Elin Kero

Fotografi, DIY, återbruk & livet på landet

Om tid och om att bli vuxen

Jag har alltid tänkt att jag aldrig kommer att bli vuxen och till viss del är det väl ändå sant, men samtidigt känns det verkligen som att jag har blivit äldre. Det känns som att jag blev äldre bara över den här sommaren. Visst jag blev absolut ett år äldre när jag fyllde 34 i juni, men jag menar inte riktigt äldre som i födelsedagar.

Utan äldre som i händelser.

Nu är jag plötsligt gift. Jag har blivit någons fru. En titel jag bara förknippat med min mamma tidigare. Jag har flyttat hem till min hemstad, något som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag flyttade härifrån så ung, ivrig och äventyrlig och kom hem femton år senare, så tillfreds och stabil. Hur gick det till?

Jag bor i hus, fredagsstädar och veckohandlar. Jag som alltid fick hjälp av mina föräldrar när jag skulle göra någonting; flytta, bygga möbler, åka till tippen.. jag hjälper nu mina föräldrar när de ska göra någonting.

När man tänker på det som var och det som är så blir det så tydligt att saker hänt. Att tiden gått. Jag sörjer inte det som varit och jag vill inte på något sätt tillbaka. För livet har blivit bättre med åldern. Men det är samtidigt läskigt, hur tiden går?

Tick tack, tick tack..

Jag kan inte ens ha en klocka hemma på väggen längre, för att jag blir stressad av sekundvisaren som flyttar sig framåt. Stressad för att man måste ta till vara på minutrarna, timmarna, dagarna. Det som är här och nu. För nu är bara nu. Just idag kommer snart att vara förr. Och det ger mig magknip. För den där klockan verkar gå fortare och fortare ju äldre jag blir och om den går så snabbt redan vid 34… hur tusan ska jag hänga med när jag är 55?

Samtidigt skulle livet inte ha samma värde om tiden inte fanns. Och det är väl det som lugnar mig när tankarna far i väg och plockar med sig oro och rädslor tillbaka.

Tankar man kan ha… en fredag i oktober.

Elin Kero

NEVNARIEN

Jag heter Elin Kero. Jag är 34 år och bor på en gammal 1700-talsgård (vi hyr ett av sidhusen!) på landet utanför Skara, där jag är uppväxt.

Jag driver eget inom foto, där mitt huvudfokus är att utbilda andra kreatörer inom de ämnen som jag brinner mest för – foto, redigering och video. Jag gör även fotouppdrag för företag, samt säljer Fine Art Prints och Photoshop-verktyg i min onlineshop!

Den här bloggen handlar såklart om foto, som är mitt största intresse – och hur jag gjorde det till mitt yrke. Men också om drömmen om livet på landet (som blev sann!). Om DIY, pyssel och återbruk. Om de fina ögonblicken i vardagen och strävan efter ett stressfritt och stillsamt liv.

Headerbild fotad av Linda Eliasson.

Kategorier

Här bor jag

Här bor vi!

I min kameraväska

Lär känna mig

Play Video

Mitt liv 2010-2019 sammanfattat på 13 minuter!

Bloggvänner

BAKOM BLOGGEN

Elin Kero

Jag heter Elin Kero. Jag är 34 år och bor på en gammal 1700-talsgård (vi hyr ett av sidhusen!) på landet utanför Skara, där jag är uppväxt. Jag driver eget inom foto, där mitt huvudfokus är att utbilda andra kreatörer inom de ämnen som jag brinner mest för – foto, redigering och video. Jag gör även fotouppdrag för företag, samt säljer Fine Art Prints och Photoshop-verktyg i min onlineshop!

Den här bloggen handlar såklart om foto, som är mitt största intresse – och hur jag gjorde det till mitt yrke. Men också om drömmen om livet på landet (som blev sann!). Om DIY, pyssel och återbruk. Om de fina ögonblicken i vardagen och strävan efter ett stressfritt och stillsamt liv.

Kommentarer

Detta inlägg har 8 kommentarer

  1. Evelina

    Så fint skrivet! Och hög igenkänning!

  2. Ella

    Det som är så spännande med tid, är hur vår hjärna hanterar den.
    Ibland kan det kännas som att veckorna flyyyyyyger förbi… = vår hjärna vet vad som ska hända i förväg och behöver alltså inte vara aktiv. Den sätter igång autopiloten.
    Men när något oväntat händer, något som vår hjärna inte anser vara ”vanligt” eller där den kan förutse vad som kommer hända den närmsta sekunden, minuten, timmen, dagen…, då sniglar sig med ena tiden fram.
    Det är därför det ibland finns slow motion effekter i filmer tex, när något dramatiskt händer, för att hjärnan helt enkelt inte på förhand kan veta vaf som kommer sen. Deg porträtteras som slow motion.

    Spännande hur tiden går…

  3. Sanna

    Någon berättade nyligen att hon brukar tänka att hon får tid istället för att tiden går. ”Nu får jag ännu en dag att leva på, ännu en morgon att stiga upp.” Som en gåva istället för något flyktigt som rinner mellan fingrarna. Det tyckte jag hjälpte mot den där ångestkänslan.
    Tack för en fin blogg!

    1. Elin Kero

      Alltså så himla himla fint tänkt! Och så himla viktig vinkel <3

  4. Sån hög igenkänning som vanligt. Jag tänker så ofta på att det vi upplever just nu snart blir minnen, som man tittar tillbaka på. Fint och samtidigt lite skrämmande, för tiden går så galet snabbt.

    1. Elin Kero

      Verkligen så… Man borde kanske egentligen inte tänka på det utan bara leva och njuta.. men det är svårt ;D

  5. Viktoria

    Jag har svårt att leva i nuet och fastnar lätt i att bara tänka på framtiden eller grubbla över det förgångna. Hittade ett citat som jag tycker är så bra och som hjälper mig ”Anything outside of this moment is imagination”. Har insett hur dumt det är att jag går och blir stressig och grubblar över något som min hjärna fantiserar fram!

    1. Elin Kero

      Men åh det är ett så bra citat! Det ska jag verkligen ta till mig. Känns som det gör det hela mer lättsamt <3

Lämna ett svar

Mer läsning...

Bildbehandling

Min utskriftsguide för nybörjare

Detta inlägg är betald reklam för Epson Sverige (som jag är ambassadör för). Idag ska jag skriva ut och rama …

Läs mer →
Personligt

Mina favoritplatser där jag bott: STOCKHOLM

Jag flyttade till Stockholm sommaren 2014 för att studera Bildbehandling på Fotoskolan STHLM. Tanken var inte att stanna längre än …

Läs mer →
Personligt

En vecka i mitt liv | v.43 2022

En morgon på jobbet. Jag värmer upp mitt arbetsrum med tända ljus och mig själv med tjocka kläder. Jag gillar …

Läs mer →