För några veckor sedan fick jag ett önskemål om att göra ett inlägg om min klädstil genom alla år, så att man kan titta tillbaka och jämföra! Det tyckte jag var en fantastisk idé och jag har nu suttit i säkert 10 timmar och kollat genom bilder, gjort kollage och funderat över vad som kan ha påverkat de olika stilförändringarna.

Tycker att det är så spännande att varje kapitel i den här stilhistorien går hand i hand med livet som jag levt. Något som jag inte tänkt på när jag varit mitt i det, men som jag tydligt kan se såhär efteråt.

2007 – året när jag tog studenten, flyttade hemifrån (från Skara till Jönköping) och mitt överdimensionerade midjebälte gjorde mig till stilikon 😉

Tyvärr var det också året när jag hittade Liquify i Photoshop och började göra min midja smalare och mitt hår större på nästan alla bilder. Det är så sorgligt. Jag hade precis genomlevt tre år i gymnasiet där majoriteten av alla killar jag var intresserad av (och vänner jag ville hänga med) föredrog min bästis framför mig. Min självkänsla var i botten och min självbild helt skev. Men så startade jag min blogg och det var helt överväldigande att så många ville följa mig för att jag var jag! :’)

2008 – Rocker-Elin gjorde entré och jag kan inte låta bli att le när jag tittar på dessa bilder. Alla armband som jag använde som fotlänkar. Halsbanden som jag draperade över mina boots eller gjorde till axel-dekor genom att fästa dem i klaffarna på min skinnjacka. Mina svarta, transparenta balhandskar som jag trädde armband och ringar ovanpå, för att styla till mina outfits. Som inspirerade mig till att köpa ännu fler handskar – en accessoar som jag älskade lika mycket då som jag gör nu när jag kollar på bilderna. ”Så jäkla snyggt, lill-Elin!!!”, vill jag ropa till mig själv.

Jag var verkligen mig själv fullt ut och min dåvarande kille skämdes SÅ för att jag plötsligt stack ut så mycket. Han hade ju blivit tillsammans med en osäker 18-åring klädd helt vanligt i jeans och linne. Att jag sket fullständigt i vad han tyckte om min rockerstil (eller vad främlingar kommenterade om mina trasiga strumpbyxor) säger ganska mycket om min förbättrade självkänsla! :’)

2009 – Rockerstilen mjuknade lite, eller mixades i alla fall med lite gulligare plagg. Jag hade också ALLTID klackar – till och med när jag bara skulle springa över till Shell-macken som låg ca 20 meter från min lägenhet. Ja, det var den där tiden när man var 21 och det var viktigare att vara snygg än bekväm 😉

Slutade förstora mitt hår i Photoshop, eftersom jag hittade tidernas hårprodukt: Osis Dust it!

2010 – Mitt mest förvirrade år i den här stil-historien. Å ena sidan fick jag min absoluta dröm-jacka (den svarta orkesterjackan) sponsrad av en onlinebutik med alternativa kläder och jag bar den i princip varje dag! Favorit-outfiten var helt klart den jag har på mig i studion här ovanför (till vänster). Sedan hittade jag till en del nya favoritplagg – t.ex. outfiten med den bruna kjolen och så ponchon som min dåvarande kille kallade ”mattan” (fortfarande uppenbart störd över att jag vägrade jeans och t-shirt haha)

Å andra sidan var det också året då jag köpte en massa kläder bara för att skapa outfit-inlägg till min blogg och för att jag påverkades av andra bloggare som skrev om mode. Billiga, epiga kläder med dålig passform som skavde och som jag kände mig fruktansvärt obekväm i. Både för att de inte satt som de skulle och för att de helt enkelt inte var ”jag”…

2011 är ett favorit-år när det kommer till min stil! Älskar mina svarta lite dramatiska outfits som var lite mer feminina än dem från 2008. Älskar att jag vågade färga mitt hår rött (även om det inte höll så bra i tvätten). Älskar de nya, romantiska inslagen som flirtar med min stil idag. Älskar min svarta orkesterjacka, den bruna skinnjackan och min fina cape med (fusk)pälskant (som tyvärr försvann och jag hittade den aldrig igen </3)

2012 sa jag hejdå till Rocker-Elin. En av anledningarna var att jag hade en vit Ragdoll, så mina svarta kläder var fulla av vita katthår och helt enkelt inte roliga att ta på sig 😉 En annan var att förändringarnas vindar blåste. Jag mådde inte bra (utmattningsdepression) och min 6,5 år långa relation med min dåvarande kille sjöng på sista refrängen. Ville mest smälta in och inte bli sedd.

2013 var jag 25 och min åtta år yngre syster hade hunnit fylla 17. Äntligen började vi kännas ”jämnåriga” och jag började influeras av henne och låna hennes kläder. Tog varje tillfälle att ta hennes konjak-färgade jacka och hennes kilklackar i sneakers-stil, som jag stylat till kattklänningen på bilden här ovanför. Och alltså KATTKLÄNNINGEN! En av mina absoluta favoritplagg någonsin, tillsammans med den svarta, vippiga kjolen!

(Och btw, här var jag sjukskriven och mådde skit, men det ser man inte på bilderna)

2014. Crop-tops’en gjorde entré (genom min syster såklart!) och jag vågade slinga håret ljust! Några år tidigare (när jag var Rocker-Elin) så hade det varit helt otänkbart (gjorde t.o.m. narr av mig själv i blont hår), men jag var på andra sidan av min utmattningsdepression och behövde en förändring. Inte bara med håret, utan jag sa även upp mig och flyttade från Jönköping till Stockholm (Tyresö)!

2015. Året när jag träffade min man! Och det syns, för han hade nämligen en blå bomber-jacka med rosegold-detaljer och keps bak-och-fram, precis som jag har på en av bilderna. Lite gulligt ändå att jag ville se ut som honom. Sen var jag ju också nyinflyttad i Stockholm och jag har alltid influerats väldigt mycket av platserna jag bor på. Så att klä mig mer street kändes bara mer naturligt när jag bodde i en storstad. Det här var också året då jag sa hejdå till kort-kort och började klä mig i byxor eller längre kjolar istället.

2016, det rosa året, syns det? 😉 Det här var året som jag tog examen efter min två år långa utbildning till Bildbehandlare på Fotoskolan STHLM och året som jag började driva eget på heltid! Sydde även mitt första vardagsplagg: En glittrig silverkjol!

2017. Tröttnade rätt snabbt på den supergulliga stilen där allt skulle vara rosa och gick tillbaka till min street-stil, som den här gången blev lite mer minimalistisk. Älskade att kombinera mina lite mer gulliga och feminina plagg med sportiga inslag. Jag bodde i mina svarta adidas-byxor med stripes och i mina sneakers. Eller i min helsvarta ”jag jobbar med media”-outfit.

2018. Det här året hade jag en dipp. Hade precis flyttat till Nacka och kände redan från start att jag inte trivdes så bra. Det var stimmigt och jag saknade naturen som jag haft så nära i Tyresö. Kände mig väldigt stressad över den nya boendesituationen och vet inte om det var det som gjorde att jag kände mig obekväm i allt jag hade på mig och var väldigt förvirrad i min stil? Bodde i alla fall i mina skjortklänningar!

2019. Jag höll på att tappa det i vår lägenhet i Nacka och vi bestämde att det var dags för oss att lämna Stockholm – det ser man väldigt tydligt i min klädstil! haha! Street-kläderna var långt borta och byttes ut mot drömmiga kjolar och klänningar, som en tydlig manifestation: Jag skulle bort från lägenhetsområden, trafik och folkmassor.

2020. Vi flyttade ut på landet och klädstilen fortsatte efter detta tema. Sneakers byttes ut mot barfota, stövlar och kängor.

2021. Året jag började sy mina egna klänningar och en helt ny värld av puffiga ärmar och volanger öppnade sig :’)

Efter pandemin (då jag utöver klädstilen här ovanför även bott i fina mjukis-set) blev det plötsligt jätteviktigt med fina kläder som också var BEKVÄMA. Hade noll tålamod med plagg med dålig passform och tråkiga material. Så att sy mina egna kläder var lösningen på alla problem. Jag fick både välja materialet, stilen och passformen helt själv och har aldrig haft så sköna kläder i min garderob! Inte undra på att det blev en ny besatthet 😉

Nutid. Förutom att jag blev blixtförälskad i snickarbyxor så har stilen inte ändrats alls sedan 2021. Varför ändra ett vinnande koncept? Det känns lite knäppt att jag bara gått klädd såhär i 2,5 års tid, för det känns som att det här alltid har varit min stil – så självklar är den. Men som med allt så utvecklas man ju och stilen förändras. Även om man inte följer modet slaviskt, så påverkas man ändå av trender. Och det ska bli spännande och se vad för nya kapitel som väntar efter detta?

Vilket är ditt favoritår av mina stil-år?

Mina favoritår är nog 2008 (rockerstilen), 2011 (den feminina rockerstilen), 2017 (sportiga men feminina stilen) och nutid förstås!