
FOTO: Linda Eliasson
Klockan började närma sig halv åtta och solen hade sakta krupit in bakom de höga träden som omger pensionatet. Luften var ljummen och fylld av glada röster, skratt och kärlek. Medan vi kramades och grät i kapp med gästerna så började Margaretha på pensionatet att servera bubbel på den vackra gamla vagnen, där vi sedan kunde ta varsitt glas.
Det är verkligen som alla säger: Att tiden efter vigseln är den allra mest magiska.Man slappnar av på ett sätt som man inte kunnat göra på hela dagen, axlarna sjunker och nervositeten rinner av en. Nu har vi gjort det! Nu är vi man och fru! Wow, vilket känsla!







Som tidigare bröllopsfotograf så har jag ett par gånger tänkt att jag ”stjäl” brudparet från gästerna och deras kväll när vi går iväg för att ha en fotografering i solnedgången. Men med den nya erfarenheten av att själv nu ha gift mig så kan jag säga att det var en av de allra bästa stunderna på hela dagen.
Ängsgräset och hundkexen vajande i den svala brisen. Solljuset var sitt allra, allra vackraste – precis sådär varmt och mjukt, som gör mig alldeles pirrig och lycklig. Addera en nybliven man och en lyckokänsla som jag aldrig tidigare känt. Fladdrande kjol, böljande hår, gräs som kittlar ens fingertoppar. Filips varma hand i min och hans ögon som jag aldrig vill ska sluta se på mig på det där sättet. Två bröllopsfotografer höga på skaparlust och magiskt ljus.
Jag lyfter brudbuketten som mamma bundit högt över gräset, tar ett fast grepp om kjolen och vi springer. Fram, fram, fram genom gräset flyger vi och jag älskar den känslan: Att springa i vida kjolar över vackra sommarängar.





Alla bilder ovan är fotograferade av Linda Eliasson
Alltså Linda Eliasson. Vår magiska fotograf. Jag ska berätta mer om henne i ett eget inlägg, men hur makalösa bilder har hon inte tagit under vår dag?! Älskar ALLIHOP!

När fotograferingen var klar vadade vi ut från ängen, ut på den ringlande landsvägen och sedan in på grusvägen som leder upp till Fredrikssons Pensionat. Det stora gula huset verkade helt stilla och inte en människa syntes till. Men när jag barfota rundade hörnet på baksidan vibrerade huset av liv. Gästerna hade tagit för sig av kaffe och fikabuffé och sorlet fyllde verandan.
Vår fikabuffé bestod av:
– Kladdiga chokladmuffins med havssalt
– Jordgubbar och grädde
– Kolasnittar
– Biskvier
– Chokladbollar
– Dammsugare
– Kokostoppar
– Rulltårta
– Naturfärgade påsar med chips





Sen var det dags för första dansen.
Jag har två saker att säga om den:
1 – Varför hade vi ens en första dans?
2 – Tydligen höll jag Filip i något slags tvångsgrepp under de långa minuter som vi stod där och vaggade fram och tillbaka, så han kunde inte röra sig hahaha.
Nej men såhär: Själva grejen med dagen är ju att göra saker på sitt eget sätt. Jag tycker att vi lyckades bra med det, i synnerhet med det lite bakvända schemat med middag före vigsel som blev en sån succé! Så det jag inte kan förstå är varför vi envisades med att ha en första dans?
Varken jag eller Filip gillar nämligene att stå i centrum – speciellt inte när vi dansar. Vi hade inte gått en danskurs eller övat in en koreografi. Vi klämde in det för att ”man ska” (vilket alltså är det som irriterar mig mest – det är ju vi som bestämmer?! haha) och vi var lite för stressade för att ens tänka tanken att vi inte alls behöver dansa. Även om det inte är en big deal, så blev det lite konstigt? Gästerna var liksom i full on feststämning när vi kom tillbaka från fotograferingen och vi ba ”vänta, vänta, vi ska dansa tryckare nu!!”. 😂
Och så adderar vi att jag stod och höll fast Filip hela dansen, så han kunde inte göra någonting för att spexa till det hela. Men det kan man ju skratta åt såhär i efterhand 😉







Alla bilder ovan är fotograferade av Linda Eliasson
Sist blev det fest!
Jag är förvånad över att det blev ett sånt röj. Varken jag eller mina vänner är några festprissar och är till vardags väldigt lugna av oss. Men likväl var det fullt ös medvetslös ända från festens start tills vi hade bokat taxi hem för gästerna klockan 01.00. Dansade nästan nonstop hela kvällen och min vanliga kvällströtthet fanns det inget spår av.
Jag säger bara en sak: BOKA LIVEBAND! Wow. Och framför allt: Boka Kitty och Simon – vilka stjärnor <3
Vilken fantastisk dag det blev, på så många sätt! Och även om jag nu har berättat om hela vår bröllopsdag så har jag några saker kvar att skriva om. Mina bästa bröllopstips såklart! Men mer om det i kommande inlägg!
Hoppas att ni har tyckt att det varit roligt att följa med oss genom vår bröllopsdag
– alla inlägg samlade hittar du HÄR <3