Jag kommer på mig själv med att längta ut. Längta ut i trädgården. Varje morgon när jag slår upp ögonen vill jag dra på mig snickarbyxor och skor och låsa upp dörren på baksidan. Dra på mig handskarna och ta fram spaden.
Det är en ny känsla. Håret är en boll på huvudet och jag är jordig om händer, byxor och ansikte. Vad hade 20-åriga Elin sagt om hon sett mig nu? När jag ägnar varje vaken, ledig minut åt att såga ner sly som jag ska göra växtstöd av senare eller häller ut kilovis med jord och kogödsel i mina pallkragar? När det mest exalterande just nu är att flytta plantor som växer på tråkiga och undangömda ställen? Hon hade förmodligen trott att det varit en synvilla. Den forna växtmördaren Elin Kero – en trädgårdsentusiast? Nej dra mig baklänges…
Imorse satt jag i en av utestolarna som jag lyft ut trots att det egentligen varit för kallt. Jag bara satt där. Efter en stund kom jag på att jag inte tittat på min mobil på säkert en kvart. Sen insåg jag att den faktiskt ligger inne på laddning och gjort det i säkert två timmar utan att jag tänkt en endaste gång att ”nu ska jag ta en bild till Instagram”.
’Hur blev det såhär?’, tänker jag där i utestolen. Hur expoderade mitt intresse för trädgård helt från ingenstans?
Det här är ju det fjärde året som jag bor i hus, varför har jag inte känt såhär tidigare? Men så kommer jag på det: Det är ju första året som jag sitter här på min egengjorda uteplats. Första gången som jag går in i en trädgårdssäsong där jag kan greja med mina helt egna rabatter. Plantera utan att ta hänsyn till något som någon annan redan fixat. Den friheten har såklart öppnat portarna till glädjen jag känner nu.
Det tillsammans med att jag inte är heeeeelt ute och cyklar längre, för jag har ju faktiskt lärt mig en hel del! Om vad lucker jord är för någonting, om att vissa växtsorter inte vill ha någon näring, hur man räknar ut när man tidigast börjar så och om olika växtplatser.
Trädgård känns nytt, spännande och kravlöst. En aktivitet som låter mig skapa med mina händer, men utan prestationskrav. Det är ingen som blir imponerad över hur fint jag gör, utan det är bara jag som får gå omkring och bona lite. Göra det mysigt för mig själv och min lilla familj på fyra fötter och åtta tassar.
Imorse la jag ut några markstenar som en gång mitt i den stora rabatten, för att det ska bli enklare att nå fram till alla mina planteringar. Jag flyttade även på en boll med soon-to-be blommande prästkragar, så att jag har en på var sida om den lilla gången. I sommar föreställer jag mig att det kommer se ut som en lummig och grönskande port 💭
Så jag lyssnar på denna magiska låt och drömmer om den sista frostnatten och om att få plantera ut mina försådder. Jag drömmer om att plocka fram utemöblerna på riktigt, fälla upp parasollet och att äta min frukost bland fågelkvitter och vajande grenar.
Detta inlägg har 5 kommentarer
Känner igen mig så otroligt i det du skriver. I allt faktiskt. Mitt intresse att få grönt att överleva och pyssla med det kom inte fören vi fick eget hus för tre år sen. Är fortfarande en blommördare, vintertid dock. Förutom elefantöra som jag nu senaste halvåret har blivt väldigt frälst i (eftersom jag lyckas få den att överleva). Är så less på den här kalla våren och längtar ut för att äntligen så det som ska direktsås i landet. Ordna med täckodlingsmaterial inför alla utsådder, och för att göra sommaren mer rolig än bara ogräsrens stup i kvarten. Misslyckades med mina Zinnior förra året eftersom jag inte fick tid för att en nyfödd bebis tog all min tid. Men i år! Är så taggad!
Kan hända att har försått alldeles för mycket spetskål och Vitkål än vad vi äter (bara för att jag tycker det är en sån häftig växt att skörda och är dessutom vacker i landet) , att det kommer stå blommor överallt. Men en sak jag har lärt mig efter tre år, är att man kan bara så för lite av något man älskar.
Älskar din lite nya inriktning på instagram <3 Foto och trädgårdsfix funkar så himla bra tillsammans.
Alltså det där var ändå så fint skrivet: ”Att man kan bara så för lite av något man älskar”. Det ska jag spara och ha med mig när jag tänker att jag köpt för mycket frön ;D Ska väl också säga att jag inte heller är helt räddad från plantdöderiet – är inte så bra (läs: Intresserad) av inomhusväxter (tyvärr). Men det kanske kommer det med på kuppen – vem vet? 😉
Efter att ha odlat blommor i några år så ska pallkragarna få fyllas med mat i år. Kommer direktså nästan all förutom löken som växer på fint i köket 😀 Älskar allt som har med växter, blommor och odling att göra. Det är min terapi <3
Så fint! Känns som det kommer att bli min terapi också! Det är redan det på många sätt, men känns verkligen som det kommer bli djupare 🙂
Åh 100% igenkänning på detta (och underbara bilder)! <3
Tror som du säger, att det är något helt annat att ha sin egen mark som man kan greja med – friheten och inga krav på att det "måste" bli bra, haha.
Jag har helt ändrat mindset det senaste halvåret sedan vi köpte hus också – Då hade jag en lång lista med allt som BEHÖVDES göras i trädgården, men nu handlar det mer om vad vi KAN göra. Bara den lilla ändringen har skapat massor med motivation och inspiration. 🙂