Det bästa och sämsta med att bo på landet

Tänk att en promenad runt kvarteret kan se ut såhär!

– 29 augusti 2020

Jag har snart bott i det lilla röda huset på landet utanför Örebro i åtta månader. ÅTTA MÅNADER. Hur kan tiden gå så snabbt?! Det känns som att jag knappt hinner blinka innan hela trädgården och omgivningarna förändrats och vi är inne i en ny årstid.

Idag tänkte jag iaf skriva om det bästa och det sämsta med att bo på landet. Kanske egentligen mer specifikt att bo i HUS på landet. Det blir lite av båda.

Det bästa med att bo på landet:

+ Att lunken är en helt annan. Det är förstås väldigt olika beroende på var man bor och hur gamla folk är som bor omkring en, men nu jämför jag med de gånger jag bott i lägenhet mitt i stan (Stockholm och Jönköping). Ingen springer eller rusar för att de har bråttom. Folk ÄR här ute. När man är här så är man här. Inte ständigt på väg någon annanstans – det är väl det bästa sättet jag kan förklara det på. Fridfullt.

+ Man har mer utrymme att vara på – för sig själv. Den värsta känslan jag känt i ett hem är att vara instängd. Att känna att jag bara får vara för mig själv så länge som jag har gått in och stängt ytterdörren om mig. Flyttar man till hus så utökas utrymmet man får vara själv på till huset + trädgården. Flyttar man till landet så utökas det till huset + trädgården + allt omkring.

Jag har grannar. Jättenära dessutom, men det känns ändå inte som att de ”inkräktar på mitt utrymme”. Förmodligen för att det finns gott om utrymme så att det räcker åt alla här. I Stockholm fanns det alltid mer folk än utrymme.

+ Att man är i naturen istället för en åskådare på avstånd. Jag vet inte hur många gånger jag stått på en terass eller en balkong och känt att ”åh vad det är vackert där borta” och ”åh, vad jag önskar att jag hann ta mig bort dit för att njuta av allt det vackra”. För mig är ju naturen, vädret och årstiderna något av det absolut viktigaste i min vardag, så att få flytta ut på landet och bara kunna öppna dörren för att få uppleva dem – det är helt magiskt.

+ Jag har inte längre hjärtat i halsgropen. I Stockholm kunde jag komma på mig själv flera gånger med att andas som om jag var konstant stressad, trots att jag tog en helt lugn och stillsam promenad. Det bara var någonting i stadsrytmen, med trafiken, och alla människor som gjorde att jag hela tiden hade en underliggande stress som jag inte märkte av förrän jag verkligen lyssnade eller gjorde ett miljöombyte.

Det är annorlunda nu. Jag andas som man ska och det känns betydligt bättre för mitt välmående.

+ Att en snabb promenad runt kvarteret inte är kantad av asfalt, cigarettfimpar, betonghus, cyklister och bruset från en massa trafik. Utan av åkrar så långt ögat kan nå, grusvägar som knastrar så härligt under skorna och en massa djur (får, kossor, hästar, rådjur, harar, rävar och ekorrar finns det hos oss).

+ Det är såååå mycket blommor här ute! Alltså helt sinnessjukt mycket blommor. Jag som har trott att blommor = maj och början på juni, har nu insett att blommor = hela sommaren. Var så glad över några krokusar som stack upp ur dikena där i våras och nu är varje vägkant full av blåklockor, solrosor, klöver och massor av andra sorter jag inte vet namnet på.

Det sämsta med att bo på landet:

– Det är sinnessjukt kallt på vinterhalvåret. Gäller kanske generellt hus (om inte annat så är elräkningen skyhög) och speciellt om man bor i ett så gammalt hus som vi bor i. Grunden är helt öppen under huset och kylan tränger upp ur golvet så att fötterna förvandlas till isblock på bara några sekunder. Det går inte att leva här utan tofflor och mattor. I vintras satt jag hemma med dubbla byxor och trippla tjocktröjor, racksockar, tofflor och ibland filt. Och då var det ändå knappt under 0 grader ute. Så… vi får se hur det blir om nästa vinter blir rena rama istiden 🥶

Insekter och småkryp… Herregud vad man har levt skyddat mitt i stan haha! Den här våren och sommaren har jag sett insekter som jag aldrig sett förut. Och det är myror överallt, spindlar i varje klädhög som ligger på golvet, tvestjärtar under varje kruka man lyfter på ute på verandan. Nattfjärilar och småkryp i varje gardin. Det är både mer ute och inne – inne för att vi återigen bor i ett hus från sekelskiftet (det är alltså hål lite här och var mellan brädor, så sånt får man ta).

Samtidigt är det också en fördel, för här är fler bin än vad jag sett i hela mitt liv. Jättebra för pollineringen om man vill odla.

Skadedjur!! Oh lord, om det var någon som trodde att det skulle vara enkelt att odla, så har de helt fel. Mina odlingar har invarderats av mördarsniglar (de är all over the place – verkar dock inte vara bara på landet det här året) och är det inte sniglar så är det harar, rådjur och andra gulliga djur som alltså egentligen är riktiga svin! Haha.

Det går såklart att göra någonting åt detta med diverse miljövänliga preparat och skydd, men det är svårt att jobba förebyggande när man inte vet vad som kommer. Så den här säsongen är förstörd, men jag tar nya tag nästa 💪

Det är långt till mataffären om man glömt något. Jag trodde att det skulle bli svårt att gå från att handla var och varannan dag till att börja göra handlingslistor och handla 1-2 gånger i veckan. Men det har gått hur bra som helst! Dock går det ju inte att komma ifrån att det är ruggigt irriterande att stå där en fredagkväll kl 19 och inse att man glömt köpa tacokrydda… haha.

– Det är lerigt på vintern och dammigt på sommaren. Åh herre min gud vad lerigt det kan bli en vinter där temperaturen ligger precis över fryspunkten. Håll dig på grusvägen – annars är det stövlar som gäller. Och på sommarhalvåret får du se till att tvätta bilen ofta – om du inte har tur med att det regnar regelbundet.

– Det är läskigt om man är mörkrädd. Jag kan säga att jag har varit mer eller mindre rädd för mörker vart jag än bott någonstans. När jag bodde i stan så var jag rädd för ödsliga tunnlar där man kan bli överfallen. Här ute är det mer… mörkret i sig som skrämmer. Mörkret är liksom så djupt, så stilla, så tomt och så otroligt svart. Och då har vi ändå lampor utanför som lyser upp litegrann. Tycker t.o.m. det är läskigt att slänga soporna hahaha

Har jag några lantisar här bland mina läsare, som kan komplettera med en eller två av era för- och nackdelar med att bo på landet? Skulle vara så kul att läsa!

Elin Kero

NEVNARIEN

Jag heter Elin Kero. Jag är 32 år och bor i en liten röd stuga på landet utanför Örebro. Jag driver eget inom foto, där mitt huvudfokus är att utbilda andra kreatörer inom de ämnen som jag brinner mest för – foto, redigering och video.

Den här bloggen handlar såklart om foto, som är mitt största intresse – och hur jag gjorde det till mitt yrke. Men också om drömmen om livet på landet (som blev sann!). Om DIY, pyssel och återbruk. Om de fina ögonblicken i vardagen och strävan efter ett stressfritt och stillsamt liv.

Kategorier

Här bor jag

Här bor vi!

Lär känna mig

Play Video

Mitt liv 2010-2019 sammanfattat på 13 minuter!

BAKOM BLOGGEN

Elin Kero

Jag heter Elin Kero. Jag är 32 år och bor i en liten röd stuga på landet utanför Örebro. Jag driver eget inom foto, där mitt huvudfokus är att utbilda andra kreatörer inom de ämnen som jag brinner mest för – foto, redigering och video.

Den här bloggen handlar såklart om foto, som är mitt största intresse – och hur jag gjorde det till mitt yrke. Men också om drömmen om livet på landet (som blev sann!). Om DIY, pyssel och återbruk. Om de fina ögonblicken i vardagen och strävan efter ett stressfritt och stillsamt liv.

Kommentarer

Detta inlägg har 26 kommentarer

  1. Ulrika

    intressant läsning! Upplevt lite av varje under mina år, både landsbygd och stadsboende och villaförort typ. Nu bor jag på en liten plats, men nära stadens centrum, i villaområde. Känner att en del av fördelarna du nämner med landet finns också i det – tempot är lugnare, här finns inte rusningstrafik och stress på samma sätt. men en del stadsfördelar finns kvar, jag bor med gång- och cykelavstånd till allt (det mesta jag behöver i livet har jag inom två kilometers radie). Så lätt att få vardagsmotion. Nackdelen jämfört med att bo lantligt är ju att jag inte får alla naturupplevelser du beskriver bara genom att gå ut ur huset, landsbygd kan ju vara så oerhört vackert och naturfyllt.

    1. Elin Kero

      Ja men ellerhur! Det är ju aldrig så svartvitt egentligen – att det antingen är lugnt eller stressat. Utan att det finns grader från en storstads centrum och ut till de ödsligaste av byar. 😀

  2. Marie

    Tänkte bara ge ett tips på det där med mörkret på landet. Tipset är att ta med ngn man känner sig trygg med och ta nattpromenader. Bara på landsvägar kring åkrar och ängar. Eller en skogspromenad på natten (Utan ficklampa!). Det är lite läskigt först. Men med fullmåne, så man ser lite, kan det vara mysigt också. Man liksom känner hur djuren och fåglarna i skogen sover. Och sen är det spännande med alla eldflugor eller larver eller vad det heter. Det är så lugnt och stilla 😊

    1. Elin Kero

      Men det låter ju faktiskt jättemysigt! Jag har bara varit ute på promenad i mörkret en gång och då mötte jag bara Filip vid busshållplatsen. Det var lite läskigt. Men lite mysigt också på något skumt sätt. Jag antar att man vänjer sig som du säger ;D

  3. Marie

    Det jag ville säga var att det kanske kan hjälpa dig med rädslan. Jag själv är mörkrädd. Men jag tror att alla mina nattpromenader hjälpt mig massor ❤️

  4. Dessi

    Åh! Jag känner igen mig! Eller kände igen mig kanske jag ska skriva? 🙂 Flyttade till landet från stan och bodde i ett jättegulligt rött hus (som vi hyrde) intill en sjö, och bodde där i tre år. Älskade att man bara kunde gå ner till sjön och bada, eller hur tyst allting var. Och jag älskade verkligen att ha kryp i huset! Hade inte så många men en å annan spindel, och det gjorde mig glad. Att det inte bara var vi som trivdes i huset utan även djuren typ 😀

    Men det som fick oss att flytta in till stan igen var slutligen att vi spenderade mer tid i stan än där vi bodde.. Alla våra intressen var i stan, våra vänner etc. Så vi fick sitta å köra mycket bil. En vacker dag vill jag bo i hus igen, men då cykelavstånd till stan <3

    1. Elin Kero

      Haha nä det är väl så man får tänka – att det är bra att det inte bara är människor som trivs 😉 Jag har faktiskt vant mig nu med att de är här, men i början tyckte jag att det var äckligt haha. Ville mest ta upp det för att det är en typisk grej som jag tror att andra city-människor också skulle reagera på 😉 Och förstår verkligen den aspekten! Vi är väldigt mycket hemma, jag och Filip. Det kanske förändras med åren, vem vet, men just nu är det toppen att bo här ute ;D

  5. Linda

    Alltid bott på landet, bor kvar i byn där jag föddes och är Sååå glad för det! Närde en liten dröm som 20-åring att typ flytta till London några år, men tror att det var lika bra att det aldrig blev så. Jag är en lantis i hela mitt hjärta och själ.
    Fördelarna med just där jag bor tycker jag är att det blir en gemenskap bland grannarna och ibland hela befolkningen på orten. Man ser efter varandra. Håller koll på varandras ungar när de dräller på byn, håller koll om någons hund eller häst har rymt, tar reda på saker som kommit bort och återför till sin rätta ägare. Jag råkade tappa en navkapsel på min bil utan att märka det, rätt som det var kom den levererad till mig på jobbet för att någon sett när det hände och känt igen mig som ”hon som jobbar på blomsteraffären.”
    Och på tal om gemenskap. Vår bygd har flertalet gången gått ihop och hjälpt folk i kris. En familj med 5 barn fick sitt hus totalförstörd i en brand, där mamman gick genom elden fem gånger för att rädda sina barn och höll på att stryka med på grund av de svåra brännskadorna, men klarade sig mot alla odds. På några timmar hade folk fixat kläder, leksaker och andra förnödenheter till familjen och strax efter en stor insamling av pengar för att hjälpa till att bygga upp ett nytt hus. Man arrangerade en hockeymatch mellan vårt lokala damlag och ett kändislag bestående av flera stora, svenska kändisar där alla intäkter gick till den drabbade familjen. Det finns ett enormt driv i människor här, och det är fantastiskt att se.
    Nackdelen då? Vi bort minst 10 mil från närmaste större sjukhus. När jag skulle föda min son hade jag tre sjukhus att välja på, men alla mer än en timme bort. Dessutom mitt i vintern. Det var en oro och jag vet flera som fått föda i bil vid vägkanten. Det slapp jag som tur är. Men jag önskar att vi hade vården närmare där vi bor.

    1. Elin Kero

      Men så himla himla fint med den gemenskapen! Wow det där med navkapseln! Hur fint?! Och jag har läst om den där branden och om vad alla hjälpte till att ordna för familjen – får rysningar när jag tänker på det. Så brutalt hemskt men så himla fint på samma gång att se att folk bryr sig så mycket! <3

  6. Mia

    Född & uppväxt 2 mil från stan & det största minuset för mig (oss, mig & min man) är att det krävs 2 bilar (annars kommer vi inte till jobbet) som ALLTID krånglar & kostar en himla massa pengar hela tiden 🙄 BÄSTA är… allt? Älskar att bo på landet & saknar inte stan (bott i atan några år i vuxen ålder, både i småstad & storstad) för fem öre. All hets & stress & betong & ljud… nä, tacka vet jag en promenad på grusväg med enbart ens egna steg & lite vindsus som hörs. Absolut bästa är dock att min dotter får växa upp här <3

    1. Elin Kero

      Ja men ellerhur. Vi har turen att i nuläget ha en busshållplats inom rimligt avstånd, så att Filip kan ta bussen in till jobbet. Annars hade vi också behövt två bilar. Det lär behövas i framtiden och blir som du säger så himla dyrt.. Håller helt med dig! Nu har det bara gått ett halvår, men jag har svårt att se att jag skulle börja längta in till stan igen. Känns högst otroligt haha. Landet har allt jag drömt om 😀

  7. Marie

    Jag upplever inga nackdelar med att bo på landet, i alla fall inte där jag bor nu. Alla grannar är hjälpsamma och det finns en gemenskap bland alla i byn.

    Inom några månader ska vi flytta till min släktgård i en annan liten by i kommunen. Hade gärna bott kvar där vi bor nu men varför hyra ett hus när släktgården blir tom snart. Jag gillar platsen som släktgården ligger på men inte stämningen i byn. Det är mycket skvaller och intriger. Alla är nyfikna och folk pratar mer om varandra än med varandra. Allt ska vara som det alltid ha varit och gör man nått annorlunda så blir man veckans samtalsämne. Jag tycker om att vara lite anonym, men känner mig inte alls anonym i min hemby.

    Annars trivs jag i lugnet som finns på landet, jag har aldrig hittat det lugnet under de åren Som jag bodde i stan.

    1. Elin Kero

      Vad fint! Jo, nog får man klämma fram nackdelarna. Det är inte riktigt saker som jag brukar gå och tänka på, men många har undrat ”det måste väl finnas nåååånting dåligt!” haha ;D Och vad tråkigt att skvaller och intriger ska störa stämningen på ene annars mysig plats! Det där är någonting som jag också är lite ”rädd” för. Gillar också att vara anonym och det är nog därför jag uppskattat så mycket att flytta från stad till stad – för att jag inte känner någon i den nya staden, så det finns ingen som kan veta något om mig ;D

  8. Hanna Marie

    Just nu är det skönt att bo centralt eftersom varken jag eller min man har körkort, men åh vad jag längtar efter landet. Tills körkorten är fixade och vi hittar nått lämpligt på landet så finner jag tillflykt i vår gulliga sommarstuga. Att åka dit är som att ta världens djupaste andetag.

    Jag är också skiträdd för mörkret på landet. Och för typ björn! Är du aldrig rädd att möta på björn eller en arg älg under dina promenader?

    1. Elin Kero

      Men åh förstår det!! 😀 😀 😀 Skönt att ni har en sommarstuga som ni kan bryta av till så länge <3

      Jo, det är framför allt därför jag är rädd för mörkret. Att det finns så många djur där ute som man inte känner till. Nu har jag hört att det var länge sen som det gick björn och varg just här, men man vet ju aldrig om någon får för sig att dra förbi här.

  9. Sofie

    Det där med mörkret är något jag absolut har tyckt varit läskigt innan. När vi bodde i lägenhet i Jönköping så vågade jag inte gå ut när det var mörkt utan min man var med. Nu bor vi ute på landet och det är verkligen ingen belysning alls. Endast husen som lyser upp. Men jag känner mig faktiskt mycket tryggare här. Jag vågar gå ut i becksvart mörker själv. Det är mitt stora plus.

    För oss är bil ett måste. Vi har inga lekplatser i närheten för barnen. Och vill man gå en liten promenad ja, då får man gå fram och tillbaka på grusvägen. Det är mina största nackdelar med landet.

    På totalen tycker jag ändå att plus överstiger. Vi bor visserligen i ett nytt hus så för oss blir det inte alls så kallt på vintern som du beskriver.

    1. Elin Kero

      Jag håller med om att man känner sig tryggare än i stan, men jag är fortfarande rädd. För sånt som inte är faror, utan mest bara för att bli skrämd av något oväntat. Typ ett djur eller så… haha!

      Håller med om det där med att det är en nackdel att man bara kan gå fram och tillbaka på grusvägen om man vill rasta sig själv haha.

  10. Maria

    En till fördel med att bo på landet; tystnaden! Det är så underbart att få somna till tystnad och inte en massa bilar som speedar förbi lägenhetshuset😍 På sommaren kan man visserligen höra en kossa mua nu som då om man sover med fönstren öppna, men det är bara charmigt❤

    1. Elin Kero

      Vi bor ganska nära en stor väg, så jag hör tyvärr fortfarande suset från bilar. Inte alltid, men ofta. En nackdel för att det inte blir tyst, men en fördel för att vi kan ta oss in till stan med buss! 😀 När vi blir med eget hus skulle jag dock önska den där kompletta tystnaden 😀

  11. Eli

    Gå ut en sväng så upptäcker du snart att mörkret inte är så svart som man tror. När ögonen har vant sig på riktigt så lyser grusvägarna upp som månbeströdda stigar i stjärnljuset 🙂 det blir magi när ögonen har ställt om till mörkerseende.

    Jag finner trygghet i skogens och naturens ljud både dag och natt, glädje att det är så mycket lättare att umgås med mig själv när. Inget annat stör. Kanske det kan vara en strategi för att komma undan mörkerrädsla?

    1. Elin Kero

      Jag har varit ute och gått i mörkret, men uppenbarligen behöver jag gå mer för är fortfarande rädd haha! Kan förstå vad det är som är mysigt för jag har också sett grusvägarna i månskenet, men jag känner mig fortfarande så iakttagen. Bara av djur, men de har också ögon 😉

  12. Michaela

    Denna lantis bor dock i en betydligt mindre stad än Örebro så det kanske inte direkt går att jämföra, iaf inte minussidan men

    + gömda ställen som är helt magiska finns inom gång avstånd.

    – alla känner alla och känner man inte nån så känner man nån som känner den 😉 detta otroliga skvaller samhälle! Det är inte riktigt rimligt att man kan bli dömd på grund av vad man heter i efternamn för att ens gammelmorfar gjorde nått för 100 år sen 😅 tack och lov påverkar detta inte mig men är något som märks så tydligt.

    Sen håller jag helt med om allt du skrev ovan 😊 speciellt det om lugnet och att inte ha hjärtat i halsgropen det är stor skillnad.

    1. Elin Kero

      Det är ju alltid lite så. Svårt att jämföra för att det är helt olika beroende på var man bor – men jag tycker att det är kul att du skriver hur du bor och listar! 😀 😀

      Så otroligt tråkigt och mossigt med skvaller. Har folk inget bättre för sig?! Haha! Nä uppenbarligen inte, livet på landet är för soft 😉

  13. Emma P

    Angående mördarsniglarna: odla i lastpallar och sätt koppertejp runt om kanten! Det är något med koppartejp som gör att sniglarna vänder o kryper ner igen. Finns att köpa i affärer som ÖoB, Rusta etc

    1. Elin Kero

      Men åh! Det låter ju aslätt haha! Vi har pallkragar så det borde ju vara enkelt fixat! 😀 Tack för tips!

  14. Alexandra

    Lantis men bor i Stockholm sedan 2013 och drömmer dagligen om att få flytta hem till Prinseryd igen utanför Jönköping xD Känner igen mig så mycket i det du skriver om stressen så fort man går utanför dörren. Nu bor jag och fästmannen tack och lov inte mitt inne i Stockholm (som han egentligen vill) utan jag kan gå 100 meter så är jag ute i skogen och bland kolonilotter vilket iaf är något litet för mitt lantishjärta. Men jag jobbar hårt med att få honom med på tåget att flytta hem om 2 år xD

Lämna ett svar

Mer läsning...

Pyssel & återbruk

Här är ERA bästa loppisfynd!

En av mina favorit”serier” på Sandra Beijers blogg är när hon ber sina följare skicka in bilder från deras liv …

Läs mer →
Frilansliv

Välkommen till vår nysignade studio i Nora!

– Söndag 20 september 2020 Men hej! Här ska jag och CJ hänga det kommande året. I en jättefin industrilokal …

Läs mer →
Pyssel & återbruk

Hur jag gör för att hitta unika loppisar och second hand-butiker!

Först och främst: Börja använda Google Maps. Nu. Det är väldigt många som inte använder sig av pin-funktionen i Google …

Läs mer →