor, så går jag och lägger mig igen.

    Sittunderlag där ja! Annars hade jag verkligen frusit röven av mig.
    Har även två batterier och en mobil i BHn. Lite krångligt att ta fram, men jaja..

    Bra saker att ta med sig

    – Nyladdade batterier. Gärna 2-3 stycken såhär på vintern, eftersom kylan gör att deras kapacitet försämras. Ett annat tips är att ha det batteri som du inte använder i BHn – på så sätt håller det sig varmt, tills det är dags att byta ut det som är i kameran.

    – Nyladdad telefon. Av samma anledning som ovan, så försämras kapaciteten på telefonens batteri av kylan (speciellt iPhone!). Även telefonen brukar jag förvara i BHn när jag inte använder den som fjärrkontroll eller filmar instastorys.. hehe.

    – Sittunderlag och en termos med te/kaffe/choklad. Kan bli väldigt kallt annars och det sistnämnda bidrar verkligen till upplevelsen!

    – Stativ.

    – Fingervantar OCH tjockare vantar. Tjockare vantar för att det egentligen är det som behövs, men fingervantar för att det är svårt att hantera kameran med tumvantar…

    – Ta på dig mer kläder än vad du tror att du behöver. Är du svettig efter att ha gått typ tio steg utanför dörren, så blir det perfekt sen när du sitter still 😉

    Soluppgången kan ju vara väldigt vacker bakom trädkronorna också…

    7 tips när du fotograferar i vinterkylan

      ❅ Ta på dig ett par tunna vantar under dina vanliga handskar när du ger dig ut för att fota, så slipper du stå där barhänt för att du annars inte kommer åt knapparna. Detta gäller speciellt dig som har en kamera och/eller stativ i metall, eftersom de blir sinnessjukt kalla (även när det är plusgrader…)

    Batterier mår inte bra i kyla och tar därför slut snabbare – så se till att ladda batterierna och ta med ett extra (förvara dem i en innerficka i jackan, så håller de sig varma), så att du inte står där med en blinkande röd batteri-ikon, när motivet är som bäst. Det är inte roligt!

    Blir inte snön tillräckligt vit när du fotar i autoläget? Ställ in kameran på P (eller någon av de halvmanuella lägena) och öka exponeringskompensationen några steg. Vita landskap måste alltid överexponeras, annars blir bilderna grådassiga och trista.

    Exponeringskompensation är för övrigt en av de bästa kamerafunktionerna tycker jag! Enkelt och bra 🙂

    Syns det inte hur mycket det snöar på bilderna? Se till att du har någonting mörkt i bakgrunden, som är en bit bort. Då kommer snöflingorna mellan dig och det mörka att synas bättre.

    Har du ett fast objektiv med lågt bländartal kan du ställa in det på manuell fokus. Vrid sedan fokusringen så att bakgrunden blir suddig. Du behöver inte fokusera på någonting speciellt – utan klicka bara av. Snöar det mycket, så kommer några snöflingor att vara i fokus och bidra till en skön stämning!

    Om det håller på att mörkna lite, så kan du använda en extern blixt. Ställ in den på låg styrka och fota rakt ut mot snön – då kommer flingorna att lysas upp och bli mer framträdande.

    Låt kameran ligga kvar i en stängd kameraväska när du kommit in från fototuren. Då tinar den ‘i lugn och ro’ och risken minskar att du får in fukt i kameran/objektivet.  

    Hoppas du gillade tipsen! 🙂

    Hur kan man leva om man inte andas?

    – Stockholm, 21 oktober, 2019

    Jag är mitt i dimman och tusentals blöta partiklar svävar i luften. De landar på min hud när jag promenerar genom skogen och mitt hår blir snabbt trassligt och fuktigt.

    Det knäpper och stänker överallt omkring mig när vattnet droppar ned från trädkronorna. En fågel knarrar vagt från en gren. Jag är till synes ensam.

    Jag äter ett äpple som en granne plockat från sin trädgård och lagt i en skål vid brevlådan. Jag önskar att jag kunde berätta för dem hur glad jag blev när jag såg det och hur makalöst gott ett höstäpple kan smaka på en morgonpromenad.

    Jag märker inte hur hoptryckt och åtdragen min andning är förrän jag står här i skogen. Jag tar ett bett av mitt äpple och tappar nästan andan mellan tuggorna, fastän jag står helt still – visst är det hemskt?

    Den här stan gör det här med mig.

    Så jag sluter ögonen. Lyssnar på vattendropparna som slår mot marken. Andas. Drar fingertoppen längs det glatta skalet på mitt äpple. Andas. Känner syran från äppelsaften mot tungan. Andas. Tittar igen. På dimman mellan trädstammarna.

    Jag andas lugnt nu.

    Tänk vad naturen kan göra med en. Och ändå är det så svårt att ta steget att gå ut? Hur kan våra hjärnor bli så korrupta att vi försöker sålla bort det som verkligen betyder något?

    Varje dag. Varje morgon intalar jag mig själv att jobbet är viktigare. Att jag bara ska bränna av några punkter först. Sen… Sen ger jag mig själv tillåtelse att andas ordentligt?

    Hur ska en människa kunna leva om hen inte andas?

    Fötterna sjunker ner i mossan när jag tar några steg bort från skogsvägen. Minisvampar sticker upp lite här och där och jag kan inte låta bli att sätta mig på huk och röra vid dem. De är så vackra.

    Så kom ihåg idag, när det är måndag. Arbetsveckan är igång, men det betyder inte att du ska glömma bort dig själv helt och hållet.

    Kom ihåg att andas <3

    En höstkrans av döda växter

    Binda krans är allt världens bästa pyssel! Tänk att man kan skapa sådana vackra ting av sånt som man har omkring sig varje dag.

    Jag var ute på promenad med mamma och pappa i torsdags efter att mamma slutat jobbet. Hade sett en bild på en tjej som gjort en krans av rönnbär och tänkte att jag kanske skulle försöka mig på det själv.

    Men så pekade mamma på ett gäng döda växter i vägkanten som “såg lite coola ut” och efter det försvann rönnbärs-kransen och dödväxt-kransen tog plats i mitt inre.

    Det här är alltså helt vanliga döda växter, funna längs en tråkig och asfalterad gångväg vid en större väg. Blandat med två grankvistar som låg på marken och en klase rönnbär, blev det en perfekt höst-krans!

    Älskar sånt här stökigt, men vackert ”kreativt kaos”! Med torra kvistar och lort överallt!

    För att bindar gjorde jag såna där traditionella knippen av växter, som man gör när man binder midsommarkrans och sen satte jag ihop knippena med lite löv mellan på en ståltråd. Med hjälp av en brun sytråd.

    Och resutatet blev såhär:

    Stökig och fin och helt underbar!

    Hur man syr en medeltidsklänning när man inte kan sy

    Jag hade inte använt en symaskin sedan vi sydde lapptäcken i syslöjden i åttan.

    Och där stod jag år 2014 (12 år senare) och ville sy min allra första “medeltidsklänning”. Eller – Sagoklänning – som jag vill kalla det, eftersom jag inte på något sätt är historiskt korrekt, utan enbart är inspirerad av medeltiden i mitt klänningsskapande.

    Eftersom jag inte kan göra någonting på en lagom nivå, så tog jag mig vatten över huvudet direkt. Jag valde ett ganska modernt klänningsmönster, som visade sig ha väldigt många delar/bitar. Inte att rekommendera. Ju färre tygbitar, desto enklare att hålla reda på – och desto snabbare går de att sy ihop! Men mer om det snart. Det jag vill säga med detta, är att ingenting i mitt klänningsskapande varit enkelt. Jag har gjort så mycket fel och jag har slitit mitt hår så många gånger. Men fasen vad kul det är, när man börjar få kläm på tekniken!

    Men frågan är ju då… har du motivationen att ta dig an ett sånt här stort projekt?

    Om du inte tycker att det är kul att pyssla/är otålig

    Man MÅSTE ju förstås inte sy sina egna kläder, även om det är väldigt roligt. Det finns flera ställen där man både kan hyra och köpa färdiga kläder. OCH det finns personer där ute som tar beställningar.

    KÖPA
    För dig som kommer gå på flera event eller ge dig ut på många egna äventyr
    Urda
    Svarta KattenArmstreet

    HYRA
    För dig som vill testa på Medeltiden.
    Urda
    Svarta Katten
    Lunarplexus

    BESTÄLLA
    För dig som vill ha något utöver det vanliga (eller behöver en sömnadscoach)
    Linda på Handcrafted History

    Ibland orkar man inte sy. Den här struthättan har jag köpt på Urda.
    (Struthätta är bland det enklaste man kan sy, men jag tycker det är roligare att sy klänningar hehe)

    Jag tror dock att vem som helst kan bli en fena på att sy medeltidskläder – om man verkligen vill.
    Varför?

    1. Man behöver inte vara speciellt noga egentligen – det är ju inte vanliga kläder. På Medeltidsveckan kommer man undan med det mesta! Vissa syr fyrkanter till tunikor och andra kör prinsess-looken liksom. Ingen dömer. Jag är rätt slarvig när jag syr faktiskt. Mitt motto är “så länge kläderna hänger ihop….” hehe…

    2. Även om jag är väldigt pysslig av mig, så tycker jag faktiskt inte att själva sömnaden är speciellt kul. Men jag syr och har lärt mig massor ändå – för att jag är så taggad på slutresultatet.. haha. Så kom igen! Du kan!

    Min andra medeltidsklänning. Sydd i stumt polyestertyg, med Sophias Ateljé’s mönster
    Figurskuren klänning med klockärm“. Dock modifierade ärmar.

    Men var börjar jag då???

    Hitta ett mönster

    Det är SUPERVIKTIGT att man inte tar på sig något alldeles för stort.

    Därför tipsar jag om Sophias Atelje‘s mönster, som är perfekta nybörjarmönster. Historiskt korrekta kostymskapare skyr dessa mönster som pesten, eftersom en del fakta ska vara inkorrekt i dessa häften, MEN. Det är inget fel på varken mönstren eller instruktionerna. Det enda man kan behöva tänka på är att mönstren är stora i storleken, så gå efter måtten och inte efter den storlek du “brukar ha”.

    Jag har använt flera av Sophias mönster och jag tycker att de är väldigt tydliga och jag har lärt mig både ett och annat om själva tekniken genom dem. Jag tycker att man måste börja någonstans och om man sedan är intresserad av att lära sig mer om sömnadsteknik, samt eventuellt sy mer historiskt korrekt, så kan man göra det SEN.

    Börja enkelt.

    Mitt favoritmönster är:
    Kvinnodräkt från 1300-talet,
    eftersom mönstret består av väldigt få delar. Lätt att hålla reda på tygstycken och snabbt att sy ihop.

    Tre bloggar, när du vill ta steget längre:

    Introduktion till medeltidskläder, av Som när det begav sig.

    Enklaste klänningen – Såhär gör du, av Historisk Garderob.

    Tutorial – Sy en medeltidsklänning, av Handcrafted History.

    Tunt ylletyg, som jag köpte på en medeltidsmarknad till min tredje medeltidsklänning.
    Klänningen är sydd efter Sophias Atelje’s mönster “Kvinnodräkt från 1300-talet“, men är modifierad.

    Vilken butik och vad för typ av tyg?

    Precis som jag skrev om mönster, så tycker jag att man måste börja någonstans. Jag tycker att det är helt okej att gå till en vanlig tygbutik, som t.ex. Ohlssons Tyger eller stoff och Stil och köpa ett tyg som man tycker är fint. Mina två första klänningar (och min senaste) är sydda med moderna tyger. De första i något tjockare polyestertyg (läs för- och nackdelar med polyester här) och den nyaste klänningen med en väldigt mjuk linne/viskos-blandning.

    Det som kan vara bra att tänka på är:

    – Välj ett stumt tyg. Alltså när du tar tag i det och drar lite i det, så ska det inte töja sig. Det är extremt jobbigt att sy i töjbara tyg, när man inte är van.

    – Känns tyget skönt mot huden? Dra tyget över handen och lita på din känsla. Vill du ha det på dig?

    – Mängden tyg. Köper du Sophias Atelje’s mönster, så står det hur mycket tyg du behöver i instruktionerna.

    När du vill ta projektet steget längre och köpa lin- eller ulltyger:

    Beställer du online, så kan du först beställa tygprover (för att känna på materialet och se färgen i verkligheten), innan du beställer din totala mängd tyg.

    Korps – Om jag ska beställa online, så beställer jag alltid härifrån.

    Svarta Katten – Finns online, men jag föredrar deras butik i Solna.

    Medeltidsmode


    En ny version av min tidigare (väldigt rosa) “medeltidsklänning” med vida ärmar.
    Sydd efter eget mönster, i ett väldigt mjukt tyg som är en linne/viskos-blandning.

    Ta ett djupt andetag, läs instruktionerna och börja sy

    Följer du mitt råd och införskaffar ett Sofias Atelje-mönster, så är det bara att börja sy nu. Med mönstret får du nämligen instruktioner för hur du bär dig åt för att sy ihop alla delar. Det är väl främst därför som jag tycker att det är ett så bra nybörjartyg. Har man ingen aning om hur man gör, så är det jätteskönt att ha ett “facit” i handen, som innehåller allt du behöver.

    SEN kan du ta steget vidare, testa instruktioner online, göra korrigeringar på Sophias mönster och senare också göra egna mönster.

    Känns det läskigt att sätta saxen i ditt fina nya tyg, så kan jag tipsa om att köpa billigt bomullstyg på IKEA för 19:-/m och testsy med.

    Vet du inte hur man trär maskinen? Skillnaden mellan raksöm och sicksack?

    Då tar du till Youtube, min vän! Det finns väldigt många instruktionsfilmer för allt detta.

    Lycka till! 😀

    Lettering – Hur jag lärt mig rita bokstäver

    – 2 januari 2019

    Varje gång jag lagt upp en bild på min Bullet Journal, så undrar någon “Hur har du lärt dig att skriva sådär?“. Så det är klart jag måste skriva ett inlägg om detta fantastiska, nya som kommit in i mitt liv!

    Jag skriver inte det här inlägget för att jag är något superpro (för jag har mycket kvar att utveckla). Utan förhoppningen är att ni som blir sugna på att testa, inte ska känna att steget dit jag står är så långt. Jag började med Lettering för ett halvår sedan och är fortfarande väldigt darrig på hand (jag är iof darrig jämt, så det kommer jag förmodligen aldrig kunna träna bort, men ändå hehe)

    Vad är lettering?

    Lettering, eller hand lettering, är när man ritar bokstäver och ord. Allt från fyrkantiga block-bokstäver till barnsligt klotter och böljande, skrivstilsliknande meningar.

    Mina favoritpennor

    Bas:
    Tombow Fudenosuke (hård spets)
    Denna penna är perfekt till det som kallas “brush lettering” – alltså den mer snirkliga stilen.

    Uni Pin Fineliner (0,1 och 0,4)
    Perfekt som konturer till blockbokstäver och till mer clean’a och raka bokstäver.

    För dekoration:
    Copic Multi Liner (warm gray 0,1) Hittar inte online, men är köpt i Penstore’s fysiska butik
    Jag använder den till att rita mönster i mina blockbokstäver.

    Tombow Dual Brush Pen (990 – light sand)
    För att fylla i bokstäver med, samt göra överstrykningar.

    Hur lär jag mig då detta… kallat “Lettering”?

    Var i helvete börjar man?

    Som med allting, så börjar man ju i ett stadie, där man undrar vad fanken man håller på med. Eftersom det var så nyligen som jag befann mig här, så kommer jag ihåg precis hur det kändes, när jag plockat fram mitt block med tomma papper och mina nyinköpta brush-pennor.

    Inledningsvis hade jag STORA förväntningar på hur snygga bokstäver jag skulle lära mig att rita, men efter blott några minuter började tvivlen att hopa sig. Mina första drag med pennan var nämligen långt ifrån böljande. HUR i helvete skulle mina hackiga linjer och skeva försök till bokstäver kunna bli någonting överhuvudtaget?

    Steg 1 – Titta på AmandaRachLee’s video:

    Steg 2 – Rita en och samma bokstav 24 056 ggr

    De första dagarna satt jag bara och ritade mmmm (se till höger i bild nedan), för att få till snitsen. Jag tyckte att det var väldigt svårt att fatta det där med att rita tunna linjer på vägen upp och trycka in pennan för tjocka linjer på vägen ned (se Amandas video ovan om du inte begriper), men skam den som ger sig. Gör du det bara tillräckligt många gånger, så fattar du tillslut.

    När jag tröttnade på att rita mmmm, så började jag repeterande att skriva a, a, a, a, a, a, a, a ca 23543242 gånger, sedan b och så c…. osv. Otroligt tråkigt, men ack så viktigt. HOPPA INTE ÖVER DETTA STEG! För att veta hur alla olika bokstäver skulle se ut, så pausade jag Amandas video och ritade av hennes bokstäver. Och det blev ju förstås inte alls likt  😉

    4 av ca 134252 övningspapper. Här ser ni även ett tappert försök till att rita en hjort med en enda lång linje (sånt där stil som är så modern nu) – gick inte så bra haha…

    Steg 3 – Härma typsnitt

    När jag kände att jag hade tröttnat på att rita enskilda bokstäver, så gick jag in på Dafont (i kategorin Script > Brush) och laddade ned det typsnitt som jag gillade mest. Sedan skrev jag olika ord med detta typsnitt i ett dokument i datorn, som jag sedan försökte rita av på papper. Sjukt svårt, men hjälp vad jag lärde mig hur jag skulle få bokstäverna att hänga ihop!

    Steg 4 – Leta upp personer som håller på med Lettering

    Något som jag fortfarande gör, är att jag är inne på Pinterest och Instagram och letar efter personer som lagt upp bilder eller videoklipp på olika citat, som de skrivit ut med olika Lettering-stilar.
    Sedan försöker jag skriva av dessa.

    Ett exempel är helt gudomliga @Inkandlise. Hon lägger upp videos när hon skriver och då Printscreen-ar jag delar av filmen, för att kunna se de olika stegen av själva ritandet – för att lättare kunna apa efter*. Jag har lärt mig helt galet mycket av henne. Lise har också skrivit en bok om Lettering – Lises Lettering-, som inspirerar mig supermycket! Heja Lise!

    *Viktigt här är dock att jag självklart aldrig publicerar någonting som jag skrivit rakt av. Utan jag använder det bara som ett övningssätt, för att lära mig olika Lettering-stilar.

    Pinterest-sökord
    Brush Lettering
    Brush Script
    Lettering Quotes

    Instagram:
    @inkandlise
    #lettering
    #handlettering
    #minimalistbujo

    För svart. För fult. Tunna linjer då? Ljusrosa? Kanske tonat rosa med konturer? Det blir många vändor med fel och olika utföranden, för att nå ett resultat jag är nöjd med.

    Snabba tips!

    Öva in en Lettering-stil åt gången

    Jag började med Brush Lettering och har senare utökat. Det hade tagit betydligt längre tid om jag försökte lära mig allt på en gång. Och risken hade varit stor att jag tröttnat och bara lagt ned, för att jag aldrig kom någon vart.

    Skissa först – fyll i sen

    Det finns inte en chans att jag skulle skriva så här snyggt och “rätt” utan att jag skissat upp det jag ska skriva först. Så att jag ser att texten får plats och vilka Lettering-stilar som passar bäst till vilka ord.

    Klassiska nybörjarmisstag

    1. Man har för bråttom. Har man suttit och tittat på för många snabbspolningar, så är det lätt att tro att man kan skynda sig igenom bokstäverna. Men icke. Det är då det blir skevt. Jag ritar nästan överdrivet långsamt (mot vad jag förväntat mig att jag skulle göra i alla fall).

    2. Man tror att pennan ska vara i pappret hela tiden. Det är ingen idé att försöka skriva ett helt ord (med brush lettering) i ett enda svep. Det ser absolut ut som att det är skrivet så, men i verkligheten så lyfts pennan mellan varje bokstav. Titta på alla speed lettering-videos, så märker du att alla gör så!

    3. Man blir förbannad för att det blir fel. Men man gör tyvärr fel hela tiden. Precis innan jag började skriva det här inlägget så satt jag och ritade ett citat och var tvungen att göra om allt, för att jag målade fel när jag skulle färglägga. Då blir man lite less.. hehe.. Men det är bara att gå på’ett igen! Och det är ju när man gör fel som man utvecklas, eftersom man förmodligen vågat sig på något nytt…

    Skaffa en Bullet Journal

    Min Bullet Journal har varit ett fantastiskt hjälpmedel för att få in en rutin kring mitt ritande. Det finns alltid nya listor eller texter att skriva och alla dessa behöver ju en rubrik – ellerhur? Och några citat är så ju fint att klämma in. – Ett PERFEKT sätt att öva lettering på! Och det är väldigt motiverande att se hur mycket bättre man snabbt blir. De första sidorna i min BuJo är superkladdiga, men bara efter en månad hade jag betydligt mycket mer kontroll!

    Vissa bokstäver är svårare än andra – det bara är så

    Speciellt när vi snackar brush lettering. Lilla K till exempel. Hemsk bokstav – blir aldrig snygg. Och ordet “snygg” är lite jobbigt, eftersom det är tre bokstäver i rad som böljar nedåt (y, g och g). S är en skitsnygg bokstav när vi snackar brush lettering, men är jobbig i andra sammanhang. Mina favoritbokstäver är nog i alla fall W, S , lilla Y och H. Synd att de inte används så mycket tillsammans på svenska 😉

    Dekorera!

    En tråkig block-text kan bli skitsnygg med lite ränder i sig. Eller prickar. En toning i en färg. Eller med lite linjer runt om. Exprimentera!

    Det är ok att vara darrig på hand

    Jag är det. Väldigt darrig. Alltid. Och det stör mig en del när jag skriver, men det syns inte så mycket när jag skrivit klart/dekorerat texten. Eller det syns iaf mindre när man kollar snabbt/tar bilder på det jag gjort, än när man synar texten i verkligheten.

    Det var nog allt jag kunde komma på!
    Har ni tips på andra saker man kan göra, eller konton man bör följa på instagram – kommentera!

    Glöm nu inte att rita mycket, fult och fel – så kommer du fram tillslut :-*

    Att jobba med det som efterfrågas eller att jobba med din stora dröm?

    Jag på en plåtning med Indiska 2017.

    6 mars, 2019

    Jag tycker att det är så himla viktigt att prata om möjligheter.

    Om att fokusera på det man vill och inte det man tror funkar. Om du läser en guide som heter “Så lyckas du i sociala medier”, så handlar den alltid om att du ska skriva/prata om sådant som du brinner för och inte om sådant som är populärt. Och samma sak känner jag för entreprenörskap och att jobba som fotograf.

    När jag precis startat mitt första företag 2010, så var jag så himla inställd på att jag skulle göra uppdrag som jag visste att det fanns efterfrågan på. Det blir lätt så, när man har folk omkring sig som tvivlar. Kanske har du haft en fotolärare som sagt att “det finns inga jobb”. Eller så har du en förälder som tycker att du ska ta det säkra före det osäkra.

    Och då är det ju inte så himla konstigt, att man tänker att:
    Mina kunder vill ha ___, så därför fotograferar jag _____”.

    Men den stora frågan är ju egentligen – Vad vill DU?!

    Jag har varit på en plats där jag styrt mina uppdrag efter mina kunder. Det fick mig att tappa all känsla och lust för fotografering och det bidrog också till att jag efter två år blev deprimerad. Och jag började starkt tvivla på om “fotograf” verkligen var mitt drömjobb.

    Men jo, fotograf är mitt drömjobb. 

    Men inte på det sättet som jag först trott – jag är inte en traditionell fotograf i den bemärkelsen att jag valt en inriktning (t.ex. modefotograf eller bröllopsfotograf) och sedan kör på den. Jag är fotograf i grunden, men min sysselsättning innefattar idag en himla massa olika grenar.

    Att fotografera bröllop, barn, familjebilder, porträtt eller gravida är inte min dröm. Det är inte det jag legat och visualiserat i mitt inre om kvällarna. Faktum är att inget av detta är sådant jag ens tycker är kul att fotografera (bortsett från bröllop, då och då), men ändå var detta det enda jag fotade under tre års tid.

    Märkligt ändå.

    En depression och en livsskris senare… jobbar jag idag med fotografering mot företag, jag är utbildad bildbehandlare/retuschör, jag filmar, föreläser, utbildar. Driver mina sociala medier och jag säljer Art Prints.

    Fem tips på vägen mot att jobba med din dröm

    » DU KAN ALLT! På riktigt. Jag blir ledsen när jag läser hur många av er som är belastade med tvivel och som kommer med ursäkter till varför ni inte kan satsa på er dröm. Jag blir ledsen för att jag också har varit där. Jag har inte kommit dit jag är idag för att jag är någon speciell person med några makalösa förutsättningar – utan för att jag har kämpat för min dröm och aldrig gett upp. Trots ångest, stresskänslighet, tuffa tider och dåligt självförtroende.

    » Vad är egentligen det värsta som skulle kunna hända? Vad är du rädd för? Mitt svar på den är nog att inte tjäna några pengar. Och vad skulle det leda till? Att hamna på gatan. Jag har varit i många jobbiga situationer och haft ett antal ekonomiska kriser, men jag har ännu inte hamnat på gatan. Allt har alltid löst sig. Så vad är jag egentligen rädd för? Det finns ingenting som kan hindra mig från att göra det jag älskar.

    » Din portfolio ska bestå av bilder som motsvarar de jobb du VILL göra. De jobb du vill ha. Inte de jobb som dina kunder beställer och som är styrt av dem och det de vill (för ja, det kan skilja stort).

    » Ha flera inkomstkällor, så blir inte drömjobbet så osäkert.

    » Gör en Business Brainstorm för att ta reda på vad du egentligen drömmer om och för att spåna fram idéer på olika inkomstkällor. Det är otroligt peppande och självterapeutiskt. Jag brukar göra en sådan brainstorm 1-2 gånger per år, för att motivera mig själv, samt för att min vilja, mina drömmar och vad jag tycker är roligt ändrar sig hela tiden.

    Har du svårt att komma fram till vad det är du vill? Vad du ska satsa på?
    Vet du inte vad du kan ha för olika inkomstkällor i din business?

    Varför man inte alls borde satsa bara för att man har talang.

    Det är den 16 augusti, 2016.

    Det är 1,5 vecka tills min sista dag på posten. Efter det har jag ingen anställning att luta mig tillbaka på och jag går inte längre någon utbildning. Det är… bara jag. Jag och mitt företag.

    För första gången någonsin kommer jag att vara entreprenör på heltid.
    Fotograf på heltid. Det känns lite konstigt. Är det nu det händer?

    Många av er ser säkert det här som en självklarhet. Men det har faktiskt varit en rätt snårig väg hit, dit jag är idag. Jag har fotograferat i åtta år och frilansat vid sidan om i sex av dem. Det har gått väldigt bra, så det är inte pga uteblivna jobbmöjligheter som det dröjt så “länge” för mig att släppa taget. Det har snarare varit så att jag inte har varit redo – och det är där det blivit lite konstigt.

    För under alla dessa år, har omvärlden (mest mina bekanta) varit väldigt noga med att poängtera för mig att jag “borde satsa”: “Du skulle kunna tjäna så mycket pengar på bloggen!” “Du har ju sån talang, bästa förutsättningarna?!” “Hade jag vart du så hade jag bokat möte med ***, de söker fotografer!” “Du är ju så himla duktig, så det skulle gå jättebra för dig! Kör bara!”  

    Jag vet att det bara är omtanke och uppmuntran, men förstår ni hur stressande detta varit? Att liksom måsta förklara sig varje gång. För, varför satsar jag inte bara??? Hur förklarar man ens när man är mitt inne i den där “Nej, det går inte”-känslan? Varje gång detta hände så kände jag mig bara fullkomligt oduglig, feg och typ.. osmart, som inte tog vara på möjligheten. Som att den skulle slinka ur händerna på mig vilken dag som helst.

    Det är så stor skillnad på hur jag kände när jag startade min enskilda firma 2010 – och hur det känns idag med ett snart tre månader gammalt aktiebolag. Då var det så mycket ångest och tvivel kring allting och nu (trots att jag fortfarande har väldigt mycket att lära), så känner jag bara ett sånt himla pirr i magen! Jag är så redo som man blir och jag längtar!      

    Elin Kero, 20 år, du borde sluta upp med tramset, fixa annonsörer till bloggen och tjäna massa härliga cash!! Eller så väntar du åtta år tills du har gjort allt det där som du behövde, som känts bra och safe, för att sedan få cravings efter frihet, släppa alla säkerhetslinor och köra för att du plötsligt känner att du vågar och vill!!!

    Jag är 28 år gammal. Jag har hunnit mogna och tänka ordentligt. När jag ser tillbaka på det, så är jag glad att jag inte gjorde något vanskligare, när jag stod där som 20-åring och en bekant till mig inte för sitt liv kunde förstå hur jag inte bara köttade på för att tjäna mer pengar på min blogg. Jag minns hans blick som om det var igår (när jag sa att jag inte ville satsa mer på det) och jag vet precis vad han skulle ha gjort. Men det är han det.

    Jag borde inte göra någonting, hur bra förutsättningar jag än har. Jag gör saker för att jag känner att det är rätt och för att jag VILL det. När jag var som djupast nere i min depression för tre år sedan, så sa mamma åt mig att stryka ordet “borde” ur alla meningar som jag tänkte – “det finns inget som heter borde” – och allt har verkligen blivit så himla mycket lättare sedan dess. Borde är ett jävligt dumt och tungt ord.

    Så är det någonting jag vill tipsa mina kreativa vänner om, så är det att göra som min mamma sa och stryka “Borde” ur era liv. Synd att man inte kan stryka det från andras läppar också :)))