Jag vet inte vad jag letade efter egentligen, men jag råkade hamna djupt inne i anteckningarna på min mobil. Och det fanns ju en heeeel del där som jag inte har något som helst minne av att jag skrivit. Väldigt kul faktiskt. Önskar att jag skrev oftare, så det här blev absolut en påminnelse!
Här kommer i alla fall ett urval av de lite mer intressanta anteckningarna jag hittade:
29 november 2019. Samma dag som Filip fick sitt nya jobb i Örebro.
En månad innan vi hittade huset på landet och flyttade från Stockholm ↓
Snabbt nedslaffsade ord i en anteckning. Indien = i din ↓
Det tog ett tag innan jag fattade vad det skulle stå.. ↓
”Jag vill att mitt webinar ska handla om varför man inte hittar sin stil”.
08.39 på morgonen skvallrar om att jag kanske såg lite suddigt när jag skrev det där… 😉
Så… lite random tankar från mig och min anteckningsapp.
Detta inlägg har 10 kommentarer
Ååååh asså det där med att spela upp en saga i sitt huvud innan man somnar, det känner jag igen mig i sååå väl! Antingen en egen påhittad saga eller en existerande film. Jag hade sömnproblem för ett par år sedan som även var kombinerad med min dödsångest. Och detta var min räddning, jag lyckades alltid somna, både innan det ens hann börja men även en bit in i sagan. Så kul att läsa att någon mer gör/har gjort det! Man är inte så ensam om saker på den här planeten än vad man tror🌸
Alltså har inte hört någon annan som gör detta, men nu är det du och en till som skrivit! Så himla roligt ju! Hade själv sömnproblem tidigare och låg alltid vaken väldigt länge, hade ångest och tänkte på jobbiga saker. Men sedan jag började med detta så har jag haft mycket lättare att slappna av och somnar oftast bara på någon minut. Så himla skön känsla och så fin grej på något sätt. Att berätta en godnattsaga för sig själv :’)
Så kul att få läsa dina anteckningar! Jag gör ungefär samma innan jag ska sova, speciellt då jag har svårt att somna. Jag börjar tänka ut en historia/film som jag vill drömma om. Fast jag hinner sällan tänka ut en helt färdig berättelse innan jag har somnat. Ibland kan jag fortsätta på den i mina drömmar så att jag faktiskt kommer ihåg drömmen också, men oftast inte. Jag var bättre på det när jag var yngre, då kunde jag typ styra vad jag skulle drömma om. Men jag vaknade oftast innan jag var helt klar med berättelsen så jag började om på samma berättelse hela tiden. Det hjälper oerhört mycket att fokusera på det istället för att ligga och tänka på varför jag inte kan somna.
Känner verkligen igen mig i det! Det hjälpte också till att styra bort från jobbiga tankar. Har en tendens att börja tänka på saker som jag inte har gjort om som jag borde göra precis när jag ska sova, så dessa sagor har verkligen styrt fokus till något bättre <3
Du är så klok!
Jag är gravid nu och vill ha barn. Men under flera år var jag osäker. Och varje gång jag försökte prata med någon om det fick jag så dumma svar. Känner mig fortfarande arg för det ibland och nästan lite dåligt samvete att jag ”gav med mig” om du förstår hur jag menar 😅 Även om jag ser fram emot att bli mamma nu känner jag fortfarande att hade jag valt en annan väg skulle jag väl vara lika mycket värd för det, men det verkar vara många som inte resonerar så! Och nu när jag valt att bli mamma har det varit viktigt för mig att göra det på mitt sätt och exempelvis inte amma, det är ju också helt otroligt enligt vissa…. Viktigt att även människor som inte följer normen syns och hörs för jag kände mig så glad nu när jag läste dina anteckningar, helt rimligt att inte vilja ha barn och inte minst att i alla fall verkligen fundera om man vill och inte göra det för att man ska!
Alltså förstår verkligen hur du känner. För det är tankar som jag själv snubblat över genom åren när jag försökt tänka mig igenom denna trassliga fråga som kräver ett ja eller nej och där båda valen är så livsavgörande. Känslan av att att folk skulle få rätt om man väljer barn, eller iaf tro att de fick rätt när de egentligen hade fel. För att det inte alls är så enkelt som de får det att låta. Det är IRRITERANDE! Har en vän som inte ville ha barn men som ändrade sig och hon har beskrivit just det. och jag blir sekundärirriterad å hennes vägnar, för nej det är verkligen så jävla komplext 😛
Det där med bakugn alltså… Jag oroade mig aldrig över sånt fram tills jag var i ett stabilt förhållande och fyllde typ 24. Då helt plötsligt började jag tänka på vad jag säger, att det finns risk att folk tolkar det på ”det sättet”. Vågar inte berätta att jag mår illa, att jag såg ett barn som gjorde något gulligt, att jag och min sambo vill flytta till större lägenhet, att jag tycker ett namn är fint – allt bara kopplas direkt till att skaffa barn och jag blir så irriteradddd 😒 Jag vet inte om jag vill ha barn eller inte, men det är ingen annans ensak och jag hatar att jag inte kan säga eller göra vissa saker bara för att jag har livmoder och är en viss ålder utan att andra drar slutsatser eller antar saker 🤦♀️
Men jaaaaa, verkligen! Håller med dig i allt detta. Oavsett om man vill, inte vill eller är osäker så är det otroligt privat, men folk verkar tycka att det är som att prata om morgondagens väder…. 🤔
Saga i sitt huvud… har gjort det hela livet och inte ens tänkt på det eller hur andra gör 😅 så häftigt att höra att det är en grej.
Jag får sådan lust att krama om dig när jag läser detta 😂🙈 får typ beskyddande systerkänslor! Känner lika om ingrepp. Och droger. Antar att det är sant, att man ser det man vill se. Sminkar mig enbart för vissa jobbuppdrag. Är helt ointresserad av skönhet och hudvård och sådant. Är så naturell det bara går och tänker inte på det. Hade ackne i tonåren upp till ca 25 år. Men i övrigt känns det som att jag lever på en annan planet mot andra kvinnor.
Barn. Vi som har det blir så frälsta, det är liksom som hund. ”Åh det måste du vilja ha, man kommer ut på promenader och får motion och träffar människor, såååå hälsosamt, sååå välgörande! Bunden?! Nä du kan ta med hunden näääästan överallt! Och så finns det hundvakter och hundpensionat, livet med hund är såååå perfekt och såååå bra, alla borde ha hund! Men rätt ras, för du vet DEN DÄR rasen är so och så…” man blir blind för andras liv och så frälst k allt det härliga att man inte kan se vad den barnfria skulle behöva ge upp. Själv känner man ju inte att man offrar eller prioriterar bort något. Man kastas in i en hektisk tid från första dagen och sedan går allt av bara farten och plötsligt har man vant sig 😂🙈 vår yngsta kissade på sig tre gånger igårkväll. Inte den biten man brukar sälja in till barnfria men det är ju inte det man är hög på oxytocin från 😂 Man ser bara rosenskimret och förstår inte alls vad man missar. En kväll utan att torka kiss. En kväll när man kan lägga sig när man vill, äta vad man vill, hur man vill och vart man vill och inte tänka på att vara ett föredöme 🤪 det är så konstigt att kvinnor förväntas längta efter barn medan män förväntas längta efter en karriär när det där inte har något att göra med ens kön. De som tror de lever med huvudet i en bubbla utan att förstå hur omgivningen och världen påverkar våra val. Förebilder, krav och press. 🙃 det påverkar våra val mer än vad många tror. Tänk vad skönt att slippa det! Det är okej både att vilja ha hund, att vilja ha katt eller att vilja leva utan husdjur. 😂 och barn går ju inte att lämna bort om man insåg att det inte passar in i livsstilen man vill leva… man lever ju vad vi vet bara en gång. Så man ska leva som man själv känner passar bäst!!
Men EXAKT! Alltså satt och nickade hela vägen när jag läste detta. Och såhär.. jag förstår ju att man blir frälst när man är mitt i det. Jag blir ju också det av saker jag tycker om. t.ex. att ha eget företag. Av bara farten kan det råka komma ut något som låter som att det är det bästa någonsin, men det innebär ju också att man får offra mycket och det är verkligen inte för alla. Det är så komplext på något sätt. Barnfrågan. För det finns ju för och nackdelar med allt. Verkligen allt. Men att skaffa barn är det enda man på riktigt inte kan ångra sig från och det är väl där skon klämmer när man är den som känner njaaaa…. 😉